-
-
Svar på tråden Efter upprepade mf-forts
-
oj vad ni hinner skriva medans jag skrev
LillaD: gjorde ju utredning som egentligen inte visade nåt -
Välkommen hit Bettan!
Usch ja, nätterna med bebis vill man inte tillbaka till. Det är bara att hoppas på att nästa blir en sån där 12-timmars sovare. Signe sov ju sällan mer än 30 min i sträck första månaderna, och sen max 2 timmar i sträck på natten, en period så vaknade hon runt 18 ggr/natt (jo, jag räknade dem)!!!
Jag hade hela arsenalen av mediciner hemma nu när jag blev gravid. Trombylen hade gått ut i datum men jag tog dem tills jag fått nytt rec, och läkare tyckte det var ok.
Jag ska iväg på KUB-UL på onsdag och jag är rätt nervös, känner mig dock gravid och har blivit lite smårund om magen redan, men ändå.....
-
Grattis Bettan!
Mitt bästa överleva-sömnbrist-tips är att låta mannen gå upp tidigt på mogonen med Mini så att du får sova ett par timmar ostört innan han går till jobbet. Min P gick upp riktigt tidigt, typ 4-5 många morgnar, det gjorde STOR skillnad för mig. Ofta kunde jag då amma när han gick till jobbet och sen kunde vi båda sova vidare en stund till.
Hoppas ni kommer på nåt som passar er!
Vi håller tummarna för dig på onsdag Lycka!
LillaD; Hej, det var länge sen!! -
Här kommer en som sänker det hoppet direktBettanB skrev 2011-03-07 17:27:57 följande:Hahaha... Jo, fast det är ju ett bra tips... om det bara hade funkat. Och jag tycker ändå att det är rätt skönt att få ligga i sängen och sträcka ut lite (utan bebis i sängen -samsover annars). Tänkte försöka pumpa ur och ge Mini till sambon en hel natt, någon helg framöver. Problemet är att hinna pumpa ur, för lillgrisen äter typ hela tiden..
Å andra sidan så är det ju himla fint att han går upp bra i vikt (runt 500gr/v.
).
Inget fel i att pumpa ur och låta pappan ta, tyvärr är det som en droppe i havet i form av att låta dig sova ut...
Vi har försökt ge varandra sovmorgon och hjälpa till osv, men man är så "sleep deprived" att det kan kvitta i det långa loppet.
Jag har iaf upptäckt att jag lika bra kan gå upp på morgonen, iaf inte sova längre än till 7-8, för annars somnar jag inte på kvällen (läs före 22
) och då blir det ännu värre nästa dag efter en natt med uppvak som ju då är kortare n vanligt för mig.
Bäst funkar dte med sömnen om jag sover samma tider som lilleman, dvs typ 20-05/06
Men då finns det ju ingen egentid eller vuxentid alls
Lycka: Jaså ska ni göra Kub-nupp?
Gjorde ni det sist?
Vad gör ni med resultatet?
Jag vågade ju inte för M skulle aldrig klara av ett sjukt barn och jag skulle aldrig kunna ta bort ett, så då ville jag hellre inte veta.
Förresten vad fort det går för dig!!! -
Lycka: Gravid igen? Vad roligt! Grattis!
Tack för alla bra tips; skall vaska runt och se vad som kan funka för oss. Men som Cia säger är det kanske bäst att försöka hitta en varaktigare lösning. Får försöka lägga mig ännu tidigare helt enkelt; snart har man inget liv alls förutom amningarna och blöjbytena. Helt sjukt värt det så klart, men ändå rätt jobbigt.
-
cia - vi gör inte Nupp, just pga av att vi inte heller vill ha en siffra att ta ställning till. vi ska göra kub-ul och mäta nackspalten mm, så de kan upptäcka värsta tänkbara scenario. Jag skulle också ha mycket svårt att ta bort ett sjukt barn, men som tur är så känner K likadant.
bettan - tack!
-
Bettan: Nu är ju din mini så liten än, små spädisar behöver äta ofta och så ska det vara. Vår plutt sov bara 1 timme i sträck (dygnet runt) och dessutom ENBART på någon av oss, i rullande vagn eller i bilen (vaknade vid rödljus). Under den timmen han sov på min sambo kunde jag absolut inte somna, man är ju helt uppe i varv när man har det så.
I efterhand kan jag känna att vi den första tiden kanske skulle ha tagit mer hjälp, men samtidigt ville jag så gärna komma igång bra med amningen. När den väl funkade ville jag inte störa rytmen med pumpning. Och problemet var väl egentligen inte de första 2-3 månaderna då man fortfarande hade någon slags reservtank, utan sen, när vi efter 5 månader fortfarande hade KAOS och man verkligen var inne i en så enortmt djup trötthet som var riktigt skrämmande. Om det inte blir blivit bättre när mini är ca 5 månader kan jag ge tips på hur vi gjorde då.
Så mitt råd är väl att se hur det utvecklar sig, för många verkar det ordna sig vid 3 månader ungefär. Under tiden kan du ju försöka att inte alltid amma honom till sömns, om du gör det. Om han kan känna sig trygg med att somna utan bröstet är det en fördel senare. -
BP: Visst var det så att du fick mf med enbart Trombyl men gick hela vägen med Fragmin? Du bor väl i Stockholm? Det finns väl åtminstone två kliniker vad jag vet som skriver ut Fragmin, Strandkliniken och Viktoriakliniken. Någon som vet?
Lycka: Hoppas att din nästa plutt blir en riktig tröttis...
-
Krus: Nä, det är väl egentligen lite så jag tänker; att man inte kan göra så mycket åt bebisens "defaultinställning" (han äter när han är hungrig och sover när han är trött), utan snarare om att hitta strategier för att överleva det själv.
Och så har vi problem med att han har (vad vi tror) problem med gaser på kvällarna. Vid kvällsamningen skriker han samtidigt som han äter och släpper taget då och då och skriker hysteriskt. Om/när han bajsar eller fiser så lugnar han sig lite en stund. Vet inte vad jag skall göra riktigt... Är försiktig med maten (lök etc etc etc), men det hjälper ju inte. Han får dessutom semperdroppar och jag testar amningsthé.
Ang medicinering så tycker jag inte att ASA (trombyl) behöver vara ett problem när det ändå finns receptfria alternativ; värre är det ju med innohep/fragmin, prednisolon och annat. Just pred är väl nästan svårast att få av de tre..
-
krus: jag fick mf på prog och på 2 T plus prog...sen tog jag 1 T och prog från ägg och bytte till fragmin efter några v. Då funkade det
Tack för namnen på klinikerna