Idag har våran värld gått under.. Dom hittade inga spermier i provet 
usch vi är så ledsna! Läkaren skulle skicka en remiss till ureolog eller hur det nu stavas.. FAN!!!
Vad händer nu?.. nån mer som sitter/suttit i samma situation och hur går det/har gått för er? Snälla ge oss hopp
Njae! Jag gjorde en insemination i maj 2011 som resulterad i utomkvedshavandeskap i båda äggledare, varav en fick tas bort. Det var därför jag gjorde IVF, som funkade på första ET. Befruktning i alla möjliga falla av tre alltså 
Jag hade en stark önskan om att få samma donator som första gången eftersom det ändå blivit befruktat, och det fick jag. Mycket pålitlig donator 
Jag hade en stark önskan om att få samma donator som första gången eftersom det ändå blivit befruktat, och det fick jag. Mycket pålitlig donator 
Vad kul att läsa om framgångar!
Vi väntar och väntar, är det någon som haft remiss till biopsi i Örebor och vet hur lång tid det brukar ta? Maken glömde att fråga.
Och sen har jag en annan fundering, om det nu blir donatorinsemination, vilket vi nog väljer om han inte har några alls. Vad pratar man om på kuratorsamtalet? Måste de godkänna en eller är det bara för att man ska vara förberedd och reflektera över hur det kommer att vara när ena inte är biologisk förälder? Är nyfiken på det.
Maken vill gärna gå den vägen, för han anser ju, liksom jag, att det viktiga inte är biologin. Han vill ändå gärna vara med om en graviditet och den biten, och det vill jag också, även om adoption också är en möjlighet.
Alltså kuratorsamtalet är ju för att bli godkänd men när man väl satt där så pratade man mest lite allmänt om det men kom ihåg att säga att ni tänker berätta för barnet om dens ursprung :) biopsin är nog väldigt olika med olika landsting misstänker jag. Det tar väl ett par månader kanske?
Hej på er!
Hoppas ni har en lika härlig vårvinterdag som jag!
Har precis varit och blivit inseminerad för första gången. Känns himla bra och spännande, även om jag inte räknar med att det ska gå på första försöket. Men större chans än om vi inte hade försökt alls! :)
Hade lite panik igår då det var sista chansen egentligen, på morgonen, att få utslag på ÄLtestet.
Ingen glad gubbe men jag kände i hela kroppen att det helt klart skulle bli utslag på kvällen, och då var det för sent att ringa inför helgen och därför fått vänta en månad..
Hur frustrerande som helst!
Nåväl, jag tog med mig ett Ältest till jobbet och var grinig hela förmiddagen, haha..
Tänkte att jag gör väl testet då, bara för att de ge det en sista chans. Och där kom han ju! Med sitt leende!
Panikringde till Lab och det var nog bra, för det var lite i senaste laget :)
Så, det är skönt att ens ha fått göra detta den här månaden!
Nu är det bara att vänta och se..
11:e mars är det BIM och testdag :)
Åh så härligt! Lycka till :) vi lyckades på andra försöket och sitter med en magen som man kan börja se nu i v 13 :) Hoppas det går minst lika bra för er!
Tips gå inte å tänk på det varje minut tror man stressar upp kroppen då. Unna er grejer, hitta på saker :) oroa dig inte för mycket :) passa på att göra sånt ni inte kan sen ;)