Septemberbarn 2009 DEL 3

n-j gör stora erövringar varje dag, nu har det gått fort, han ställer sig upp mot allt, även kaffekoppar o nästan så han ställer sig utan stöd, men han kan ju inte gå ännu så det hindrar ju honom, flyttar sig mellan möbler eller mellan möbler o personer, härmar katten o hunden, gör rörelserna till "imse vimse spindel", slår saker mot varandra o diggar musik o försöker sjunga efter, äter med händerna men absolut inte med sked, vill inte bli matad med sked heller just nu. han kryper inte men hasar sig fram på rumpa, o så sätter han sig från liggande till sittande. 
n-j väger strax under 7 kg o är ca 66 cm lång, en liten men tuff kille :)

på tal om vården så måste jag ändå säga att vi i stort sett har bra vård i sverige, det kan säkert skilja mellan olika sorters vård o olika landsting o framförallt vilken nivå vården är på. gäller det specialistvård för små barn, då har vi bra vård. är så evigt tacksam över all hjälp vi har fått, hade vi inte haft en så bra akut o intensiv-vård i sverige hade inte våran son överlevt. nu när han snart fyller 1 år (4 sep) så är det klart att man börjar tänka mkt på den första tiden i hans liv. den första månaden kunde vi inte göra något annat med honom än sitta med honom i famnen bredvid kuvösen, med fullt av slangar o apparater runt omkring o fast i honom, det var så fruktansvärt att lämna honom på sjukhuset varje kväll, inte kunna ligga bredvid honom, inte kunna amma, ingenting. efter 2 månader fick vi komma hem, så vi vet inte hur det är att komma hem med en nyfödd. så det är fantastiskt att se att han är precis som vilken 11 månaders som helst, han har inte fått några men av att tex. inte ha legat på mage alls före han var ca 3 månader.

Godmorgon från äckligt trötta mig.

Va duktiga alla barn är! Man blir ju så imponerad!!

Igår var Mattias kusin på åtta år här hela dagen. Idag kommer hon också. Hon är itne jobbig på något sätt men man blir helt slut av att försöka hitta på saker hela tiden att göra. Egentligen är jag emot att dom ska sitta inne och spela dataspel när det är fint väder ute, men igår gjorde jag ett undantag eftersom det tar ca en timme att lägga Mattias. Lite tråkigt för henne att inte göra ngt annat.

Blir ett lite kortare inlägg.

Har skummat igenom inläggen lite. Jag har inte hunnit skriva på ett tag. Maken har börjat arbeta och är bortrest, så jag har haft fullt upp

Såg att tråden fått en till anhängare. Välkommen! Jag har tre barn och Arvid är den yngsta. Ca 78-79 cm lång skulle jag tro och väger nästan 13 kg. Nu har två tänder tittat fram i överkäken, så totalt har det kommit 5 stycken än så länge. Han vinkar ("hä-hä"), räcker ut tungan, klappar händerna, smackar med tungan, säger mamma, pappa, "dä" osv. Kan peka på lampan, vovven etc. Han vandrar längs möbler och kan stå själv i några sekunder, men är lite småfeg... Världens charmtroll är han. Väldigt social av sig och glad för det mesta.

I natt gjorde han "en Loke". Han vaknade kl. 02.00 (jag hade precis lyckats somna...) och höll igång i ca 1,5 timme. Helt klarvaken. Första gången det hänt tror jag, annars brukar han knorra då och då så vi får gunga honom, men han brukar inte vakna och vara klarvaken.

Jag håller med om att Sveriges psykvård är under all kritik. Helt värdelös. Däremot tror jag, precis som Idamarja skriver, att neonatalvården/barnsjukvården är mycket bra. Trist att du inte fick någon hjälp direkt Sephiroth. Vad händer nu? Fick du en remiss vidare, eller vad? Trivs ni i nya lägenheten? Hittat några gardiner ännu?

Hur mycket sover era små dagtid nu? Lillskrutten sover fortfarande två gånger per dag, ca 1 timme varje gång. Till helgen blir det kanske till att lämna bort honom över natten för allra första gången. Känns sådär... Förskoleplatsen är uppsagd. Vi ska söka in honom till i januari istället. Jag pallar inte att lämna bort honom ännu...