Missed abort

Ms Hällsten: Jag fick cytotec-behandling och blödde väldigt mycket den dagen (mini hade dött  i v 8 el 9, de kunde inte riktigt mäta, och jag trodde jag var i v 11 när det upptäcktes) , sen avtog det rätt ordentligt och höll i sig med mensliknande blödning 4-5 dagar och sen missfärgade flytningar några dagar till. Tror jag var i princip "färdig" på lite drygt en vecka.

Ja, mina blödningar har avtagit nu så det känns skönt =)
Nu är det bara o vänta tills på fredag när jag ska på ul så får vi
se om allt är borta =) 

skickar över oceaner av kramar och här kommer en "live"kram! Är du redo? FÅNGA!

Hallå brudar!

Är hemma idag och känner mig krasslig. Har mått illa hela natten och morgonen och eftersom det går magsjuka just nu vågade jag inte chansa på att åka till jobbet. Känner mig alldeles frusen och uschlig.

Trodde först att det kanske var ett tecken på något att jag mådde illa och gjorde ett gravtest idag men det visade negativt och jag borde ha BIM idag eller imorgon så det borde ha visat positivt nu om jag var gravid.. Är det inte konstigt att man aldrig vänjer sig utan blir lika besviken och ledsen varje gång? Det är nu sex månader sedan vårt MA. Iofs har jag ju behandlat cellförändring under tiden också men jag tycker ju att det får vara nog nu. Det gick ju så enkelt förra gången, varför tycks det omöjligt nu? Suck, suck och dubbelsuck.

Förlåt att jag bara ältar och pladdrar om mig själv. Ledsen och trött bara. Orka vänta en hel jävla månad till nu... Vill så gärna få det där pluset före den 10 dec då vi hade BF. Nu när min syster är gravid mitt sitt andra också så hade det varit så underbart att få dela det med henne..

Har varit inne här tidigare, men nu är det dags att titta tillbaka. Är det någon här som fått ett lite senare MA? Jag fick sedan vecka 12 klar vätska från brösten, men nu kommer det vit vätska så fort jag kommer åt någonting. Någon som vet när det kommer avta?

Var på skrapning i fredags, då i vecka 16, och dagens glädje är att jag kommer i mina gamla byxor igen. Väntade tvillingar så var "stor som ett hus" men det hade kändes som ett rent hån att behöva ha mammabyxor (lånade sambons byxor de första dagarna efteråt).

Stor kram på er allesammans!

usch, krasslig är inte roligt... krya på dig!

Förstår precis dina känslor med otåligheten och besvikelserna... är också inne på sex månader sen nu... och hade det väldigt enkelt förra gångerna. Hade noll koll och sexade då och då bara (och inte alls varannan dag eller så utan mer sällan)

Man får älta och pladdra hur mycket som helst, det är därför vi är här! Vårt BF skulle varit runt 19 november, hinner med en BIM innan dess nu i nästa vecka, men har inga större förhoppningar alls. För min del har alla andra fått barn nu, hade typ minst 7 kompisar och bekanta som fått sen i juni fram till nu, så jag blir nog rätt ensam nu när jag inte fick vara med samtidigt som dem... du ser, nu börjar jag oxå älta och pladdra...

slänger över en hel drös med kramar och hoppas att du kryar på dig snart och att det var fel på testet

Tack för ditt svar! Det värmer så mycket att veta att man inte är ensam...

Jag fick utslag på ÄL-test den 28 oktober så jag borde som sagt få min mens idag eller imorgon. Nu har jag börjat känna av lite mensvärk också så det är säkert på gång. Men korkad som man är så hoppas jag såklart fortfarande också att jag visst på något magiskt vis skulle ha blivit gravid.

Jag gjorde en abort med mitt ex för några år sen. Då blev jag gravid efter att ha haft sex EN gång oskyddat utan att ens fundera på om jag hade ÄL eller inte. Min senaste graviditet som slutade i MA var också på första försöket och jag har nog försökt övertala mig själv att det skulle vara lika lätt den här gången för att palla MA:t. Att tänka att "jag har lätt för att bli gravid så vi är snart där igen".. Nu har det som sagt gått sex månader och inget har hänt. Egentligen bäst att inte tänka på det men det är, som ni vet, så svårt när man precis ska få/har fått mens. Jag har också flera kompisar som ska få barn. Två av mina bästa vänner ska få i december precis som vi skulle ha fått och jag tycker att jag inte hör annat än om folk som blir gravida. För någon vecka sedan hade vi två vänner till min sambo på middag som ska få barn i mars. Dom vet inte om vårat missfall och satt och pratade om sin bebis hela tiden. Jättegulligt men så himla jobbigt. Speciellt då det visade sig att de är inskrivna på samma MVC som vi var och tjejen började visa bilder från förlossningsrummet. Ville typ bara skrika att "jag vet hur dom ser ut, du behöver inte visa" men drack lite extra vin istället för att kompensera. Alltid något liksom. Jag menar jag är ju jätteglad för deras skull men vi då? Haha...bittra tjejen liksom.

Ja visst är det tungt att se andra "springa förbi" en med sina graviditeter, när man själv aldrig verkar lyckas!
Mina två närmaste vänner är gravida nu. Den ena är exakt lika långt gången som jag skulle varit nu om jag inte fått mf. Det svider måste jag erkänna, orkar inte prata med henne av just den orsaken!

Just nu känns det sjukt tungt och ledsamt allting. Har mensvärk så den borde dyka upp snart. Eftersom vi inte försökte förra månaden så var det inte så tungt när mensen kom men den här gången känns det verkligen förjävligt. Min sambo är borta med jobbet i tio dagar och allt jag vill är att krypa ihop i en boll och bara gråta. Jag orkar inte mer. Varför får alla andra men inte vi? Det känns verkligen som att ALLA är gravida just nu. Kan inte låta bli att jämföra och känna mig avundsjuk. Nu ska min sambos ex få barn också. Fyfan vad livet känns orättvist idag..

Jag lider med dig, var ju i världens svacka när förra gången mensen kom och jag kan bara hålla med dig, det är för jävligt, orättvist och skitjobbigt...

Skickar tonvis med kramar, gråt om du behöver - man får göra det!!!

Kram kram kram kram