BettaN: USch vad jobbigt att han är så ledsen 
Hoppas akupunktur hjälper!
Annars har jag hört att en del naprapater kan göra ngt, men det är inte riktigt accepterat i Sverige, men de gör det i Norge tror jag? Det där med evidensbaserat är ju vi proffs på vid det här laget 
Och op redan i sommar Stor kram!
Bettan, det låter som ni har det tungt. vad tråkigt.
Hoppas ni blir hjälpta med koliken. Signe var och väldigt mycket ledsen när hon var lite, dag som natt, och det är ju så jobbigt.
Kan inte annat än att hoppas att och tro att op går bra. Hur går op till?
Krusbär - jag går på spec.mvc och får väldigt bra stöd därifrån. Vi har fått en prel.plan för graviditeten som bla innebär kontroll varannan vecka efter v.22 och sen varje vecka efter v.30, samt ett par tillväxt-ul och extra kontroller av leverprover mm. Så det känns som de tar god hand om mig.
Om jag får fortsätta att vara lite ego:
Igår fick vi åka in till barnakuten i panik efter att A drabbats av andningsstopp (blev tom blå om munnen och kritvit över hela kroppen), kramper och sänkt medvetenhetsgrad (okontaktbar). Jag blev så klart vettskrämd och 1177 sa åt oss att åka till akuten på stört; väl där haffade jag en stackars barnsköterska så han blev tvungen att släppa vad han höll på med och hjälpa oss. istället. Underbar kille!
Hur som helst; vi blev kvar några timmar och de kollade andning, puls, blodsocker etc etc, men då var älsklingen tillbaks igen och man hittade inget. Efter några timmar fick vi åka hem igen och nu mår han bra som tur är (förutom magen då alltså).
Jag är rädd att det kan vara epilepsi eller liknande och läkaren skulle kolla upp om det kunde ha med skallformen att göra (men det var tydligen osannolikt) och ringa mig idag.
Bt, jag läser alltid allas kommentarer och kommer återkomma till att kommentera och vara lite mer social, så snart livet blir lite lättare. Hoppas ni ursäktar så länge... *kram*
Men fy Bettan vilken mardröm! Jag ryser. Det var min stora skräck när S var liten. Skönt, skönt att allt gick bra!
Du behöver inte ursäkta dig, ibland är det mycket i ens eget liv, och det är helt ok, *kram*
Bettan: Nej fy!
Usch vad otäckt! Sluta andas är också min skräck!
Jag kollar ungarna varje kväll och om vi inte blir väckta av lillebror under natten så har jag mer eller mindre ont i magen på morgonen och kan inte sova innan jag vet om han andas...
Han hade inte feber då och fick feberkramp? En del barn blir knasiga av feber...
Men vilken mardröm Bettan, jag förstår att det måste ha varit en jättejobbig upplevelse för er!
Jag vet inte vad mer jag ska säga än att jag hoppas att det blir bättre med magen snart (det brukar ju ge med sig) och att operationen i sommar går bra! Skönt att ni fick så bra bemötande på akuten, det är verkligen i linje vad jag har hört generellt - att barnsjukvården i Sverige är fantastiskt bra.
Vad sa läkaren när hon/han ringde upp?
Och bara skriv skriv skriv, inte är du ego på något sätt!
Bettan: Vilken skräckupplevelseni varit med om! Inte nog med magen och op, nu även detta! Jag kan bara säga att jag tänker på er ock skickar en massa kramar...
Lycka: Skönt med en plan för graviditeten. Hoppas att du känner dig lugn och trygg.
LillaD: Hur går dina tankar kring syskon nu?
Ja, skrämmande som bara den. Ett tag var jag nästan GLAD att höra honom skrika för då andas han i varje fall.. Men nu har jag tröttnat på skriken igen. Akupunkturen har fortfarande inte verkat och inatt sov vi knappt alls. Bryter snart ihop av sömnbristen. Hoppas det blir bättre efter dagens nål..
Cia: Nope, ingen feber. Jättemystiskt kan jag tycka. Får se om jag kan få NÅGON läkare att reagera och gå vidare...
Tittar in här igen efter några månaders frånvaro. De här månaderna sedan S föddes har nog varit de tyngsta i mitt liv. Vilken j*la vinter som aldrig tog slut! Ett ändlöst av-och-på-tagande av kläder, magsjukor, förkylningar och allt annat elände man kan tänka sig. Men nu är det vår på gång, tack och lov!!!
Bettan, framförallt stort stort GRATTIS till din lilla skrutt! Sedan blev jag alldelles förfärad över att läsa om andningsstoppet. Hua så läskigt! Du har väl andningslarm? Till Nils hade jag både sånt som man fäste på blöjkanten och platta under madrassen. Annars kände jag mig inte trygg. Och jättetråkigt att läsa att han ska behöva opereras. Är det ett stort ingrepp?
Halloj till alla er andra också. Jättekul att höra om hur ni har det! Och stort grattis till Lycka som väntar nr 2! Visst är det ganska skönt när man slipper ta ställning till ev. syskon, när det bara blir.
Ska skriva mer sedan, nu iväg och hämta N hos dagmamman. Vårkramar till er alla!