Cia: Det låter kul! 
a80: Knepig sits med dumdoktorn, fast bra att du fick sprutorna. Men det är ju absolut inte bra att du blir knäckt efter besök hos honom. Kan du inte ringa sköterskan och be att få tid hos en annan doktor. Säg bara att det inte kändes bra på det personliga planet (eller nåt). Sen kanske han får veta att du bytt, men vad kan han göra? Få sig en tankeställare kanske? Eller så tror han bara att du ville byta tid och då fick en annan doktor. Har läkare verkligen så bra koll på sina patienter? Det känns ju inte så... 
Vilken vecka är du i, förresten?
Krus; ja, det borde jag ju göra. Men han har nog rätt bra koll på mig eftersom jag har varit student hos honom. Han kom ihåg idag att vi har träffats i samband med missfallsutredningen utan att ha den journalen (de har bytt från papper till data). På nåt sätt känns det inte schysst att bara byta (en gång till, jag gjorde det ju förra gången jag varit hos honom...). Om jag var min patient så hade jag isf förväntat mig nåt slags förklaring. Jag kommer antagligen att träffa på honom igen i nåt sammanhang och då kommer det kännas ännu värre än idag om jag byter bort honom igen. Kanske för att vi är kollegor som jag inte riktigt känner att jag kan skita i vad han tycker.
Nåväl, jag funderar på saken, tror att jag går på nästa besök. Sen får vi väl se om det känns lika illa och om det är aktuellt med fler besök.
Jag är i vecka 4+4.
Sorry för mitt ego-ält i tråden! Tycker ni som inte är i syskonfasen att vi ska göra en egen "Syskon efter upprepade missfall"-tråd?
Tack iaf för att ni läser och svarar, vi har inte berättat för någon om graviditeten ännu och det känns skönt att ha någonstans att ventilera. Jag brukar alltid vilja berätta tidigt för att orka med om jag får missfall, men nu drömmer jag nog naivt om att få säga till folk; "Hej! Jag är gravid. I vecka 13." Inte så realistiskt kanske...
Tycker nog det räcker med den här och utredningstråden. Eller? För min del känns det ok att återvända till dem som ännu inte lyckats när det är dags för ev syskon. Fast det kanske inte de tycker? Å andra sidan samlar man ju kunskapen bättre på det viset.
a80: Ok, jag förstår att det är svårare när ni har en relation. Men det låter som en bra plan att gå dit igen och se.
Jag har börjat fantisera om en blödningsfri graviditet - vad skönt det skulle vara! Ingen blödning so far, men än har jag inte ens passerat bim, är väl 3+5 idag, så vi får se. De andra graviditeterna har blödningarna startat v 4-5.
Jag hoppas att vi får vara kvar i tråden och älta syskonförsök, eller vad säger ni andra? Här har ju iallafall alla barn, till skillnad mot utredningstråden.
Halloj
tycker vi håller oss till en tråd, annars försvinner alla ni som försöker igen från oss som inte gör det
Ni får gärna älta saker här inne som ni inte vill göra i utredningstråden.
A80: Försök ringa och boka om tiden till en annan läkare säger jag bara, om det finns ngn du har förtroende för.
Ingen vits att "stå ut" om det finns bättre att få! Det är tillräckligt jobbigt iaf. Lycka till!
Tack, Cia!
Min önskan om en blödningsfri graviditet verkar tyvärr inte slå in. Kände en stark molande mensvärk i förmiddags och mycket riktigt var det blod på pappret. 
Jag vet ju att det inte behöver vara kört, men det är ändå svårt att hålla hoppet uppe. Fan också.
Krusbär; Usch, vad pissigt! Jag håller tummarna för att det går bra ändå!
Krus: Aj aj, sängläge och vila är vad som gäller. *Håller tummar och tår*
Jag försöker att ta det så lugnt som möjligt, men det är inte helt lätt med en trotsig tvååring... Man vet ju vad man ger sig in på vid det här laget, bara att ta en dag i taget. Det är lååånga veckor den här första tiden.
Nej Krusbär, fasiken också! Håller tummarna jag också! Visst är det nu i dagarna du egentligen skulle haft mens? Det kan ju ofta komma en blödning just de dagarna!
Cia: härligt, låter som ett spännande yrkesval, helt annorlunda än det du gör nu!
a80: Om det påverkar ditt mående så byt. TLC är också en viktig del (för vissa, säkert individuellt det där).
Lycka: känns det lite bättre nu?
Bettan: Hur har det gått efter lillens op? Ser allt fortsatt OK ut?
Själv jobbar jag på och har pausat i försökandet tills dr LM sätter igång sin studie. Väntar på kallelse till spolningen också, jäkla RMC har inte hört av sig och bekräftat att de fått remissen. Jag är så trött på hela den där försöka-bli-med-barn-världen...