FIck äntligen min diagnos idag efter drygt 20 år av problem. IBS och dyspepsi.
För 2-3 veckor sedan rasade jag ihop i en utmattningsdepression, som gick från typ noll till 100 på bara någon dag. Som tur var så var jag förebredd på hur jag ska ta tag i det, så jag pratade ut om det så fort jag kunde, och läste på om hur man ska skriva listor på sina problem osv, så alt blev mycket bättre genast, eller mer accepterat! Det värsta är ju pressen över att man inte ska må dåligt, utan vara stark osv och kämpa på! När man väl accepterat att man mr dåligt och att det är ok, och att ens nära och kära vet om det och stöttar och ger en tid och utrymme att må dåligt, så känns det ju genast mycket bättre. Sen däckades jag av kraftig bihåleinflammation pga allergin, förra helgen. Och blev tvungen att släppa depressionen och nu när bihåleinflammationen försvunnit så känner jag mig mycket bättre vad gäller det andra också! Lite distans och jag vet med mig att det går att jobba på!!
Och nu har jag klarat 3 veckor nästan helt utan halsbränna, alltså inte ett spår av det i princip! Och idag var jag ute och grävde i trädgårdslandet och sådde med huvet ner i backen, helt upp och ner i typ 2 timmar, och fortfarande mår jag jättebra och ingen som helst halsbränna!
Jag är så himla glad och mår så bra just nu! Trygghet i att jag kan bli kvitt dom problemen om jag bara gör rätt saker för min kropp! Otroligtvi vilken lättnad. Nu väntar dock mensen och det är då jag brukar ha som mest problem, så vi får väl se hur det gåt. Enda skillnaden är att jag jobbar mer med min stress och såna problem, och att jag har börjat äta probi-mage från apoteket! Det kan ju verkligen hjälpa, men jag trodde inte det skulle göra så här stor skillnad!
Har nu hoppat av den rena lchf, och äter en strikt kaloribegränsad GI fas 1, mycket sallader med tex kyckling och fetaost. trivs kanonbra, och det känns som att jag totalt sett har fått en hel nystart på livet!!! Vilken underbar känsla! Lite framtidshopp, och det känns som det var längesen jag kände!!!!