Det är så skönt att lufta tankar med er tjejer! Ni är så kloka 
Bettan: Jobbigt att din lille kille inte ville alls första gången 
SSRI ska man väl egentligen inte tveka att ta om man behöver (om ok med amning)? men det är liksom jobbigt att ta tag i det ja...
Pratade med min nya BVC-tant om min historia, att jag kanske kommer att behöva mer stöd. Fick känslan på det nya BVCt att dom inte alls har samma resurser när det gäller psykolog mm. Flyttade från ett kaosområde (Backa, förort till Gbg, ni vet där dom kastar sten på bussarna och eldar bilar). I Backa satsar dom stenhårt på stöd till föräldrarna, för dom vet i dagsläget vad det kostar i längden...
Krus: Grattis!
Våran kille är 12 veckor idag. Är nog rätt normalt att vi faktiskt måste få bearbeta allt nu när man väl kommit till målet.
Verkligen tråkigt att höra att du "missade" så mycket i början Tror inte det är så illa för mig, känns inte så just nu, bara igår. Men det är bra att vara vaksam! För det mesta sover vi ok nuförtiden, och då blir ju allt lättare.
lillaD: Misstänkte att 70 ml var väldigt lite... Har lånat en kass pump av en kompis (som för övrigt pajade precis), kanske lättare med en bättre pump. Jag tror absolut att jag skulle vara en bättre mamma om jag lyckades komma iväg och göra lite yoga (eller annan träning). Eller bara stänga in mig hemma och yoga. Med vetskapen om att mannen och lillkillen har det bra tillsammans.
Håller tummarna att du får plussa snart!
Irma: Skönt att ni får sova ok, det gör nog jättestor skillnad! Jag sov ju inte mer än 1-2 timme i stöten, från två nätter innan förlossningen till lilleman var ca ett halvår. Men om det ändå funkar ok för er nu så kommer det säkert bara att bli bättre!
a80: Har du fått någon tid? Får du göra vul på MVC eller gör de UL? Jag har inksrivning 20 sept och därefter kommer vi nog att få en tid för KUB ganska snart. Så jag hoppas kunna vänta tills dess. Jag tror inte att de har ul (annat än doppler) på MVC här. Men om jag får blödningar etc. kan har min gyn lovat att jag får komma dit med kort varsel. Känns skönt även om jag hoppas slippa!
Hur går det för Cia på nya utbildningen?
Krusbär; på vanliga MVC där jag ska gå gör de inga UL, men jag har kontaktat en privat MVC här i stan som jag vet gör UL och frågat om jag kan få komma dit (och betala för mig). Har inte fått svar än. Jag antar att jag med skulle få komma till gyn om jag blödde, men så länge det är en droppe blod i veckan så känns det inte riktigt motiverat...
Krus: Tackar som frågar
Det går ganska bra. Jag är *hrm* bara liiite äldre än de andra 
Det knöliga hittills är att de håller på och strular med schemat hel tiden så det är svårt att få ihop dagishämtning, men som tur var är mormor snäll och rycker ut!
Ang vanlig MVC: Jag såg det mest som ett sätt att vara lite vanlig
Jag gick ju varannan vecka på vul privat, och sedan följde jag MVC eftersom det ju började senare. (Skrev in mig efter lyckat vul i v13 när jag vågade andas ut lite)
Ang att pumpa och ge: Jag kunde sällan pumpa så bra, fick ut ca 60ml och jag tror att de åt mer än så mina barn.
Iaf minns jag lillebror när han fick flaska en gång. Då åt han bra från flaska (ersättning) men ammade sedan direkt på mig som vanligt efter det då jag kom hem precis då. Tror det var mer en mysgrej då än mat.
Kolla på ersättningen och vilka råd de ger om mängd osv, borde gå att applicera på utpumpad mjölk!
Ang att känna det jobbigt mentalt även efter: Nu har ju min lilla fyllt 3år nyligen och jag känner ofta ett sting i bröstet för de barn som gick förlorade s.a.s.
Inte så att jag känner mig deprimerad eler svag eller så, men något litet som påminner.
Igår kväll var vi å middag hos en kollega som har 2 barn och hennes yngsta är född precis när mitt första mf skulle haft BF, eller inom 2v. Så vi skulle ha gått på jobbet gravida ihop osv. Då känner jag av det, men sen tänker jag framåt igen liksom. (Innan kunde ju en sån sak få en att störtböla!) Tiden läker väl inte alla sår, men ärren bleknar med iaf tiden.
Grattis Krus! Det värmer mitt hjärta att det såg så bra ut för er!
Irma: Första 3 månaderna var hemska även för mig. Sedan vände det tvärt! Jag fick gå på BVC och prata och fick hjälp med att bena ut vad som är viktigt och vad man faktiskt kan strunta i då jag bl.a led av prestationsångest.
Som min bästa vän sa: Håll ut, snart vänder det och livet blir super mysigt!
Idag har jag mensvärk i ryggen och igår en hemskt stark känsla av att det här kommer inte gå. Tiden går så oerhört långsamt just nu, har ni märkt det?
Har iaf bokat ett extra UL, men det fanns ingen tid före onsdag nästa vecka...
Angående din känsla så kan det vara ett försvarstänkande från din sida, eller så är det hormonellt. Ibland när hormoner gör att man mår dåligt, så "projicerar" man känslor på ångesten för att kunna sätta ord på dem. Så gör jag märker jag, när jag har PMS (då blir jag helt deppig), så blir jag plötsligt ledsen över en massa gammalt elände, bara för att ha ngt att vara ledsen över liksom, förstår du hur jag menar? (*Bettan dör inombords av skitsnacket* 
) 
Nej nej.. Bettan nickar och tycker LillaD är klok som en bok.
Haha, ni är både kloka och söta! Tack!
LillaD: Exakt så fungerar mitt lilla förvirrade huvud också