***Hallsberg***

Inget av våra barn är döpta, däremot har de faddrar, inte "gudföräldrar"... Dessa är inte avsedda att leda dem i "kristen tro" (haha, hur skulle det gå till? ), men att vara "speciella vuxna" i våra barns liv. Det är våra allra närmsta vänner och så min bror och hans tjej.

Vi gifte oss borgerligt.

Då är vi två. Har också gått ur svenska kyrkan och förstå rinte alls varför man döper sina barn kyrkligt om man inte själv är troende. Man döper ju in barnet till den kristna tron och då ska man ju också gå i kyrkan regelbundet osv.

Sån tur är kom gubben också på bättre tankar ang kyrkan så vi hade en super lyckad och fin namngivelsecermoni/namnfest för att mer fira att vi fått Nelly och hade då en stor fest för vänner och familj Super uppskattat och lyckat!  Roligt när vi dessutom var först i kommunen och fick en hel sida i na med repotage om namnfesten! Fotografen var där också och fick dessutom fint profitionellt fotade bilder av henne sen!

Men smaken är som baken!

Det har vi också!
Min bror och Magnus syster
Inget tjosan hejsan om att vägleda i kristna tron osv hihi

Marie- Fyy tur att det gick bra då!

Hanna å Waersta- vi ska gå ur kyrkan.
Ingen av våra barn är heller döpta. MEN om de vill det sen och konfirmeras etc får de göra det då. Men jag är inte döpt, inte troende eller något. Så tänker inte göra det bara för att.
Och OM vi gifter oss så blir det även borgerligt.

Ja tur är väl det att smaken är som baken! Kul att höra hur ni andra tänker och tänk vad alla vi är olika. Bra det!

Vem är det som säger att man måste gå till kyrkan regelbundet?!
Inget som säger att man måste göra det bara för att man är troende! Var så förr, men även det "kyrkliga" följer trenderna och nuet och de som är troende går inte till kyrkan varje söndag! Var som prästen sa i går: Ja alla människor är i olika skeden i livet och många har helt enkelt inte tid att gå till kyrkan nu för tiden. De hinner knappt att umgås med sin egna familj hemma. Så jag förstår dom, att dom inte går till kyrkan så ofta.

Gud är med var man än är och inte bara i kyrkan!

Låter som att jag är super kristen, men så är det inte. Ville bara ge min åsikt och förklaring till hur det faktiskt är.

Likadant med faddrar så är det inte heller som det var förr. Att faddrarna ska ta över om barnets föräldrar skulle gå bort. och vägleda barnet in i den kristna tron, så är det inte heller längre. Faddrar har man för seden skull och att det är en fint "hedersuppdrag" man får när man blir tillfrågad om man vill bli fadder. Man ska finnas där för barnet.
Mina andra tjejer är också döpta och har faddrar. Min bror, hans x och barnens faster. Rätt personer eftersom dom finns fortfarande vid barnens sida och stöttar och jaa ser till så att de har de bra! Rätt personer för det uppdraget helt enkelt!
Denna gång så har vi valt att inte ha några faddrar till Sanna. Pga personliga själ.

.. och tillbe gud hela tiden.. Vem gör det idag!?
Jag lever iallafall inte på 1800-talet! 
Jag vill att mina barn ska vara döpta för bla traditionen ska leva vidare, men det är min åsikt!

Ni som har valt att gå ur kyrkan är det bara för att ni inte är troende?!
och sen blir jag nyfiken på er som gift er. Varför gifte ni er?
Ja och snart är som sagt påsken här. Vet ni varför vi firar tex. påsk?! och jul?! och alla helgons dag?! Var drar ni gränsen för att vara troende?! Är man troende för att man är med och firar jul/påsk ja alla de "kristna" högtiderna?!
Jaa jag är nyfiken som vanligt.. Om man inte frågar får man aldrig veta!

Jag firar inte påsk för någon uppståndelse träff etc- jag gillar ägg och tuppar helt enkelt.

Jag firar julen för att träffa familjen, äta MASSA god mat och ge barnen julklappar.

Alla helgons dag firar jag inte... om vi inte gör någe jippo med maskerad eller så..

INTE för någon påstådd som de inte vet vem det egentligen är eftersom han är 3 personer i en! Har återuppstått, dött och kommit tillbaka...?!

Och OM det inte vore för alla religiösa tänk hade vi inte haft alla dessa krig, folkutdrivningar eller även rasism eller nazism.
Tro hur mycket du vill, men jag klarar mig utan en tro på någon som ingen vet har funnits eller om han egentligen bara är lika verklig som rödluvan.

Ska jag gifta mig, gör jag det borgerligt. Inte i kyrkan. Och varför- jo för barnens skull.

En vän till en vän fick hjärnhinneinflammation igår och ligger på Uppsala sjuka nu i koma. Hennes familj har redan fått äta massa skit, deras son har AD/HD autism diverse andra komplikationer, nu skulle de även starta utredning på deras tös angående autism.
Varför ska hennes pulsåder brista? Varför ska hon kanske bli hjärndöd?
Hur tänkte Gud då?

Nej jag tror på mig själv och att behandla medmänniskan på samma sätt som jag vill bli behandlad tillbaka.
Inte mohammed,Allah,Buddha, eller jesu gud och anden....

Men som sagt alla tänker olika.

Klart att man kan vara troende utan att gå i kyrkan, jag tror nog att det inte var "gå i kyrkan" bokstavligt menat utan mer leva med en tro på Gud och anse sig vara "kristen", i allafall var det så jag menade. Visst finns det väl kristna som ber dagligen? Jag tror inte att det är något ovanligt eller något som är "1800-talsrelaterat".

Jag gifte mig med min man  av kärlek. Vi vill vara "Ett" och visa att vi "hör ihop". Dessutom finns det en del juridiska aspekter som påverkar, det är tryggare att vara gift, även om det inte var huvudorsaken till giftemålet. Det har absolut ingenting med Gud eller att lägga ner mitt syndiga leverna att göra

Jag vet varför vi, från början, firar Påsk, Jul osv, men det är inte av den anledningen JAG firar dessa högtider. Jag firar för att jag tycker om traditionerna, mysigt att träffa nära och kära, äta god mat, byta julklappar osv. Jag läser tex inte Julevangeliet, det har hänt att jag gått på midnattsmässa i kyrkan men det är enbart pga av mysfaktorn.

Att byta julklappar och att i kyrkan "lova inför Gud att leva enligt kristen bla bla bla..." är en väsentlig skillnad kan jag tycka... Jag skulle känna mig som en hycklare om mjag skulle stå och lova saker till någon/något som jag inte tror på och något som jag inte står för...

...och här vill jag göra ett tillägg, men jag hoppar över det...

Ha en jättebra kväll kristna som okristna, döpare som ickedöpare, och visst är det bra att vi inte tycker och tänker lika, vad trist det skulle vara annars...

Pia - Oj, det lät fruktansvärt med din vän. Hoppas på positiva besked och att det ordnar upp sig! KRAM!!

Jag gick ur kyrkan för att jag inte tror på gud och för att jag inte vill betala till något som jag inte tror på. Jag sätter hellre in 3000kr/år till forskningen..

I dopet kallar Gud var och en av oss vid namn och gör oss till sina egna. I dopet får människan något som bara Gud kan ge: tro, nåd och välsignelse.

Dopets gåva ges till barnet. Jesus befallde att man skulle låta barnen komma till honom, för att Guds rike tillhör sådana som de. Hur vi förhåller oss till dopet inverkar inte på dess värde, utan dopet liksom tron är Guds verk i oss.

Dopet är den viktigaste av alla kyrkliga förrättningar. Det är trons grund. Medlem i kyrkan kan man bli bara genom dopet. I dopet får man ta del av Guds nåd och kärlek. Gud stärker den döptas tro genom den heliga Anden. Dopets är vårt förbund med Gud också närvi tvivlar på honom.

Taget från: http://evl.fi/EVLsv.nsf/Documents/A1E5B060331693CCC22574B8004D8396?OpenDocument&lang=SV

Dopet är alltså en förbindelse med Gud och att man vigs in i den kristna tron. Tror ärligt inte att en Präst tycker det är Okej att döpa, "bara" förtraditionens skull. Även om dom VET att idag döps de flesta just av traditions skäl.