Varning för sova hela natten kuren

Lilith74 ja Anna Wahlgren rekomenderar att man ska lägga dom på mage redan när dom är nyfödda. Hon har fått mycket kritik för detta av läkare bl a så var det en artikel i Läkartidningen där det stod att hennes råd var ovetenskapliga.

Jag tillhör en av de "frälsta".. Skämt åsido, TS och Melly, ni kan väl inte mena att ni tycker att vi är som en sekt? Om man haft problem med sömnbrist, och kört AWs metod Sova Hela Natten, och fått det att funka, är det inte ok att förespråka det då? Eller att stötta varandra när någon ber om hjälp? Hur exakt skiljer det sig från andra som kan/vill kategorisera sig på något sätt, som Nära Föräldrar eller de som är glada över 5-minutersmetoden?

Visst har AW en hel del kontroversiella åsikter, och visst finns det en hel del man kan reagera på om man vill, men jag är verkligen inte ensam av att ha haft stor glädje av det hon skriver och tycker. För mig är hon ingen Gud, hon är inte mamma till mitt barn, hon känner inte min dotter bäst, men hon har bidragit till en del insikter och jag har haft stor glädje av hennes erfarenheter så som hon berättar dem i Barnaboken och i Sova Hela Natten-boken.

Magläget MED ANDNINGSLARM, är en av de saker som hon förespråkar, som mycket förståeligt kan kännas läskigt. För mig var det så tydligt att min flicka ville sova på mage, hon sov helt enkelt inte på rygg (jag vet att hon inte är ensam om att sova bättre på mage än på rygg), så det var inte så svårt att anamma det. Men hon har larm, jag skulle inte våga ha henne på mage annars.

Men det som funkar bäst för var och en är det bästa för var och en, eller hur? Har man inga problem med sömn ska man verkligen inte köra hennes kur! Och ingen annan metod heller antar jag!

Heaton det där med sekt kommer från hennes hemsida och forumen som finns där. Dom verkar vara så att alla ska tycka precis lika och alla ska tycka att Anna är såååå bra och det finns inget annat sätt än hennes metod och den passar på precis ALLA barn. Jag får känslan av likriktning att alla måste tycka samma. Om det är nån som har provat metoden och så funkade den inte då får den till svar att dom inte hade läst på tillräckligt bra eller att dom hade fel attityd. Och om dom skriver att den ändå inte funkar fast dom hade läst på ch gjort precis rätt ja då får dom oftast inget svar alls för då tystas det liksom bort.

Jag har inte gjort sova hela natten kuren.Jag har däremotanvänt hennes råd och verktyg från start och har där med inte fått några problem med sömnen, vilket har varit kanon. Jag läste hennes och många andras böcker innan vi fick barn.Råden har funkat bra för jag ville verkligen undvika det här problemet med sömn och annat som gör att man måste köra massor metoder. Det är inte så att vi har ett extremt "lätt" barn utan han tillhör definitivt den viljestarka sorten.

Väntar tvåan och kommer göra precis likadant. Tycker snarare alla råd handlar om att samsova och äta dygnet runt länge vilket jag tror kan leda till att det blir strulmed sömn och annat för många familjer för att det ärså svårt att ändra på efter halvåret. Det är dock inte så för alla förvissa funkar det utmärkt.

Jaa, dessa metoder.. Gör de verkligen mer nytta än skada kan man fråga sig? Man kan ju alltid lyssna på och ta tips från andra erfarnare, men att följa en metod slaviskt så man glömmer bort att man är den som själv känner sin bebis bäst, nej tack!

Metoden går ut på att man drar barnet i vagnen alternativt lägger i sängen och klappar det i baken (enligt en speciell teknik som AW utarbetat) samtidigt som man säger en ramsa. Tanken är att ramsan skall fungera som en betingad reflex så att barnet vet att det skall sova när det hör den, utan att gråta.

Man börjar med att köra på med ramsan och klappandet/gungandet oavsett hur mycket barnet skriker. De som tror på metoden säger att barnen tystnar snabbt, det stämmer inte.

När barnet väl har tystnat kan det hända att det vaknar efter en halvtimme igen, då får man börja om igen. De första tre nätterna får man räkna med att man inte får sova särskilt mycket, om alls.

Man skall heller inte ge barnet någon mat under natten utan gunga/klappa till sömns.

Man skall trappa ner sitt gungande/klappande under dessa tre dagar så att man på den tredje dagen endast behöver säga ramsan för att barnet skall somna om.

De flesta brukar få någon slags framgång så långt, barnet är väl helt utmattat efter tre dagars skrikande. Efter ett par dagars lugn börjar barnet skrika igen något som man i metoden kallar återfall eller nåt liknande. Då är det bara att köra på och överrösta barnets skrik med ramsa och gungande som hela tiden måste trappas ner.

Min son skrek i två timmar, och vägrade tystna hur mycket jag än sa ramsan, klappade och gungade. När jag frågade hur länge man skall låta barnet skrika fick jag inget riktigt svar annat än att jag skulle läsa på och sluta gnälla. samt att de inte trodde att en förälder skulle låta sitt barn skrika i två timmar. Ni kan ju förstå hur jag kände mig då, riktigt usel förälder.

Min erfarenhet är att alla barn är olika och att den bästa metoden är den som föräldern själv utarbetar utifrån barnets behov och vad föräldern orkar. Man kan inte ha strikta regler för så små barn, man måste se till situationen och vad som har hänt under dagen. Hur barnet äter och sover under dagen påverkar sömnen på natten, likaså vilka upplevelser barnet har haft under dagen.

Nu fungerar läggning och sömn för det mesta. Om han inte vill somna tar vi upp honom och försöker igen en stund senare. Han vaknar till på nätterna när det har skett något speciellt på dagen, eftersom vi vet att det kan hända så är det ingen stor grej utan vi tar upp honom och låter honom somna om i vår säng innan vi bär tillbaka honom.

Min kompis provade också den metoden men den funkade inte för deras dotter bara skrek. Min kompis skrev till Anna Wahlgrens forum men fick bara som svar att hon skulle fortsätta och att hennes dotter skrek skulle dom inte bry sig om för det var inte skrik utan frågor. Anna wahlgren säger att skriket är att barnet frågar om det är okej att ligga i sängen och då ska föräldrarna buffa och ramsa för då ska barnet lära sig att det är okej. Dom skulle inte ta upp henne på några villkor utan dom skulle gå ut i köket och slamra med kastrullerna så att deras bebis skulle förstå att dom inte hade tid med henne.

Men min kompis dotter skrek och skrek och ju mera dom buffade och ramsade desto mera skrek hon och till slut gav dom upp för det kändes så fel att hon skulle skrika så mycket.

Maiya nu vet jag inte vad du pratar om men det handlar väl inte om Annas sömnmetod? Utan såna rykten tycker jag mest känns som taskigt skvaller faktiskt. Jag har oxå läst att hon hade ett barn som dog och det måste ju ha varit sååå hemskt för henne och det tycker jag synd om henne för att hon fick uppleva.

Maiya, jag kommer att be administratören att plocka bort ditt inlägg. (vad ÄR din tanke?) Akta dig för att beskylla någon - vem som helst! - som har förlorat ett litet barn för att ha kunnat göra något för att förhindra det!

Pojken hade difteri. Han var hemma i två veckor från sjukhuset för att läkarna inte ville behålla honom. HON ville att han skulle få vara kvar. Han var friskförklarad. Han dog en natt. Han var tre år.