Abort

Jag har inte läst alla svar, så ni vet.
Vet inte hur jag ska formulera det här riktigt, men jag ger det ett försök.

Om man ska se det från barnets sida då?!
Jag skulle inte vilja växa upp och få reda på att min pappa oxå är min morfar för att han våldtog min mamma, sin dotter.
Och jag skulle heller inte vilja veta att min mamma mått dåligt över sin graviditet(mig) i 9 månader och kanske även efteråt bara för att jag blev till genom en våldtäkt i en park och är en fruktansvärd påminnelse av en fruktansvärd händelse.
Tänk om jag dessutom skulle vara en kopis av mannen som gjort detta mot kvinnan(min mamma).
Hur ska hon någonsin kunna titta på mig utan att känna ett hat och en avsky för det som hände.
Hon skulle kanske inte känna avsky mot mig, men jag tycker inte att nån kvinna ska behöva ha "avsky känslor" i samband till sina barn.

Om jag då som 5 veckors foster kunde välja,
så skulle jag ha valt att min mamma besparade mig det lidandet att växa upp som ett oönskat misstag, ett resultat av en händelse som ingen människa någonsin skulle vilja vara med om.

Min åsikt!!

Nu har jag bara läst ts o ser att ni debatterat i 60 sidor men svarar ämdå. Jag tycker livet tar sin början redan under den första veckan. Ett liv är ett under o hos mig alltid välkommet, men jag förstår att alla inte känner så. Trots detta har jag gjort en abort. Sent oxå - i v.21.

Fostret motsvarade ett foster i v.17 o efter många provtagningar o ultraljud konstaterades det att barnet aldrig skulle överleva utanför min kropp. Att det inte hade aborterats av kroppen själv i form av missfall var konstigt. Jag fick således välja. Abortera nu eller låta barnet dö under en förlossning efter 40 veckor, om det nu inte skulle dö i magen innan. I slutändan skulle han inte överleva i vilket fall.

Det är min anledning o personligen tycker jag att abort är tragiskt, men andras anledningar kan oxå ha en mening. Det kan finnas anledningar som i mina ögon är mer förståliga, du kanske har blivit våldtagen, du själv kommer inte överleva o vill därmed inte lämna dina andra 3 barn osv... Sen finns det anledningar som jag inte alls förstår. Du har slarvat med piller, dragit hem nån från krogen o skitit i kondomen, du orkar inte, du har fått nytt jobb, det var fel kön osv.. MEN jag lägger mig egentligen inte i vad andra har för anledningar, jag tycker det är bra att abort finns trots att jag är emot det.

Barn ska aldrig vara ett straff, barn ska vara önskade.

Själv är jag inte emot abort.
Jag tycker däremot att man ska sänka den fria aborten till 12v.
Och att de som gjort fler än 3 får betala aborten och sjukhusvistelsen själv.

Anledningen till att jag inte är emot är att jag inte vill se allt helvete som kan komma med att tvingas leva med fel föräldrar.