Inga spermier..

UngFru: Vad spännande med biopsin! Minns när vi skulle göra den, veckan efter att vi gift oss. Som skönt var fick vi resultatet bara timmar efter ingreppet. Negativt, trots att vi var helt inställda på det var det väldigt ledsamt. Samma känsla som när någon går bort. En sorts tomhet..
Nu hoppas jag verkligen att de finner något hos din man! Men se ändå till att ni har tid och möjlighet att sörja tillsammans om det skulle visa negativt. Det tror jag är viktigt..
Glöm inte att man är starkare än vad man tror! Helt otroligt vad man klarar av trots allt.
Kram!

memphis, jag skriver ett mail till dig just nu, jag vill inte skriva ut alla detaljer för då kanske någon fattar vem jag är.. (NOJJIG)

Nu har vi vart på biopsin och magkänslan var riktig; inte en tillstymmelse till spermier eller spermiebildande celler... Såklart är vi ledsna men bägge känner att vi nånstans har vetat om det. Och så har vi ju vetat efter tre års försök att det är nåt allvarligt fel på nån av oss så vi har hunnit bearbeta det en hel del redan innan. Men självklart är det tungt. Mannen har vart riktigt nere men vi kan iaf prata och sörja tillsammans och nu vet vi säkert och det känns ändå bra.

Vi sa att vi ville gå vidare med donation så mina äggledare ska kollas innan en ny remiss skickas. Har också funderat på adoption men både jag och maken vill vara med från början med graviditet och allt som hör till, åtminstone nu första gången om det går vägen, sen får man ju se om några år om det blir syskon eller så. Hoppas det inte är fel på mig bara...

Ni som gått igenom processen med donation, vad pratar man egentligen om hos kuratorn? Är det bara det psykiska och känslor eller frågar hen en massa om livssituation, ekonomi och sånt? Är inte alls förberedd men det dröjer ju ett tag innan vi får komma dit.

Kram på er alla!

Ung fru: Vad tråkigt att det inte fanns några spermier!
Även om ni väljer donation så kan ni ju ställa er i adoptionskö om ni vill. Då har ni kötid tillgodo om det skulle bli aktuellt senare med adoption.  

Eh kurator samtalet är inte så farligt man pratar mest hur man har det efter beskedet och den viktigaste frågan är att ni ska svara att ni tänker berätta för barnet om hur den egentligen blev till. Vi var jätte nervösa helt i onödan! :)

Ung fru, vad tråkigt att det inte fanns några spermier. Angående kuratorssamtalet så är det till för att kolla så att man är beredda på detta med donation, men kraven är inte särskilt höga eller vad man ska säga. Den kurator vi var hos kollade så att vi hade lite stöd runt oss, att båda verkligen ville detta och att vi skulle berätta för barnet hur det kom till. Jag har hört någon någon gång som blivit nekad, men det paret hade missbruksproblem tätt intill. Vi har inte mycket till inkomst, men det brydde de sig inte om.
Har ni fått några tider på samtal och spolning?
Lycka till!

Vi fick inget kuratorsamtal när vi fick veta att min sambo inte hade spermier...

Är det bara när det garanterat blir donation som man får det?

Jag hade verkligen behövt ett kuratorsamtal...

Ja kuratorsamtalet är obligatorisk för att man ska få donerade spermier. Men om du/ni känner att ni behöver prata så ta kontakt och sök hjälp själv. Tror inte det är några problem alls. 

Tack alla för svaren! Ja det är ju inget att vara nervös för egentligen, men känns lite läskigt ändå. Ja vi har pratat mycket om det där med att berätta för barnet och vi känner väl att det bästa är att vara så naturlig man kan med det. Det finns ju många olika sätt att få barn i dag förutom det "vanliga", och vi tänker väl berätta om alla sätt och att vi gjorde såhär för att få vårt barn. Om de vet det från liten ålder tror jag det är mindre risk för att det blir konstigt senare.  

Tack för svaren! Har ej fått tid än, spolningen skulle gå snabbt att få tid till men sen får vi väl vänta ett tag på själva donationen, och de vill börja med inseminering om allt hos mig är okej.  

Hej, vi fick samma svar som er. Jag hade gjort en spolning av äggledarna redan innan mannen gjorde biopsin. Vi fick inget samtal utan blev ställda i kö. Valde att själva gå vidare till danmark och gjorde insemination där, lyckades på fjärde försöket. Vår lilla tjej föddes i februari, när vi kom  hem från BB hade vi fått ett brev från Sahlgrenska att vi var välkomna på läkarsamtal inför insemination. Väntetiden/kön här i Göteborg för donerade spermier är väldigt lång, vet inte vart ni bor men hoppas ni har mer tur där, annars så kan jag rekommendera att åka till Danmark, vi blev jättebra mottagna! Lycka till. 

Hej!

Imorgon är det De ofrivilligt barnlösas dag. Kolla här www.familjeliv.se/Forum-7-134/m65036951.html för mer information.

Kram