Aga?
Agar ni era barn?
När jag växte upp fick jag ta emot örfilar när jag hade betett mig illa. Jag tycket att en liten "lavett" alt dask på rumpan kan vara ett bra sett att lära barnen veta hut?
Vad tycker ni?
Motivera era svar tack!
Agar ni era barn?
När jag växte upp fick jag ta emot örfilar när jag hade betett mig illa. Jag tycket att en liten "lavett" alt dask på rumpan kan vara ett bra sett att lära barnen veta hut?
Vad tycker ni?
Motivera era svar tack!
mamman2008;
"Hålla sig på mattan?" Usch, vilket fruktansvärt uttryck.
Det är barn vi pratar om här. Ja, barn behöver gränser och regler. Men de är inga monster som ska hålla käft tills mamma säger att det är okej för dem att öppna munnen. Barn ska lyssnas på i samma grad som man lyssnar på vad vuxna säger. Barn ska respekteras på precis samma sätt som man respekterar vem som helst.
De har ett egenvärde som är helt oberoende av dig eller mig eller någon annan människa. Det enda som ger föräldrar möjlighet att uppföra sig illa mot dem är att de är små och skyddslösa och att man själv är i avsaknad av spärrar eller har en skev syn på hur barn fungerar. Och att utöva den sortens makt över små och skyddslösa människor bara för att de är just små och skyddslösa är ett av de värsta övergreppen, tycker jag.
Man kan inte ställa samma krav på en 2-åring som på en tonåring. Man kan visa på vilka regler som gäller men det finns ingen rimlighet i att de ska lära sig "veta hut" när de inte ens har förmågan att fatta vad de gjort fel. Jag blir totalt mörkrädd när jag läser de inlägg du skrivit. Hujedamig.
En annan sak som slår mig, rent allmänt, är inställningen som lyser igenom i vissa inlägg. Man verkar gå in i föräldraskapet med inställningen att barn är tjatiga och gnälliga av naturen och att det till alla pris måste stävjas genom att, som någon uttryckte det, visa vart skåpet ska stå, annars blir de ouppfostrade och skrikiga.
Min blygsamma erfarenhet säger precis tvärtom. Barn blir tjatiga och gnälliga av för lite uppmärksamhet. Får de uppmärksamhet och blir lyssnade på, behöver de inte tjata eller gnälla. Får de vara med och hjälpa till så gör de gladeligen det och talar man till dem som intelligenta varelser, så svarar de på det.
Så gott som varenda människa på jorden ger en direkt respons i paritet med hur de bemöts. Barn är inte annorlunda i det; de är inte från någon annan planet. Jag har aldrig varit något övertygat Jesper Juul-fan men i en sak har han helt rätt. Tala till dina barn som du talar till vem som helst och du får respons i enlighet med det. Så jäkla enkelt. Men så svårt för vissa.