Cerclage?

lill z: du ska se att det kommer gå bra med carklaget men självklart är man orolig o nervös..det är ju nåt som man själv inte har kontroll över o man är ju helt utlämnad till läkar teamet, men de vet säkert vad de sysslar med...ja man får passa på att göra en massa saker innan cerklaget sätts...men det är juu faktiskt bara en kort period av ens liv sen har man en fantastisk liten krabat att pyssla om:)

nu har jag vart en sväng till stan..någer fel på lamporna i bilen var det inte så det slapp jag byta...blev julgardiner till barnens rum o en sparbössa till lilleman som han har tjatat om ..o sen köpte jag sånt som behövs i bb väskan som nu är packad..ska bara lägga i lite drickbart o ätbart o kameran o lite fick pengar o sen såklart ska ju bilstolen med..annars är den färdig packad...o förlossningsbrev är skrivet också...
nu ska jag vila lite på soffan innan jag ska iväg på kvartsamtal med stora sonen i skolan...o imorgon ska jag hem till min mormor som fyller år o på söndag är det tvätt som gäller..på nåt sätt får man ju tiden att gå o det är så skönt nu när man kommit så pass långt så man kan o får göra saker:) 

Mamma mys: är samma dr som sätter in mitt verklige denna gång som förra, så han är duktig. Men är rädd att in livmoder ska tycka så där om en op . Men visst är det en liten tid om man tänker i det stora hela...har ju snart gått hälften . MiScHoOo: förra gången var jag sjukskriven från v 22 till förlossning. Börjar med en veckas sjukskrivning nu och får sen se hur jag mår. Låg inlaggd i lund 10 v förra grav, mellan v22-32. Men hoppas kunna vara hemma denna gång.

Lill z : ja men vad bra:) då är du ju i goda händer:) o mot sd o så så finns det ju bricanyl för att lugna livmodern... Jag ska tänka på dig för hur det än är så är man ju jätte nervös när det väl är dax...senaste operationen var jag jätte nervös fram till att de sa att nu åker vi till operation, då blev min sambo jätte nervös istället o tyckte det var en evighet tills jag kom tillbaka från uppvaket... Då såg han ut som om han skulle gå upp i molekyler:) Nån mer än jag som fått sömn problem?? Vaknar mitt i natten o kan inte somna om...så ligger man o funderar på förlossningen o kommande liv o bebis...tycker verkligen att tiden kan få gå liite snabbare nu:)

Har faktiskt inte somnat än. Ligger i sängen nu. Jag har börjat ta järntab och har känt mig konstig efteråt och sov till 16.30. Tittade på förlossningskliniken och ska sova nu måste vakna 14 mer förlossning på tv. Jag ber att du sover snart och jag ber att min Messi somnar så jag kan också sova. God natt

mischooo: somnade tillslut o kl 6 ringde väckarklockan:( men efter att jag kört sambon till jobbet o käkat frukost så la jag mig o sov 2 h....nu har jag precis kommit hem från min mormor som fyllt år.... haft en riktigt trevlig dag idag..men skönt att vara hemma nu....

har kännt mig lite konstig i magen idag närstan som stressad eller orolig..o när jag klev upp imorse så hade jag en hrl del flytningar.... kanske normalt??!! fast har kännt mig lika dan när jag vaknat på nätterna också:/ 

Imponerade att du hann göra mycket fast med lite sömn. Jag har också mycket flyttningar och har tryck neråt. Vet ej om jag borde bli orolig.

Tack för gratulationerna :) Den 11:e föddes vår lilla Ingo som vägde 3240 g och var 49 cm lång. Förlossningen blev väldigt underlig för den drog ut på tiden samtidigt som det gick otroligt fort.

Vi kom in till förlossningen ca 00.30 och var då öppen 4 cm och med täta regelbundna värkar. Men vid 4-5 tiden så ebbade dom ut och mer eller mindre försvann. Så då började dom prata om att ta hål på fosterhinnan eller låta oss åka hem. Jag ville verkligen inte hem utan ville bara få det gjort för mitt humör under veckan hade inte varit att leka med. Vid 11 kom barnmorskan in och berättade att de skulle ta vattnet i alla fall för de ville inte skicka hem mig då jag räknas som omföderska. Trotts att vattnet gått så ville inte värkarna komma igång riktigt så dropp sattes 15.15 och bara några minuter senare hade jag väldigt kraftiga värkar med väldigt korta pauser mellan dom. Jag hade inte tänkt tanken att jag skulle vilja ha EDA men då det kom så fort och gjorde så fruktansvärt ont så bad jag om det. Trots att de tog bort droppet så blev det inte lugnare utan de fortsatte i samma anda. En sköterska kom in och ställde lite frågor inför EDAn och på något vis lyckades jag flämta fram svaren. Under denna tid stod jag på knäna i sängen men sen la jag mig på sidan i sängen och i samband med detta kände jag att jag ville krysta och sa till om det. Barnmorskan kollade och sa att jag var helt öppen och att han var en bra bit ner. Då var kl ca 15.40. Ca 10 minuter senare var han ute.

Det var en häftig upplevelse men inget blev som man på något vis trodde eller hoppades på. Men alla var jätte snälla och på det stora hela var det en helt fantastisk upplevelse :) Efter så kände jag inte någon omedelbar lycka utan var ganska nollställd. Jag var glad men jag kan inte säga att jag kände mig lycklig. Vi stannade bara en dag på BB för vi var så trötta, blev ca 36 timmar vaken plus en förlossning på det. När vi kom hem så började allt sjunka in och kärleken bara växte/växer för varje dag som går. Nu känns allt otroligt bra och han är fantastiskt snäll :)