Det är vansinnigt hur fort tiden går!
Inte mer än åtta veckor kvar innan bebisarna kommer och jag kan ju säkert räkna med att de kommer ut runt fyra veckor tidigare! Det är riktigt läskigt!
Men det är SÅ himla skönt att kunna få vara hemma och ta det lungt. Jag känner verkligen hur jag behöver all vila jag bara kan få, både fysisk och psykisk. Igår var det rätt mycket här hemma när båda svärisarna plus min mamma var här för att fira Ellendellen. Egentligen skulle min svåger komma med sin familj och min pappa och hans fru ockå. Men svågerns sambo är gravid och ovaccinerad, lika så deras dotter. Därför valde de att inte komma vilket jag faktiskt är rätt tacksam för. Pappa och hans fru är iofs inte rädda för influensan men kände att de inte heller ville utsätta sig för smittorisk så markant som de skulle ha gjort om de kommit!
Så trots att vi plötsligt blev fem personer färre än tidigare beräknat var jag HELT slut när de väl for hem i går kväll! Resten av kvällen satt jag i soffan och hade sammandragningar. Dock, idag är allt bara lungt. Jag och Felixen har nyss tittat klart på senaste Harry Potterfilmen och nu tänkte jag se ifall jag kan få lite arbete gjort.
Felixen är fortfarande dålig, men febern är inte lika hög nu. Igår toppade han på 39 grader men låg runt 38.5 för det mesta under dagen. Hostan har krypit ned i lungorna på honom och det hörs att han tycker att det är jobbigt att hosta. Även om han varit riktigt dålig så är jag ändå förundrad över hur bra han klarat flunsan. Men i dag eller i morgon lär väl Ellendellen och maken insjukna. Jag misstänker att den som blir sjukast av dem är nog maken...
Mamma till 1: Stort grattis till det stundande bröllopet! Så roligt för dig och T! Men jag beklagar sorgen. Men med lite tur kanske det blir som för er som det blev i vår familj...
...fyra bröllop och en begravning! Tre av oss syskon gifte sig plus en kusin och så begravde vi lillebror, allt inom bara några få år. Det jag menar är att nu kanske tråkigheterna ändå är över och att ni kommer att kunna se fram emot massor av roligheter.
Angående att prata om döden med barn så har jag en del erfarenhet av det då Felixen var 2.5 när Pontus dog. Pontus var ju Felixens stora idol och samtidigt som det var svårt att prata om vad som hänt så var det så skönt med Felix rättframma frågor och funderingar. Nu den 22/11 är det fem år sedan Pontus dog. Men det kunde lika gärna ha varit i fjol. Helt vansinnigt vad man kan sakna någon.