***Hallsberg***

..och jag som hade två barn att ta hand om på den tiden då man endast var timanställd. Vi fick rum i en två rummare. Gick hur bra som helst. Ska inte klaga det minsta.

vissa perioder jobbade jag mer än dom som var fast. Så på det viset var det ingen skillnad.
På ett sätt var det rätt så skönt att vara timmis, man fick styra lite själv över sin arbetssituation. När jag inte hade barnen hemma så kunde jag jobba hur mycket som helst. När jag hade barnen hemma så kunde jag jobba mindre.
Det negativa var att man aldrig kände sig en del i gänget. När alla arbetskamraterna gick på möten etc ja då jobbade jag för dom. Så det kändes mindre skoj.

Vi får se vad som händer... Nu när man går hemma så har man lite mer tid att sitta och fundera över hela situationen som man är i.
Det är inte det här jag vill syssla med. Inte när det har blivit såå mycket sämre. Man får slita alldeles för mycket för såå lite betalt. Inte värt det, men man är tvingad som det är just nu. Eftersom man ska vara tacksam över att man har ett jobb idag!

Själv har jag jobbat sedan jag var 16 år. Jag har alltid haft ett jobb. (undantag då jag fött barn) JAg har alltid haft inställningen till att jag ska ha ett jobb. Finns jobb till alla OM man vill ha. Själv tog jag telefonkatalogen. Gick igenom allt jag kunde tänka mig och vad jag skulle klara av. Ringde upp en efter en. Det gav resultat också!
Arbetsförmedlingen ger jag inte mycket för. Hur många är det inte som söker de få jobb som är ute. Klart man ska söka dom, men man måste gå sin egna väg också.

Jag har bla fått jobberbjudande inom sj inom sos alarm, lokalvård, assistansia, örebro kommun mm. mm..
sos alarm tackade jag nej till eftersom jag klarade helt enkelt inte av det TYVÄRR.. Det var jätte spännande. De ville att jag skulle börja jobba redan samma dag som jag var där på "prov". De såg hur mycket jag "brann" för uppgiften. Men eftersom jag lider av migrän och lätt huvudvärk så slutade det med att jaa.. jag fick migrän och spydde som en räv efter allt stirrade på alla dataskärmar och alla larmringningar. Det blev fööör mycket. Så synd. Eftersom jag tyckte det var skiit kul. Det är sånt jag drömmer om att få jobba med. Få vara delaktig i verkligheten och få hjälpa människor i nöd.

Det kan jag rekommendera om ni får chansen att prova. Så häftigt!!

Jobb som jobb!!! Pengar som pengar!!!!
Valet är sitt egna!!

Själv vill jag ha ett jobb där jag kan släppa arbetsuppgifterna när arbetspasset är klart och gå hem till min familj. Jag vill inte ha ett jobb som man måste "ta med sig hem".

Planerat09: Du får det att låta väldigt enkelt.. jag känner många som varit arbetslösa länge och som verkligen gjort ALLT. Det är inte alltid som det fungerar med kontakter och personliga samtal, även om man går igenom hela telefonkatalogen. Speciellt inte i dagens "finanskris". Varenda företag verkar spara in på resurserna..
Arbetsförmedlingen går man nog mer till för att man måste, för att få ersättning så måste man visa sig där, tyvärr.

Nä det finns inte jobb till ALLA... De flesta arbetslösa som jag känner skulle göra bra mycket för att få ett jobb, vilket som helst nästan...

Jo det kanske är svårare i dag än vad det varit då jag skaffat jobb. Jag vet inte?!
Sen är det ju givetvis frågan vad man är ute efter!?
Om man är ute efter enbart "speciella jobb" så som advokat, överläkare, polis ja ni förstår vad jag menar..DÅ är det svårt att hitta just det specifika jobbet.

Men om man är ute efter en inkomstkälla kanske "tillfälligt" ja då tycker jag att det inte är några problem. Det finns! Jag lovar. Då menar jag inte att det är superduper bra betalt men det är en inkomstkälla. Sen givetvis är det beroende vad man har för utbildning, men sådana jobb som personlig assistent behövs oftast ingen avancerad utbildning. Går mer på hur man är som person. Det är brist på det området.
 
I olika vikariepooler är det brist så som i barnomsorgen så som i omsorgen överlag. Alla snabbmatställen typ max, mc donalds söker alltid personal. Lokalvårdare. 
Alla passar det inte för, men alla gånger kan man tyvärr inte välja heller. Man får ta det, så länge man söker det man egentligen är ute efter.  

Som sagt.. Passar inte alla. Vet att det är mycket svårare nu, men jag håller fortfarande på att DET FINNS JOBB, sen om man vill ta det eller inte är en helt annan sak. Finns inget STORT utbud på de olika jobben.

Om man är ute efter sommarjobb i vården så är det inga problem iallafall. Det är brist på sommarvikarier!

nää visst är det skit med jobbsituationer!!!
Nu har jag tagit mig i kragen å "ska bli nåt", .  -Jag vet va jag vill bli när jag blir stor :-P

Men det är fasiken inte lätt för alla.
Men jag tror man ska vara påstridig... det lönar sig.. har en i min närhet fast långt bort..ööh ja i alla fall hon har varit utan jobb i fem år.. Men där är det mer bekvämt .. och arbetsförmdelingen "ger inga jobb"-de är ett verktyg och vistas man där får man ersättning tills man får ett jobb, men hon är inte ute å letar heller nånstans.. tar liksom inte tag i nåt!
Men som ni säger, det är INTE enkelt.

Vilket härligt väder vi har!!!!
Har varit ute med djuren lääänge på förmiddagen, nu skriver jag lite skola.

Ikväll ska jag och barnen få middag hos mor å far ( R jobbar kväll) häärligt å få bli bjuden på mamma mat

Bakmaskin säger ni....hmm kanske vore nåt...?! Då kanske jag skulle baka mer matbröd! :-P

Jag får en bebis om tre månader. HOW about that liksom
Helt otroligt vad fort det går....

Jag har inte påstått att det är LÄTT, men allt går om man bara ger sig f*n på det!
Det finns allt för många bekväma människor som nästan sitter och väntar på att jobbet ska trilla över dom.
Påstår nu inte att ALLA är så, men MÅNGA!

Alldeles för lätt att få bidrag hit och dit. Vet en hel del som sitter på fina bidrag istället för att lyfta på röven och gå ut och fixa till sig ett jobb istället.
Dessa bidrag är lika stora som vad min inkomst var för ett par år sedan. Det tycker jag är för jävligt rent ut sagt. Man ska inte ha det bra av att sitta hemma och inte göra ett skit. Man ska få kämpa för att få in en "bra" inkomst.

Nu drar jag inte in de som verkligen är sjuka och har sådana bidrag, men såna som bidragen kommer i fel händer på.

Känsligt ämne, men jag är den jag är och säger vad jag tycker. MIN ÅSIKT!!

Tack för ordet!

Fast vad gäller ex läkare så är ju det ett bristyrke, det råder tex läkarbrist vilket gör att det saknas folk med rätt kompentens. Har du alltså rätt kompetens så bör du också kunna få ett jobb, nu är det ju inte så att man utbildar sig till läkare över en natt...

Av de yrken du räknar upp där det ska vara lätt att få jobb räknas till exempel vårdbiträde, barnskötare, köks- och restaurangbiträden som överskottsyrken 2010, så alldeles galet lätt att få jobb där är det inte heller...

Det kan väl inte ha gått dig förbi att det är hyfsat stor arbetslöshet som råder just nu och att det har varslat och sagts upp folk till höger och vänster den sista tiden, volvo tex.

Att säga att arbetslösa sitter på röven och håvar in fina bidrag är ett hån mot de som faktiskt mår fruktansvärt dåligt över just den saken, att gå på bidrag och inte få göra något. Visst finns de bekväma människor som tycker att det är guld men de tillhör knappast majoriteten!

Pia - Härligt! 3 månader går rasande fort!

Jag skrev i förra inlägget:

Jag har inte påstått att det är LÄTT, men allt går om man bara ger sig f*n på det!


Nu drar jag inte in de som verkligen är sjuka och har sådana bidrag, men såna som bidragen kommer i fel händer på!!!!!!!!

Påstår nu inte att ALLA är så, men MÅNGA! ( dvs lata och sitter på röven)

Så läs gärna ALLT först innan du lägger din kommentar!

Kan hålla med dig Bea om att man egentligen mest går till arbetsförmedlingen då man måste, för annars får man inte den ersättning av sin försäkring som man eventuellt har rätt till.
Att få jobb nu är f*n inte lätt. den som säger något annat vet inte vad den pratar om för fem öre!

Sen jag tog studenten har jag ärligt haft 2 riktiga jobb! Och då menar jag som vårdbiträde och personlig assi. Det jobbade jag som i sammanlagt 4 år. Sen har jag jobbat som au pair och annars pluggar en KY utbildning i 2 år och Webbdesign. Sen innan det sommarjobb.
Kan man inte flytta så är det just nu riktigt svårt med jobb och då menar jag RIKTIGT svårt med jobb. Och vem kan flytta allt för långt när man har familj? Dessutom när man har barn som är hemma växelvis. Då KAN man inte flytta, är inget alternativ att välja bort barnen.

Allt ger sig om man ger sig fan på det, absolut det stämmer! men det stämmer inte att man kan tänka så när det gäller hur arbetsmarknaden ser ut, VISST finns jobb. Hur mycjket som helst! Men konkuransen är STENHÅRD! Och kraven är betydligt högre än tidigare! Erfarenhet krävs bla på nästan allt, till och med lokalvårdare. De där "inkörsjobben" som gör att man får erfarenhet finns knappt kvar alls!!

Och sen kan jag hålla mig att kommentera att du Marie haft jobb sen du var 16 år. Kanske stämmer 16 år men de 7-8 åren du och M var sambos så jobbade du väl inget alls?

Bidrag eller inte. Förr eller senare sitter man själv där. Varsig man blir plötsligt sjuk eller arbetslös. Eller något händer i livet, man kan gå i väggen eller vad som. DÅ är det SJUKT bra att försäktingar finns. Vi ska vara tacksamma att bo i Sverige, annars skulle man helt enkelt sitta på gatan.