• Anonym

    Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?

    Jag har länge känt att jag är annorlunda. Snubblade nyligen över lite info om borderline och känner igen mig i mycket. Nu är jag nyfiken på om det kan förklara mina relationsproblem också. Jag vet att borderline ofta innebär att man har svårt att avsluta relationer, men kanske känner någon igen sig i detta också.

    Så fort jag får en relation så blir jag otroligt instabil. Mitt självförakt växer, jag målar upp en massa scenarion i mitt huvud om olika skäl till varför killen ska lämna mig till slut för jag inte är bra nog (dvs perfekt). Jag får ångest och flippar ut. Ju närmare killen kommre, desto mer ångest får jag. Antagligen för att det kommer göra mer ont den dagen han sticker ju närmare han stått mig. Det slutar ofta med att min ångest blir så outhärdlig när de kommer för nära att jag avslutar relationen. Efteråt känns det alltid befriande för att ångesten är borta. Det är så skönt att jag knappt tänker på att jag förlorat relationen.

    Om det däremot handlar om en relation där vi inte kommer varandra nära av något skäl, då kämpar jag vidare och vägrar släppa taget även om jag märker att det inte fungerar och killen försöker dra sig ur. Jag blir helt desperat och gör allt för att hålla kvar honom, manipulerar, gråter, förhandlar. U name it.

    Känner någon med borderline igen sig i detta?

  • Svar på tråden Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?
  • Anonym (blomma)
    Anonym (n) skrev 2010-11-09 17:41:34 följande:
    Nä men nu får ni ger er! Inte kan man ställa diagnos på basen av en enda sak!!!

    Om det är gjort en utredning så har hon borderline! Att vissa saker tar sig i uttryck likartat är naturligtvis en sak som försvårar diagnostiken, men när väl scid -II och allt annat är gjort så behöver man inte tveka.

    Diagnoser som läkaren ställer bara på att lyssna har större felprocent än om man verkligen använder de medel som står till buds!

    Det är jätteviktigt att utredningar görs, och har de gjort det så har de inte missat bipolariteten, det kan ni vara lugna för.
    Om en privatperson "gissar" på sjukdomar kallas det inte diagnos, det är väl bara i egenskap av yrkesperson/fackman som man kan ställa en diagnos... Just därför är det ok med sådana här samtal, tänker jag, för att ingen fäster en så allvarlig tillit till det, utan alla vet att det just bara är samtal...

    Det där med diagnoser är i verkligheten luddigt och det finns gråzoner. Jag fick en diagnos 2001 av en psykiatriker. Och nu 2009 fick jag en annan diagnos. Nuvarande läkare sa att den föregående diagnosen bara var ett bakomliggande symptom, och att man hade missat vad det egentligen var förut.....

    Så ibland är det rörigt värre.
  • Anonym (under utredning)
    Anonym (n) skrev 2010-11-09 17:41:34 följande:
    Nä men nu får ni ger er! Inte kan man ställa diagnos på basen av en enda sak!!!

    Om det är gjort en utredning så har hon borderline! Att vissa saker tar sig i uttryck likartat är naturligtvis en sak som försvårar diagnostiken, men när väl scid -II och allt annat är gjort så behöver man inte tveka.

    Diagnoser som läkaren ställer bara på att lyssna har större felprocent än om man verkligen använder de medel som står till buds!

    Det är jätteviktigt att utredningar görs, och har de gjort det så har de inte missat bipolariteten, det kan ni vara lugna för.
    Som jag redan skrev, det är svårt att bedömma utan att ha träffat henne, plus att jag inte på något vis påstått att jag vet mera än psykologer eller terapeuter.
    Jag gav en åsikt grundat på det jag läste. That's it.

    Men vad är det som säger att hon är rättdiagnostiserad?
    Jag är inget proffs, men varför ska man bara scceptera det läkaren säger till en?
    En nära släkting till mig var feldiagnostiserad i årtionden, när hon äntligen fick rätt diagnos fick hon ett liv. 50 år försent.
    Så att ifrågasätta och vilja veta mera är inte fel.
  • Anonym (Bea)
    Anonym skrev 2010-11-09 13:07:03 följande:
    anonym (bea) - Hur går det med lamictalen? Känner du någon effekt än? Jag och många andra har märkt effekt redan efter någon dag, så blir lite nyfiken
    Jag tycker faktiskt att det är svårt att svara på det... Jag har mått illa och kräkts flera ggr/dag, det började på 4 dagen ungefär. Så just nu är jag hemma från jobbet och kommer nog vara det hela veckan, försöker jaga läkaren för att få ett läkarintyg på det så jag slipper skit från jobbet.
    Chefen kräver intyg redan efter en dag då jag "egentligen inte är sjuk". Hon jämförde det med när man är gravid och kräks, då går man ändå och jobbar menar hon på.

    Läkaren har telefontid en timme i veckan, och självklart kan man inte nå dom utanför dom tiderna. Nu lämnades ett meddelande till läkaren via receptionen idag om att hon ska kontakta mig, men jag räknar inte med något tyvärr.
  • Anonym
    Anonym (n) skrev 2010-11-09 17:41:34 följande:
    Nä men nu får ni ger er! Inte kan man ställa diagnos på basen av en enda sak!!!

    Om det är gjort en utredning så har hon borderline! Att vissa saker tar sig i uttryck likartat är naturligtvis en sak som försvårar diagnostiken, men när väl scid -II och allt annat är gjort så behöver man inte tveka.

    Diagnoser som läkaren ställer bara på att lyssna har större felprocent än om man verkligen använder de medel som står till buds!

    Det är jätteviktigt att utredningar görs, och har de gjort det så har de inte missat bipolariteten, det kan ni vara lugna för.
    Det är ingen som satt någon diagnos här, så du behöver inte ta i.

    Sen är det inte så lätt att bara för att man fått en diagnos så är den rätt. Och att de aldrig missar diagnoser som bipoläritet. Det är tvärtom alldeles för vanligt att folk blir feldiagnostiserade, och får olika diagnoser av olika läkare. Speciellt när det gäller diagnoser som borderline och bipoläritet som kan ha en del likheter. Så jag tycker inte att det är fel i att diskutera sånt. Det kan kanske hjälpa någon som är feldiagnostiserad att faktiskt söka annan hjälp och få ett andra utlåtande. Jag köper inte allt läkare säger rakt av, de är inte allsmäktiga.
  • Anonym
    Anonym (Bea) skrev 2010-11-09 20:42:07 följande:
    Jag tycker faktiskt att det är svårt att svara på det... Jag har mått illa och kräkts flera ggr/dag, det började på 4 dagen ungefär. Så just nu är jag hemma från jobbet och kommer nog vara det hela veckan, försöker jaga läkaren för att få ett läkarintyg på det så jag slipper skit från jobbet.
    Chefen kräver intyg redan efter en dag då jag "egentligen inte är sjuk". Hon jämförde det med när man är gravid och kräks, då går man ändå och jobbar menar hon på.

    Läkaren har telefontid en timme i veckan, och självklart kan man inte nå dom utanför dom tiderna. Nu lämnades ett meddelande till läkaren via receptionen idag om att hon ska kontakta mig, men jag räknar inte med något tyvärr.
    Är det 25mg du äter varje dag nu? Tråkigt att du mår så illa av den. Jag började må illa vid 100mg, men det gick över när kroppen fått vänja sig. Vissa klarar ju medicinen lättare än andra, men hoppas det går över så du kan känna av de bra effekterna också.
  • Anonym (Bea)
    Anonym skrev 2010-11-09 21:35:32 följande:
    Är det 25mg du äter varje dag nu? Tråkigt att du mår så illa av den. Jag började må illa vid 100mg, men det gick över när kroppen fått vänja sig. Vissa klarar ju medicinen lättare än andra, men hoppas det går över så du kan känna av de bra effekterna också.
    Ja, jag har bara börjat med 25 mg. Så jag är lagom nervös för att öka dosen... Vill inte må såhär vid varje ökning!
  • Anonym
    Anonym (Bea) skrev 2010-11-09 21:55:28 följande:
    Ja, jag har bara börjat med 25 mg. Så jag är lagom nervös för att öka dosen... Vill inte må såhär vid varje ökning!
    Nej det förstår jag. Kanske behöver du längre tid på varje dos innan du höjer. Men om det inte skulle fungera så finns det ju andra stämningsstabiliserande mediciner som man kanske kan prova. Att det ska vara så olika Lamictal är den enda som jag INTE fått några direkt jobbiga biverkningar av. De andra medicinerna har varit hemska för mig.
  • Anonym (Bea)
    Anonym skrev 2010-11-09 22:02:51 följande:
    Nej det förstår jag. Kanske behöver du längre tid på varje dos innan du höjer. Men om det inte skulle fungera så finns det ju andra stämningsstabiliserande mediciner som man kanske kan prova. Att det ska vara så olika Lamictal är den enda som jag INTE fått några direkt jobbiga biverkningar av. De andra medicinerna har varit hemska för mig.
    Jo det är ju så, man reagerar så olika.
    Det som nästan är svårast just nu är oförståendet ifrån andra..
  • Anonym
    Anonym (Bea) skrev 2010-11-09 22:35:52 följande:
    Jo det är ju så, man reagerar så olika.
    Det som nästan är svårast just nu är oförståendet ifrån andra..
    Usch ja... Ett tips är att ta postafen samtidigt, det lindrar illamåendet. Men om illamåendet blir värre och värre för varje dag så tycker jag absolut att du ska kontakta läkaren. Jag hade samma problem med en SSRI-medicin, mådde först illa de första dagarna sen blev det värre och värre och jag började kräkas jättemycket. Det var tydligen en allergisk reaktion. Så allt är inte biverkningar som man ska stå ut med. Men den bedömningen ska ju din läkare göra.
  • Anonym (n)
    Anonym skrev 2010-11-09 21:33:07 följande:
    . Jag köper inte allt läkare säger rakt av, de är inte allsmäktiga.
    Nej -det är ju inte så att de ska tro och tycka saker! Jag anser att det är undermålig diagnostik inom psykiatrin. Det är för att en stor del av läkarna inte använder sig av det vetenskapligt baserade material som finns -då blir det en massa tyckanden på basen av vad "de hör och tror"... och felaktiga diagnoser!
     
    Jag har blivit feldiagnosticerad, för att de inte gjorde några vettiga undersökningar. Men t ex SCID -II är ju upplagd så att det framkommer om man har dragningar åt det bipolära hållet. Det finns massor av material som är utformat så att även om 55 olika läkare undersöker patienten så ska de flesta komma till samma diagnos. Inte tro och tycka!

    Och hörni -känner ni inte igen en med borderline- det finns bara svart eller vitt och It´s my way or the highway ?
Svar på tråden Ni med borderline, hur fungerar ni i relationer?