Minnas tjejer X

Nu såg jag era nya inlägg, Maja o Joffe.

Angående tvillingar o ärftlighet så vet man att tvåäggstvillingar är ärftligt, och det kan du ärva även från din pappas sida Maja. Alltså "risken/chansen" att släppa två ägg på en gång. (Däremot kan inte Skalman och hans släkt/ärftlighet göra att ni får tvåäggstvillingar. Men Skalman kan överföra risken/chansen till Elvira så att hon kan få det...) När det gäller enäggstvillingar brukar man säga att det inte är ärftligt, utan bara en slump. Men det verkar som att nya studier visar att det kanske är ärftligt ändå, har jag hört? (Kanske Pess och Förväntan vet något om det?)

Joffe: Tack för svar om UVI! Vilken förmiddag du hade! Rena turen att inte värkarna började där hos läkaren. Hoppas Leon snart är sig själv igen nu när han har fått antibiotika mot UVI:n.

Men va dråpligt, förlåt Joffe men jag fnissar här i min växel. Ser dig skrapa kiss, tjock mage o stönandes o Leon far runt m vippande pille i d fria

Fy va jobbigt m läkarebesöket! O stackarn m antibiotika igen! blä!

Jag tror jag mår mindre illa denna gång... Lr jag minns inte när d kom igång riktigt. Kanske finns d ingen liten varelse därinne..

Hej!!!! I'm back on track! Efter en januari som varit helt gräslig på jobbet med massor att göra + Öki som varit sjuk två ggr på en månad, börjar jag äntligen "komma ikapp mig själv". Efter en föregående vakande natt med en hostande Öki (vi två sov på ett tjockt täcke på vardagsrumsgolvet så att åtminstone M skulle få en chans att sova) sov jag som en prinsessa inatt. Jag vaknade bryskt av att Öki plötsligt gastade MAITO (mjölk på finska) och öppnade dörren från sovrummet och jag stapplade upp och var säker på att kl var 3 eller nåt, men den var 6 .

Har fått lära mig en del nytt här nu vid genomläsningen, som att tvåäggstvillingskap främst "smittar" på pappans sida (i vår familj finns både två- och enäggstvillingar på min pappas sida, men inte på mammas och inte heller i M:s familj) och hur urbota ont UVI på en liten pojk kan göra. "Bra" ändå att lille L kunde "berätta" själv var det gjorde ont. Hoppas antibiotiken biter direkt! (Apropå ont, Öki säger "onta" om ngt gör ont och han visar var. Helt logiskt med tanke på att jag brukar fråga: "gör det ont där" (jödeonta))

maja, tänkte logga in mig på msn efter jag hämtat kaffe, ses vi där?

Pess, stalkare. Skämt åsido har jag tänkt många ggr hur spännande det skulle vara att va en fluga på väggen bara för att få se hur barnet är på dagis. När vi hämtar Öki efter dagens slut bara suger vi i oss berättelser som "fröknarna" ev har om vad Öki gjort/sagt etc. Förstår dock att det kan vara jobbigt för dig nu, innan rutinerna s a s har satt sig.

*postar, hämtar kaffe och återkommer*

Aetti 26 mars 2007

Maja! Grattis!!! Jag är jätteglad för din skull!!!
Lovely!!!!!

Jag är så trött nuförtiden orkar inte skriva så mycket, men vi mår bra och längtar mest till sommaren nu.

 

Hej Minna, hoppas feb blir lugnare

Kun, förstår din trötthet men hoppa inte över våren! Jag älskar vår

Titta vad jag råkat köpa till bebisen

Minna: Jag kanske skrev lite knasigt. Det "smittar" både från mammans och pappans sida, dvs en kvinna/tjej kan ärva risken/chansen att släppa två ägg samtidigt både från sin mamma och pappa.
Härligt att du börjar komma ikapp dig själv nu.

Pess: Förstår att det måste vara skittufft om hon är ledsen när du lämnar på dagis. Jag har sluppit det värsta (eftersom maken lämnade varje dag första månaderna), har anat lite nu när Alexander har sin "ledsna" period. (Han har varit lite, lite ledsen några dagar när jag har lämnat honom.)
Det där med att smyga runt för att se vad hon gör tycker jag låter väldigt lockande. Precis som Minna skulle jag vilja vara en fluga på väggen (eller kunna se dem via en gömd kamera ) och se hur de beter sig, vad de gör osv. Är SÅÅ nyfiken!

Lyllos ni som kan stalka lite efter lämning Bolls avdelning ligger på "baksidan" så det går inte för oss.
Men Pess som klen tröst så har Boll också haft en ledsen period av lämningar, det tycktes som om de varade "mer" med J än med mig, varför vette gudarna. (Skönt att bli av med mamma typ.. *s* nävars..)

Joffe men shit pommes bejb, har Leon UVI??? Härräguuuu' jag trodde inte ens att våra så små kunde få det. Lilleman, han frå krya på sig pronto, hoppas antibiotikan biter och inte är en kamp att få i honom! Och du, naaaw vad fina plagg, var fann du dem?

Här är det SKIT får jag faktiskt säga för en gångsskull. Vi slutade ju kräkas, huset blev topprent men varken jag eller J blir av med illamåendet som dles finns mer eller mindre konstant eller kommer alltid efter att vi har ätit. Jag har mått lite bättre så jag har dragit tyngsta lasset hemma, Boll är hemma från dagis också. Känner mig sliten, trött. Trött på att ta hand om, ordna, fixa, dona. Trött på att inte få sova och trött på att må illa. FAAAAAN!!!! Skall det vara så här??

*Har läst allt intressant ni har skrivit men känner mig så j*la trött och får inte ihop rader till er *

Haha, kan se Pess framför mig, med hund och allt som smyger runt kring dagiset!!! Hoppas Urgo sover bättre på dagis nu förresten. De måste ju vänja sig.

Här har jag ringt både kommunen och det privata företag som driver fem dagis i området och ingen av dem verkar kunna ge oss en plats i närheten i augusti. Hur fasiken då? Kanske på ett ställe halvvägs in till stan sa surkärringen på kommunen. Nu ska jag fasiken ta i tu med tjattekniken, för det här duger faktiskt inte!!!

JJ. Bucklan för "den eviga graviditeten" får du så gärna ta över, men jag lovar, den är inget att sträva efter. Och 50 procents risk/chans för kejsarsnitt var der de sa till mig innan min igångsättning. Och ja, värkarna gjorde ASONT, då de kom igång tvärt efter bm tog hål på hinnorna så vattnet gick och samtidigt satte dropp.

Men bläussåfy Essi. Förstår att du är less. Kramis!

Betty, aha! Men nytt för mig var ändå att tvåäggstvillingschanser "smittar", jag trodde nämligen att enäggstvillingar snarare "gick i arv". Apropå arv, så har jag en känsla av att PCO:n är en sak som gått i arv på mammas sida. En av hennes två mostrar fick aldrig barn trots stor längtan (och hur mycket fertilitetsbehandlingshjälp kunde man få på 40-talet typ?) och den andra "bara" ett barn sent i livet. Mamma själv, som visserligen blev gravid väldigt lätt flera ggr om, hade oregelbunden mens till ca 24-årsåldern när den sedan blev regelbunden.

Och ja, jag förstår att det kan vara jobbigt med lämningen. Imorse var det yngsta barnet som nyligen skolats in på Ökis dagis helt genomförtvivlad vid lämningen. Men det BLIR bättre, och som så många redan sagt, det är just ofta lämningen/hämtningen som är jobbig, sedan när man kommer ur synfältet s.a.s. så brukar de glömma att de är utan mamma/pappa.

jag läste förresten i tidningen igår något som överraskade mig väldeliga: I Sverige är ca 80% av barnen på dagis och i Finland bara 50%. Det som förvånar mig alltså är att siffran i Finland är så låg.

Aetti 26 mars 2007