• Anonym (Ledsen)

    Missed abort

    Jag är så ledsen.... va på UL och det visade sig att fostret dött i vecka 9 . Jag trodde jag var i vecka 15 och har alltså gått och trott att jag var gravid i 6 veckor...
    misstänkte att något var fel eftersom mina gravsymptom försvann men barnmorskan sa att jag inte behövde oroa mig. Däremot sa läkaren på sjukhuset att om man slutar ha bröstspänningar är det troligt att fostret dött...

    Fick abortpiller och nu har jag förhoppningsvis blödit ut allt. Känner mig helt tom och vet inte hur jag ska gå vidare.
    Det visade sig även att jag har en bakåtvänd livmoder och att jag hade någon slags inflamation.... bakåtvänd livmoder är det någon som vet något om det??

    Vet inte om vi ska försöka få barn igen.... eller vad jag vill säga med inlägget vill mest skriva av mig lite.... finns det någon annan som nyligen fått missfall?

  • Svar på tråden Missed abort
  • Ledsen hoppfull

    Hej.. ska prova att det funkar först...ny här..

  • Ledsen hoppfull

    Jag är så otroligt ledsen nu. Har haft det mycket kämpigt i mitt liv med sjukdom och otur otur otur. Till sist har jag lyckats gå vidare och äntligen efter ett halvår blev jag gravid och allt var underbart! Vi gjorde tidigt ultraljud v6 och såg pickande hjärta. Fick komma på ett läkarbesök nu i måndags, förrigår, och då frågade de om jag ville kolla att allt var som det skulle när jag ändå var där. Inget hjärta pickade längre och hade varit stilla ca 3 dagar tror de. Gjorde 2 till ultraljud efter det på gynakuten med samma trista svar.  Nu väntar jag på skrapning imorgon. Har blödigt pyttelite idag men har inte kommit mer. Jag har panik inombords och kämpar för att orka och hoppas på att snart vara gravid igen, vi vill försöka så snart allt är okej igen. Jag har läst denna tråd de första 40 sidorna och kände att jag ville skriva och försöka få hoppet att ta över paniken.

  • airamanna
    Ledsen hoppfull skrev 2010-09-08 14:47:12 följande:
    Jag är så otroligt ledsen nu. Har haft det mycket kämpigt i mitt liv med sjukdom och otur otur otur. Till sist har jag lyckats gå vidare och äntligen efter ett halvår blev jag gravid och allt var underbart! Vi gjorde tidigt ultraljud v6 och såg pickande hjärta. Fick komma på ett läkarbesök nu i måndags, förrigår, och då frågade de om jag ville kolla att allt var som det skulle när jag ändå var där. Inget hjärta pickade längre och hade varit stilla ca 3 dagar tror de. Gjorde 2 till ultraljud efter det på gynakuten med samma trista svar.  Nu väntar jag på skrapning imorgon. Har blödigt pyttelite idag men har inte kommit mer. Jag har panik inombords och kämpar för att orka och hoppas på att snart vara gravid igen, vi vill försöka så snart allt är okej igen. Jag har läst denna tråd de första 40 sidorna och kände att jag ville skriva och försöka få hoppet att ta över paniken.
    Jag beklagar verkligen det som hänt dig! Det är så orättvist och ledsamt, men man kommer vidare, även om det känns helt hopplöst och jättejobbigt nu. Jag hoppas att det går bra för dig imorgon och att du får bra stöd från din omgivning och från sjukvården. 

    Jag blev inte skrapad, så kan tyvärr inte dela med mig något kring det, utan fick medicinsk behandling som framkallade en abortering av vår lilla mini... men så som jag förstått har de flesta varit nöjda med skrapning,

    kramar till dig!!!  
  • airamanna
    airamanna skrev 2010-09-08 15:10:32 följande:
    Jag beklagar verkligen det som hänt dig! Det är så orättvist och ledsamt, men man kommer vidare, även om det känns helt hopplöst och jättejobbigt nu. Jag hoppas att det går bra för dig imorgon och att du får bra stöd från din omgivning och från sjukvården. 

    Jag blev inte skrapad, så kan tyvärr inte dela med mig något kring det, utan fick medicinsk behandling som framkallade en abortering av vår lilla mini... men så som jag förstått har de flesta varit nöjda med skrapning,

    kramar till dig!!!  
    Nä fy, nu började jag nästan gråta när jag skrev om vad som hände vår mini... tycker jag varit så himla stark och positiv  i detta men just nu orkar jag inte längre... igår fick jag veta om ännu ett par i vår närhet som ska ha barn och jag blev så himla ledsen... klart jag blir glad för deras skull men jag tycker det är så j-vla orättvist nu....

    sen tror jag att det är fel på mig... har inte fått utslag på äl-test en enda gång sen MA:t, känns som att min kropp har sagt tack och adjö och aldrig kommer funka mer igen....

    sry att jag gnäller så men idag är en dålig dag....

    kram till er alla, hoppas ni mår bättre än jag.... 
  • Ledsen hoppfull
    airamanna skrev 2010-09-08 15:15:07 följande:
    Nä fy, nu började jag nästan gråta när jag skrev om vad som hände vår mini... tycker jag varit så himla stark och positiv  i detta men just nu orkar jag inte längre... igår fick jag veta om ännu ett par i vår närhet som ska ha barn och jag blev så himla ledsen... klart jag blir glad för deras skull men jag tycker det är så j-vla orättvist nu....

    sen tror jag att det är fel på mig... har inte fått utslag på äl-test en enda gång sen MA:t, känns som att min kropp har sagt tack och adjö och aldrig kommer funka mer igen....

    sry att jag gnäller så men idag är en dålig dag....

    kram till er alla, hoppas ni mår bättre än jag.... 
    Ja berg-och-dalbanan kommer finnas kvar för alltid efter sådana här fruktansvärda händelser. Hoppas du mår okej, och tack för orden.
    Alla är gravida och jag är sist, men jag ska f-n komma tillbaka. Jag ska hålla mig ovanför isen. Tack vare att jag kan sörja bra (stor erfarenhet) så läker man förhoppningsvis aningen lättare. Jag hoppas på att trots det hemska imorgon så innebär det att man liksom kan ha ett litet nytt fokus, framåt och få hoppas igen...
    Kram tillbaka och till alla!
  • Ledsen hoppfull
    Ledsen hoppfull skrev 2010-09-08 15:28:31 följande:
    Ja berg-och-dalbanan kommer finnas kvar för alltid efter sådana här fruktansvärda händelser. Hoppas du mår okej, och tack för orden.
    Alla är gravida och jag är sist, men jag ska f-n komma tillbaka. Jag ska hålla mig ovanför isen. Tack vare att jag kan sörja bra (stor erfarenhet) så läker man förhoppningsvis aningen lättare. Jag hoppas på att trots det hemska imorgon så innebär det att man liksom kan ha ett litet nytt fokus, framåt och få hoppas igen...
    Kram tillbaka och till alla!
    Jag hade även bihåleinflammation dagarna då lille bäbisen somnade in, man kan inte låta bli att tänka på det...var det därför och skulle jag inte jobbat då.. Men säkert hade det hänt ändå.
  • Evve81
    Ledsen hoppfull skrev 2010-09-08 15:31:00 följande:
    Jag hade även bihåleinflammation dagarna då lille bäbisen somnade in, man kan inte låta bli att tänka på det...var det därför och skulle jag inte jobbat då.. Men säkert hade det hänt ändå.
    Jag blev skrapad och tyckte det gick hur bra som helst. Såklart kändes det värre psykiskt för rent fysiskt kände jag INGENTING.

    Jag hade ju hoppats på ett + denna månad iofs bara första försöket efter mf MEN imosre kom ju mensen. Men kroppen kanske inte är redo än så att det beror på det nåja min tid kommer ju.

    Håller mina tummar för er andra och skickar kramar till er som behöver det.
  • sommarbebis 2010
    Ledsen hoppfull skrev 2010-09-08 14:47:12 följande:
    Jag är så otroligt ledsen nu. Har haft det mycket kämpigt i mitt liv med sjukdom och otur otur otur. Till sist har jag lyckats gå vidare och äntligen efter ett halvår blev jag gravid och allt var underbart! Vi gjorde tidigt ultraljud v6 och såg pickande hjärta. Fick komma på ett läkarbesök nu i måndags, förrigår, och då frågade de om jag ville kolla att allt var som det skulle när jag ändå var där. Inget hjärta pickade längre och hade varit stilla ca 3 dagar tror de. Gjorde 2 till ultraljud efter det på gynakuten med samma trista svar.  Nu väntar jag på skrapning imorgon. Har blödigt pyttelite idag men har inte kommit mer. Jag har panik inombords och kämpar för att orka och hoppas på att snart vara gravid igen, vi vill försöka så snart allt är okej igen. Jag har läst denna tråd de första 40 sidorna och kände att jag ville skriva och försöka få hoppet att ta över paniken.
    Jag skrapades och det var inte så bra som jag hoppats, förlorade stooora mängde blod och istället för 15-20 minuter som det skulle ta så tog det närmare en timme. Fick även bli intuberad pga att min andning påverkades av min stora mage( skrapades dagen efter förlossningen av flickorna (v20) inte så konstigt. Råkade även ut för infektion efteråt. Men det är ju en väldigt liten procent som råkar ut för det så det ska nog gå bra för dig.

    Inte meningen att skrämmas eller så...

    Styrkekramar!
  • beingboring

    Åh tack alla ni fina! Ert stöd värmer verkligen. Och stöttar. Den här tråden är verkligen bäst - ingen protest!

    Funderar mycket på det här med cellprovet. Vill inte känna efter för mycket men det finns ju ändå en chans att jag skulle vara gravid! Jag har (förmodligen) BIM nästa onsdag men ska in och ta ett större prov nästa tisdag. Vet inte alls men har ju en känsla av att missfallsrisken skulle öka markant av kommande tester och operationer. Jag tänkte testa på tisdag morgon men vad gör man om jag faktiskt skulle vara gravid? Jag har liksom, tror jag, kanske (vågar knappt skriva det) haft lite gravidkänningar senaste dagarna. Det betyder ju absolut inte att det är något men OM. Vad gör man då? Suck...

    Vissa ska verkligen testas lite extra. :-/

  • beingboring
    Ledsen hoppfull skrev 2010-09-08 14:47:12 följande:
    Jag är så otroligt ledsen nu. Har haft det mycket kämpigt i mitt liv med sjukdom och otur otur otur. Till sist har jag lyckats gå vidare och äntligen efter ett halvår blev jag gravid och allt var underbart! Vi gjorde tidigt ultraljud v6 och såg pickande hjärta. Fick komma på ett läkarbesök nu i måndags, förrigår, och då frågade de om jag ville kolla att allt var som det skulle när jag ändå var där. Inget hjärta pickade längre och hade varit stilla ca 3 dagar tror de. Gjorde 2 till ultraljud efter det på gynakuten med samma trista svar.  Nu väntar jag på skrapning imorgon. Har blödigt pyttelite idag men har inte kommit mer. Jag har panik inombords och kämpar för att orka och hoppas på att snart vara gravid igen, vi vill försöka så snart allt är okej igen. Jag har läst denna tråd de första 40 sidorna och kände att jag ville skriva och försöka få hoppet att ta över paniken.
    Hej Ledsen hoppfull! Som det skrivits tidigare: Välkommen hit, även om det såklart är ledsamt och tråkigt att behöva välkomna dig till just denna grupp. Du har en tuff tid framför dig men kommer att klara av det! Jag fick ett MA i v 13. Gjorde först tre medicinska behandlingar utan framgång och sedan en skrapning som jag blev väldigt nöjd med och har inte haft några problem efter den... Lycka till med allt och välkommen tillbaka då du orkar och vill skriva mer. Ta hand om dig och din partner nu!
    sommarbebis 2010 skrev 2010-09-08 09:34:23 följande:
    Jag har BIM på Söndag och jag har lovat mannen att jag ska testa på söndag morgon innan jag går till jobbet om den inte kommit så, för han åker iväg med jobbet tre dagar sen... Hoppas hoppas, vill ju så gärna och nu börjar det kännas som om alla i min omvining ska ha barn när som helst eller redan har fått...
    Hoppas hoppas hoppas! Hjärta
Svar på tråden Missed abort