AllieF skrev 2009-07-23 18:40:59 följande:
Han kommer inte minnas sin far, tyvärr. Väldigt, väldigt vagt isf. Sean Lennon var också liten när pappa John mördades, och hans minns ytterst lite. Blanket vänjer sig, som alla barn gör. Låter tragiskt, och det är det ju, men så är sanningen. Han lär inte sörja på vårat sätt, kommer vara förvirrad ett tag och sen är det glömt. Lustigt egentligen. Jag visste vad död var när jag var 4 år och var på min första begravning. :/ Undviker man att berätta sånt för barn nuförtiden?
jo är så.
död har altid skämt mig och min man. Vi undiker dte ämnet så långt det går.
Och många vill inte ta med sina barn på begravningar för att de inte ska behöva se.
Ska skyddas.
Men dottern skulle nog förstå mer om jag verkligen förklarade mer.
Men jag orkar inte. När hon frågade om min farmor kunde jag knappt prata om det utan att bryta ihop, likaså hela familjen. INgen kunde förklara. Och min man som förlorade sin pappa i cancer när han var 18, klarade inte av att prata om det.
Så ja, mina barn får svar om de frågar, men jag vill ite prata om det. JObbigt bara.
De fårgar ibland varför jag grät, om vem som dött när jag grät under cermonin.
Men de såg mig helt uppriven och de grät av ädsla för att de trodde jag höll på att dö då jag inte kunde andas och jag satt och gungade fram och tillbaka, skrek och skakade. Skrämde upp dem rejält. JAg kunde inte heller ta hand om dem den dagen, var som i ett moln. Så när de fårgar om hans död så börjar jag bara gråta igen. Man orkar inte ta tag i det.
Jo, dottern var 2½(nästan 3) då, sonen 1½, så nja.....de fattade inte så mycket.
Och nu undviker jag det, min största skräck döden.
