December Bebis 2010 :)
Ska man ge 10 droppar av Minifom eller ska man ge mer direkt? Har hört och läst att 10 droppar sällan räcker.
Ska man ge 10 droppar av Minifom eller ska man ge mer direkt? Har hört och läst att 10 droppar sällan räcker.
Alltså.. Vad tycker ni tjejer. Jag håller på att bli knäpp här.. Sitter och gråter nu för att jag har separationsångest och samtidigt för att jag tycker det är skönt att vara ensam.
Martin har tagit Tim för att åka en liten tur, lite "avlastning" för mig som umgås med honom dygnet runt och har gjort så hela hans levnadstid nu. Jag slåss så förbannat med mig själv om dagarna. När jag är ensam hemma med Tim går det bra, då "måste" jag ju vara hans mamma och har bara mig själv att tillgå. När Martin är hemma så börjar stressen.. "Tänk om han tycker det är jobbigt att Tim skriker, tänk om jag är värdelös som inte kan ha en nöjd bebis hela tiden, tänk om det är något fel på Tim". Sen får jag för mig att jag är korkad som tar till bärsjalen.. Den funkar jättebra och Tim är jättenöjd i den. Gör jag det för lätt för mig? Får jag honom att sova mer än han behöver, gör jag något fel? Jag VEEET att dessa tankar stressar upp mig i onödan och jag VEEET att Tim känner av det. Men vad ska jag göra för att lägga det åt sidan? Så fort Tim börjar kinka så slår det mig i magen och jag tänker "nu blir han otröstlig och då vet jag inte vad jag ska göra". Känner mig instängd också, ser nästan fram emot läkarbesök och att handla och bvc bara för att jag då får komma ut, och Tim älskar att åka bil.. Usch vilket vrak jag låter som, skjut mig.
Jag är så klen, min bebis skriker litegrann och jag blir sån här? Varför klarar inte jag av att vara mamma.. Fast jag gör ju det ändå.. Jag njuter av att känna Tim mot mig och jag älskar att titta på honom och när han ler, ja ni vet precis hur det känns.. Jag bara känner mig som världens minsta, väldigt ofta. Här läser man om föräldrar som har barn med kolik som är hur starka som helst och jag klarar inte lite vanligt kvällskink utan att storböla så fort jag får chansen. Trodde jag började känna mig bättre, men det kanske är detta jag behövde, en krasch för att sedan skärpa till mig och sluta tycka synd om mig själv..
Nu har jag svamlat igen men det känns skönt.
Tacka vet jag selen annars hade jag inte haft några axlar kvar så mycket jag får bära på honom.
Olika bebisar behöver olika mycket närhet. Vad kul för dig att du bara kan lägga honom ifrån dig, men det är inte riktigt lika enkelt som att "bara göra det". Jag försöker ständigt få Tim att vilja ligga mer själv, vissa dagar går det, andra dagar inte alls. Skulle jag bara lägga ifrån mig Tim och låta honom ligga skulle han nog skrika tills han tuppade av och vad tjänar jag på det? Tror knappast han "lär" sig något av det heller, annat än att han aldrig får sina behov tillfredställda. Och nu säger jag inte att Elias inte får det, för han behöver inte bli buren. Men min bebis behöver det och jag skulle aldrig få för mig att neka honom den närheten, jag kommer i andra hand!!
Dessutom, har bebisar magknip och är oroliga är det inte lätt. Visst, detta är mitt första barn, men hade han inte haft magknip tror sjutton att han hade varit nöjdare med livet då.. Jag skuldbelägger inte mig själv för hans behov av närhet och vägrar tro på att det kan "skämma bort" honom på något sätt..
Nu ska vi iväg på sån där faderskapsbekräftelse, öh.. :P
Jag slåss med det dåliga samvetet ständigt.. Hans pappa tycker inte han kan trösta honom och jag känner att jag behöver mer avlastning ibland. Dessutom tycker han inte vi ska behöva använda selen för att somna honom, men jag känner mer: Är han nöjd o glad i den och somnar är det väl bra? Vet inte vad för argument jag ska komma med alls..
Känns som om Tim bara blir värre och värre.. Kommer inte till ro om dagarna och skriker om kvällarna och sover dåligt om natten.. Inatt vaknade han ungefär en gång i timman. Men han ville bara ha mat var tredje. Hur jag än gör är han inte nöjd, det är skitjobbigt. Han blir lugn i selen, men det håller inte ens länge det heller. När han är missnöjd blir jag så ledsen
Vet inte om jag ska sluta med allt och gå tillbaka till den vanliga ersättningen igen, eller byta till sempers kanske.. Varken minifomen eller sempers magdroppar har hjälpt, tycker jag.. Kanske tror jag att det ska vara rena mirakelkuren.. Han har fått sempers magdroppar i en vecka nu, men det kanske tar längre tid innan man får resultat? Minifomen har vi hållt på med i tre dygn snart.