• Mammatill2tjejer

    Barnaga

    Jag satt med några vänner och vänners bekanta och fikade för några dagar sedan.
    Vi började diskutera det faktum att barnaga är tillåtet i 170 länder och att Sweichz (väldigt osäker på stavningen där) nyligen infört barnaga igen.
    En kvinna i sällskapet (hon kommer ursprungligen från USA) säger då att hon tycker att barnaga bör införas i Sverige också. Diskussionen blev minst sagt livlig och våra åsikter gick vida isär.

    Nu är jag lite nyfiken på hur åsikterna kring detta egentligen ser ut, och därför startar jag den här tråden.

    Personligen är jag helt emot att barnaga införs.

    Men hur ser era åsikter ut? Bör barnaga införas i Sverige? Med barnaga menar jag det som den svenska lagen anser vara barnaga.

    Motivera gärna era svar.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-07 09:17
    Jag märker att en del förtydliganden är på sin plats.
    1. Jag skrev "Bör barnaga införas i sverige". Det är nog fel uttryck. Vad jag menar är naturligtvis "Bör barnaga tillåtas i sverige".

    2. Att ta tag i sitt barn/utföra annan handling i syfte att hindra barnet från att skada sig (ex. springa ut i gatan framför en bil) är INTE att aga. Det har jag i och för sig inte sett att någon tycker heller, men vissa verkar låsa sig fast vid det ändå...

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-12 11:37
    För att klarlägga lite mer om vad svenska lagen säger om aga så tar jag mig friheten att kopiera inlägg 233 i tråden:

    "Det var 1979 som Sverige blev först i världen med att förbjuda barnaga. Då infördes den nuvarande regleringen i föräldrabalken som lyder:
    ?Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling?.

    Förbudet mot barnaga i föräldrabalken gör brottsbalkens regler tydligare eftersom misshandel av barn förr i tiden var tillåtet om det skedde i uppfostringssyfte. Det var därför nödvändigt att i föräldrabalken tydliggöra att det nu är förbjudet.

    I förarbetena till föräldrabalken sägs det vad som ska gälla. Med kroppslig bestraffning menas främst en handling som innebär att barnet skadas fysiskt eller känner smärta. Det gäller även om det är ett lindrigt slag eller en hastigt övergående smärta. Förarbetena till lagen är tydliga och innebär att våld inte får användas i bestraffnings- eller uppfostringssyfte.

    Fysisk misshandel är alltid förbjuden. En vuxen får däremot till exempel lyfta eller rycka undan barnet för att hindra det från att göra sig illa eller skada andra."

    www.bo.se (min fetstilsmarkering)

    Föräldrabalken 6 kap 1§:
    Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
    Lag (1983:47) (min fetstilsmarkering)

  • Svar på tråden Barnaga
  • Höstbebis2007
    Maria222 skrev 2009-10-08 21:21:47 följande:
    Ja men då är det väl bra där. Du begick ett misstag, insåg att det var helt fel väg att gå, bad barnet om förlåt, och gör aldrig mer om det. Vad diskuterar vi då? Du tycker ju också att det är fel att knäppa barnen på fingrarna!
    jag kan säga såhär. det är varken rätt eller fel. eller hur man nu ska uttrycka det.
    Det var fel av mej att göra så och jag ångrar det såklart. just då hade nöden ingen lag så att säga..... det är ju ingenting jag gör gång på gång...
  • Höstbebis2007

    det vore ju konstigt annars om jag inte hade ångrat mej. att jag gjorde en fel handling så att säga, men att det upprepades... vilket jag kanske inte är så stolt över. men gjort är gjort...

  • Plutteli

    Nej, aldrig någonsin!
    Stör mig enormt att folk fortfarande agar sina barn fast det är förbjudet och tycker det är helt ok och skitbra! (Ja nu menar jag människor i Sverige..)

  • Veladis
    emmerzon skrev 2009-10-08 21:17:38 följande:
    Jag menar t.ex "slutar du inte får du gå in på ditt rum". Det är hot i upfostringssyfte! Barnet gör ett oönskvärt beetende som man hotar med något tråkigt med om de inte slutar.
    Ja, jag är osäker på om det kan gå in under aga - som sagt - gråzonen är suddigare där än vid fysiska överträdelser. Där är det solklart.
    Det beror mycket på hur hotet framförs, innebörden i hotet etc. Men att tala om för barn vad ett oönskat beteende får för konsekvens - det bör man rimligtvis kunna göra om man gör det på ett bra sätt och med en rimlig och relevant konsekvens. jag använder inte tomma hot eller konsekvenser utan koppling till händelsen, men jag kan berätta för mitt barn varför man inte ska gå ut i mörkret utan reflex, cykla utan cykelhjälm, varför man inte får slåss, etc. Det är inte att hota, det är att vägleda.
  • emmerzon
    Veladis skrev 2009-10-08 21:28:19 följande:
    Ja, jag är osäker på om det kan gå in under aga - som sagt - gråzonen är suddigare där än vid fysiska överträdelser. Där är det solklart. Det beror mycket på hur hotet framförs, innebörden i hotet etc. Men att tala om för barn vad ett oönskat beteende får för konsekvens - det bör man rimligtvis kunna göra om man gör det på ett bra sätt och med en rimlig och relevant konsekvens. jag använder inte tomma hot eller konsekvenser utan koppling till händelsen, men jag kan berätta för mitt barn varför man inte ska gå ut i mörkret utan reflex, cykla utan cykelhjälm, varför man inte får slåss, etc. Det är inte att hota, det är att vägleda.
    Jo, då vägleder du. Men jag menar att det finns ju många föräldrar som använder just tomma ho i uppfostran.
    Jag rättfärdigar inte det jag har gjort. Men jag står för det och anser inte att jag ska behöva höra att jag inte känner mitt barn, att jag itnve respekterar mitt barn och så vidare. Det är det som har gjort mig så förbannad under denna diskussion. Och nu riktas detta inte enbart till dig bara för att jag citerar dig, okej?
  • Maria222
    emmerzon skrev 2009-10-08 21:31:12 följande:
    Jo, då vägleder du. Men jag menar att det finns ju många föräldrar som använder just tomma ho i uppfostran.Jag rättfärdigar inte det jag har gjort. Men jag står för det och anser inte att jag ska behöva höra att jag inte känner mitt barn, att jag itnve respekterar mitt barn och så vidare. Det är det som har gjort mig så förbannad under denna diskussion. Och nu riktas detta inte enbart till dig bara för att jag citerar dig, okej?
    Du får alltså också skuldkänslor av att knäppa ditt barn på fingrarna?
    Mamma till Kevin född 0706.
  • emmerzon
    Maria222 skrev 2009-10-08 21:32:49 följande:
    Du får alltså också skuldkänslor av att knäppa ditt barn på fingrarna?
    jag njuter inte av det om du tror det.
    Men som sagt (och HUR många gånger ska jag behöva säga detta?) det händer inte dagligdax, finns inte med i mina tankar att jag ska "knäppa" henne på fingrarna i dag, händer inte ens varje månad. Men som sagt, den gången jag kommer ihåg och som var senast (har hänt kanske 3-4 ggr, återigen!) var med eluttet och en väldigt mycket kämpande för att bryta springa-tillbaka-mönstret!
  • emmerzon

    Men ingen har svarat på min fråga! Hur många har kommit med tomma hot för att få barnen att sluta med ett icke önskvärt beteende?

  • Maria222
    emmerzon skrev 2009-10-08 21:46:17 följande:
    Men ingen har svarat på min fråga! Hur många har kommit med tomma hot för att få barnen att sluta med ett icke önskvärt beteende?
    Jag gör det inte och planerar inte att börja med det heller.
    Mamma till Kevin född 0706.
  • Gladabarnensmamma

    Jag har fortfarande lite svårt för att förstå vad du egentligen tycker om att knäppa barn på händerna.


    Höstbebis2007 skrev 2009-10-08 21:23:52 följande:
    jag kan säga såhär. det är varken rätt eller fel. eller hur man nu ska uttrycka det.Det var fel av mej att göra så och jag ångrar det såklart. just då hade nöden ingen lag så att säga..... det är ju ingenting jag gör gång på gång...
    Höstbebis2007 skrev 2009-10-06 18:28:57 följande:
    Jag kan ärligt säga att jag tycker inte det är fel att knäppa på fingrarna det vet jag många som gör, men inte så att barnet får ont utav det men att det känns att man gör det så att säga. När ingenting annat hjälper o han/hon är på en livsfarlig grej som tillexempel eluttag eller spisen med fingrarna... för att få barnet att förstå att det är livsfarligt. slå är en helt annan grej men det verkar ju vissa inte förstå...
    Om du nu ångrar att du gör det - varför göra samma sak igen? Varför sitta på FL och förklara sida upp och sida ner varför det inte är fel och sen skriva att du ångrar dig? Om du blivit misshandlad som barn, får du inte lite is i blodet av att andra människor tycker att du gör fel mot ditt eget barn?
Svar på tråden Barnaga