• Mammatill2tjejer

    Barnaga

    Jag satt med några vänner och vänners bekanta och fikade för några dagar sedan.
    Vi började diskutera det faktum att barnaga är tillåtet i 170 länder och att Sweichz (väldigt osäker på stavningen där) nyligen infört barnaga igen.
    En kvinna i sällskapet (hon kommer ursprungligen från USA) säger då att hon tycker att barnaga bör införas i Sverige också. Diskussionen blev minst sagt livlig och våra åsikter gick vida isär.

    Nu är jag lite nyfiken på hur åsikterna kring detta egentligen ser ut, och därför startar jag den här tråden.

    Personligen är jag helt emot att barnaga införs.

    Men hur ser era åsikter ut? Bör barnaga införas i Sverige? Med barnaga menar jag det som den svenska lagen anser vara barnaga.

    Motivera gärna era svar.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-07 09:17
    Jag märker att en del förtydliganden är på sin plats.
    1. Jag skrev "Bör barnaga införas i sverige". Det är nog fel uttryck. Vad jag menar är naturligtvis "Bör barnaga tillåtas i sverige".

    2. Att ta tag i sitt barn/utföra annan handling i syfte att hindra barnet från att skada sig (ex. springa ut i gatan framför en bil) är INTE att aga. Det har jag i och för sig inte sett att någon tycker heller, men vissa verkar låsa sig fast vid det ändå...

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-12 11:37
    För att klarlägga lite mer om vad svenska lagen säger om aga så tar jag mig friheten att kopiera inlägg 233 i tråden:

    "Det var 1979 som Sverige blev först i världen med att förbjuda barnaga. Då infördes den nuvarande regleringen i föräldrabalken som lyder:
    ?Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling?.

    Förbudet mot barnaga i föräldrabalken gör brottsbalkens regler tydligare eftersom misshandel av barn förr i tiden var tillåtet om det skedde i uppfostringssyfte. Det var därför nödvändigt att i föräldrabalken tydliggöra att det nu är förbjudet.

    I förarbetena till föräldrabalken sägs det vad som ska gälla. Med kroppslig bestraffning menas främst en handling som innebär att barnet skadas fysiskt eller känner smärta. Det gäller även om det är ett lindrigt slag eller en hastigt övergående smärta. Förarbetena till lagen är tydliga och innebär att våld inte får användas i bestraffnings- eller uppfostringssyfte.

    Fysisk misshandel är alltid förbjuden. En vuxen får däremot till exempel lyfta eller rycka undan barnet för att hindra det från att göra sig illa eller skada andra."

    www.bo.se (min fetstilsmarkering)

    Föräldrabalken 6 kap 1§:
    Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
    Lag (1983:47) (min fetstilsmarkering)

  • Svar på tråden Barnaga
  • Veladis

    Det här tycker jag är en bra formulering från skriften ovan:

    "Det går inte att uppfostra barn utan konflikter och det finns inga perfekta
    föräldrar.  Det handlar om att bygga upp en ömsesidigt respektfull relation. I den starka och ömtåliga relationen mellan barn och föräldrar blir båda parter ibland trötta, arga, besvikna. Man bråkar och försonas. Det är den vuxnes ansvar att lära barn att lösa konflikter utan att slå, hota eller skrämma."

    (ur "Aldrig Våld - 30 år av svensk lagstiftning mot aga" s 21)

  • Höstbebis2007

    okej kanske inte att man knäppt honom först på fingrarna, snarare samtidigt som man lyster bort honom, jag kommer inte ihåg exakt och vill egentligen inte tänka på det heller. men det är absolut inte som bestraffning.

    Jag som liten förstog när mamma gjorde så på mej, att just den saken var väldigt farlig, annars gjorde hon inte så.
    och nej det är inte bara för att min mamma gjorde det på mej som jag gjort så på min son...

  • emmerzon
    Veladis skrev 2009-10-08 20:44:41 följande:
    Jag har själv två vilda glada barn, varav en helt utan självbevarelsedrift. Dagligen vägleder jag också ett gäng på 14 härliga 1-3 åringar i mitt arbete, och under de åren jag jobbat som förskollärare har jag arbetat med åtskilliga små. Alla barn är olika, men det finns också 100 olika sätt att tackla barns nyfikenhet, trots, ilska etc utan att ens komma i närheten av knäppningar, daskar och annat våld. För det första är man närvarande, man är där barnen är. Man låter dem delta i arbete och socialt umgänge och lära sig om accepterande beteenden och faror. Man visar att spisen är varm och kniven är vass. Små barn förstår mer än vad man tror. Man använder kroppspråk och röst för att visa vad som är OK och inte. Man avleder. Man skaffar hjälpmedel som spisskydd, lådspärrar, klämskydd, petskydd etc. Man kan ev lyfta bort om inget annat fungerar. Svårare än så är det inte.
    ursäkta mig, skydd i all ära men som jag har påpekat förr, vi har dte hemma men ine hennes släkt! Och lyfta bort, leka andr lekar och allt annat gjorde henne ännu mer nyfiken. Så ursäkta mig att jag itnve överrensstämmer med din mall.
    Och min dotter är inte rädd för mig. Jag är hennes säkerhet, den hon kommer till. Jag ger henne all respekt, kärlek och ömhet som det bara går!
  • Miss Lau
    emmerzon skrev 2009-10-08 20:53:11 följande:
    så jag ska låta henne peta i eluttaget? Eftersom så fort jag tog undan henne, försökte distrahera henne med något annat så gick hon ändå tillbaka dit?
    Klart du inte ska. Däremot förstår jag inte hur du tänker om det antingen är knäppa på handen eller peta i uttaget. För med lite fantasi kan du säkert komma på många mellanting.
  • Gladabarnensmamma
    Veladis skrev 2009-10-08 20:56:32 följande:
    Det här tycker jag är en bra formulering från skriften ovan:"Det går inte att uppfostra barn utan konflikter och det finns inga perfektaföräldrar.  Det handlar om att bygga upp en ömsesidigt respektfull relation. I den starka och ömtåliga relationen mellan barn och föräldrar blir båda parter ibland trötta, arga, besvikna. Man bråkar och försonas. Det är den vuxnes ansvar att lära barn att lösa konflikter utan att slå, hota eller skrämma."(ur "Aldrig Våld - 30 år av svensk lagstiftning mot aga" s 21)
    Det där tycker jag är bra... den ger en tankeställare faktiskt. Speciellt det där sista, utan att skrämma.
  • emmerzon
    Veladis skrev 2009-10-08 20:56:32 följande:
    Det här tycker jag är en bra formulering från skriften ovan:"Det går inte att uppfostra barn utan konflikter och det finns inga perfektaföräldrar.  Det handlar om att bygga upp en ömsesidigt respektfull relation. I den starka och ömtåliga relationen mellan barn och föräldrar blir båda parter ibland trötta, arga, besvikna. Man bråkar och försonas. Det är den vuxnes ansvar att lära barn att lösa konflikter utan att slå, hota eller skrämma."(ur "Aldrig Våld - 30 år av svensk lagstiftning mot aga" s 21)
    Då får man inte hota sina barn med att "du blir utan godis", "om du inte slutar går vi hem", "om du går nära ån kan du ramla i och drukna".
  • emmerzon
    Miss Lau skrev 2009-10-08 20:58:49 följande:
    Klart du inte ska. Däremot förstår jag inte hur du tänker om det antingen är knäppa på handen eller peta i uttaget. För med lite fantasi kan du säkert komma på många mellanting.
    mm, men å andra sidan, det var itnve heller det första jag gjorde!
  • Veladis
    emmerzon skrev 2009-10-08 20:52:09 följande:
    Jag har ALDRIG SAGT att det var när hon rämade sig eluttaget, det var när hon lekte med det, gång på gång!Markerade med röst och kroppsspråk (och det var jag som skrev det..). jag respekterar mitt barn och jag anser att du begår ett brott när du skriver att jag inte gör det. Du är inte så mycket bättre än mig i slutändan!
    Man respekterar inte sitt barn till fullo som människa om man använder sig av fysiska metoder i sin uppfostran! Skulle du knäppa/daska/slå din dementa mormor? Din arbetskollega? Din partner? Om du tyckte att de gått för långt? varför inte? respekterar du inte ditt barn på samma sätt som du respekterar en annan vuxen har du en bit kvar att gå. Jag säger inte att du är en dålig förälder, jag hävdar inte att jag är en bättre förälder (förutom just i det avseendet att jag aldrig skulle använda fysiska metoder av någto slag), för vi gör alla våra misstag. Men jag tycker att du bör inse att även om knäppar/daskar/ta i örat etc är milda fysiska företeelser så går de in under aga eftersom toleransen i lagen är lika med noll! Och även lätta fysiska övergrepp mot ett barn integritet kan få liknande effekter som värre våld på barnens psyke. Det behöver inte vara ett slag.  Det är att du försvara principen jag vänder mig emot. Alla former av våld och fysiska övergrepp som går över gränsen är fel!
  • Höstbebis2007
    Veladis skrev 2009-10-08 21:03:05 följande:
    Man respekterar inte sitt barn till fullo som människa om man använder sig av fysiska metoder i sin uppfostran! Skulle du knäppa/daska/slå din dementa mormor? Din arbetskollega? Din partner? Om du tyckte att de gått för långt? varför inte? respekterar du inte ditt barn på samma sätt som du respekterar en annan vuxen har du en bit kvar att gå. Jag säger inte att du är en dålig förälder, jag hävdar inte att jag är en bättre förälder (förutom just i det avseendet att jag aldrig skulle använda fysiska metoder av någto slag), för vi gör alla våra misstag. Men jag tycker att du bör inse att även om knäppar/daskar/ta i örat etc är milda fysiska företeelser så går de in under aga eftersom toleransen i lagen är lika med noll! Och även lätta fysiska övergrepp mot ett barn integritet kan få liknande effekter som värre våld på barnens psyke. Det behöver inte vara ett slag.  Det är att du försvara principen jag vänder mig emot. Alla former av våld och fysiska övergrepp som går över gränsen är fel!
    då är ju psykiska hot lika illa. som tomma hot osv.. du blir utan mat om du inte sköter dej, du åker in på ditt rum om du inte gör si/så.... o det tror jag många föräldrar har gjort.. fast det har däremot INTE JAG GJORT.....
  • Veladis
    emmerzon skrev 2009-10-08 21:01:09 följande:
    Då får man inte hota sina barn med att "du blir utan godis", "om du inte slutar går vi hem", "om du går nära ån kan du ramla i och drukna".
    Att hota och skrämma i lagens mening innebär ju att göra barnen illa psykist, att skrämma dem, få dem att må dåligt. Att hota om stryk kan ju skada ett barn lika mycket som själva slaget, t ex.  Men att säga att man kan ramla i och drunkna är ju faktiskt bara fakta. Och att berätta vad konsekvensen blir om man inte gör på ett visst sätt, behöver ju inte heller innehålla en hotbild utan rent konkret vad som händer hel enkelt.
Svar på tråden Barnaga