// = 0) { var hostname = window.location.hostname; var firstDotFromRight = hostname.lastIndexOf( '.', hostname.length ); var start = hostname.lastIndexOf( '.', firstDotFromRight - 1 ); var domain = hostname.substr( start + 1 ).toLowerCase(); if (("live.com" == domain) || ("live-int.com" == domain)) { document.domain = domain; } } } // ]]>
Hej!
Tänkte bara berätta lite om vad som hänt oss de senaste dagarna... Eller rättare sagt vad som hänt T.
I onsdags kväll märkte vi att T inte åt som hon skulle. Vi trodde att det kanske var så att hon var lite trött efter att vi badat henne så när jag skulle gå och lägga mig satte jag klockan två timmar senare för att mata henne igen. När klockan ringde var klockan runt två och då ville hon inte heller äta. Då ringde vi sjukvårdsupplysningen som sa att det nog inte var någon fara utan rekommenderade oss att kontakta bvc på morgonen istället. Vi ställde klockan igen men efter att vaknat både vid 4 och senare vid 6 utan att hon ville ha mat så ringde vi igen. Då andades T ganska hetsigt och de fick lyssna på det via telefonen. Då sa de att de skulle skicka en remiss till barnakuten. Så det var bara att bege sig dit. När vi kom in på akuten tog de blodprov och saturation och sköterskan tyckte att det inte verkade så bra. En barnläkare kom och T fick syrgas. Några minuter senare var ytterligare läkare tillkallade och helt plötsligt tryckre de på en knapp för hjärtlarm och det bara vällde in folk i undersökningsrummet! Det var fruktansvärt! Total panik och det rusade sjuksköterskor in och ut ur rummet. Som tur var fick vi sällskap utanför av en sköterska som hjälpte till att lugna oss och berättade så mycket hon visste. Det visade sig iallafall att om vi kommit in till akuten en kvart senare så hade antagligen inte T klarat sig.
För att göra en lång historia kort så visade det sig att T hade en medfödd förträngning på aortabågen som går från hjärtat och mot nedre delen av kroppen. Felet går inte att leva med utan måste opereras. Så de skickade efter en helikopter från Akademiska i Uppsala och flög henne till Göteborg som har hjärtcentrum för barn. Vi fick tyvärr inte plats utan körde bil hela vägen ner.
Vid 17-tiden på torsdagen opererades T och vi kom till sjukhuset en stund senare. Vi blev incheckade på Ronald McDonald hus och sen var det bara att vänta på att operationen skulle bli klar. Vid midnatt fick vi träffa kirurgen och det visade sig att operationen gått bra men att hon var väldigt svag när hon kom in. Man visste inte hur de nedre organen i kroppen hade klarat syrebristen som de utsatts för.
Nu har vi alltså varit i Göteborg sedan i torsdags och vår lilla tjej blir bättre och bättre för varje stund! Fram tills igår har hon legat i respirator men de kopplade bort den igår. Utöver det har njurar, tarmar och lever kommit igång. Felet som opererades satt ju inte i hjärtat utan på aortan utanför men hjärtat hade ju blivit väldigt ansträngt. Även hjärtat har återhämtat sig väldigt bra!
En sak som är bra med just detta hjärtfelet är att T kommer att kunna leva precis som vanligt förutsatt att resten av organen inte tagit skada, vilket det ju nu inte verkar som. Igårkväll fick jag sitta och hålla T för första gången sedan akuteen och idag kommer vi antagligen bli flyttade från intensivvårdsavdelningen till en hjärtavdelning!
Jag hoppas att jag inte skrämt upp er för mycket nu. Jag har säkert missat en massa så det är bara att fråga. Lilltjejen har varit väldigt illa däran men alla säger att hon är jättestart och att hon återhämtat sig snabbare än väntat vilket känns jätteskönt! De tror att jag kan börja amma henne väldigt snart!
Skulle gissa att vi blir kvar i Gbg minst en vecka till.
PS. För er som har FACEBOOK, skriv inget om detta där!
Kramar
