Plus igen efter mf/ma

Nu börjar jag nästan grina för att ni är så snälla och muntrar upp mig. Lite hormonell är jag nog i alla fall

Jag är 6+4 idag. Tycker inte att det borde vara tid för några spökveckor, men vem vet vad kroppen hittar på? Och att det kommer och går, det vet jag ju egentligen. Det är bara så himla lätt att nojja loss... Och min stackars man är ännu oroligare än jag är. Förra gången var han inte orolig alls, utan trodde att det skulle gå bra ända fram till att vi fick ma:t bekräftat. Nu tar han igen det med råge - han blir helt likblek när jag antyder att något kanske inte är bra. Vill ju inte skrämma upp honom i onödan heller.

Vi får hoppas att jag börjar må illa igen snart - då håller jag mig på bra humör i alla fall

Nej, det är förstås väldigt tidigt. Men det är ändå läskigt när man haft en hel del symptom och de försvinner - då tänker jag att det har avstannat och hormonnivåerna är på väg ned... Men jag ska verkligen försöka att inte måla fan på väggen. En dag i taget, helt enkelt.

Hej allihopa
Jag funderar på att hoppa in här en stund om det är ok... Behöver någonstans att noja och jag vet knappt var jag ska ta vägen. Vill inte hoppa in i någon tråd där alla ha kommit långt och allt går bra, så jag skulle gärna vilja lufta min oro lite här om det är ok?

Jag har haft två ma och har kämpat med att bli gravid och få barn i totalt 3 år nu. Nu är jag gravid för tredje gången och istället för att bli glad över plusset i lördags, så är jag bara orolig. Jag känner efter heeeela tiden och blir livrädd då något symptom minskar. Det är lååångt kvar till v 12.. jag kommer att bli galen om jag sla fortsätta så här...

Inga: känner igen dig från 30+ tråden, som jag tjuvläser ibland Förstår din oro... Har du varit på något tidigt vul?

Hej NN, välkommen hit! Grattis till plusset! Kan bara säga att jag veeeerkligen förstår dig också. Önskar att jag hade haft den ultimata anti-oros-kuren att komma med... Lovar att meddela dig när jag hittar den

Men du, statistiken måste väl vara på din sida nu i alla fall? Visst är det statistikt sett väldigt få som får 3 mf/ma i rad?

Har inte varit på vul än, har tid 29:e. En vecka kvar, alltså. Hu.

Inga: Tack! Hihi, ja, om jag hittar den kuren, så lovar jag att säga till dig också Ja, visst borde jag ha statistiken på min sida nu, men det verkar inte bita på min oro i huvudtaget. Precis som det inte minskar oron ett dugg att det går bra för andra i samma situation. Konstigt det där....

Vul den 29, då ska jag hålla tummarna!  Visst var det du som hade ringt sjukhuset och frågat om afrikansk dans...? Varför rådde de dig att inte gå och dansa? Känner mig kluven när det gäller träning den här gången. Har skippat all träning sedan jag började misstänka att jag var gravid, men tror nog egentligen det är överdrivet försiktigt. Hur gör du?

God förmiddag alla rara tjejer. Sitter i ett molnigt Göteborg och väntar på att solen ska komma fram. Hoppas att alla får en bra dag, oavsett om ni jobbar eller om ni, som jag, slappar på soffan. Många kramar. \o/

Hej i tråden! Kajsalisa - ja, det är inget riktigt sommarväder precis. Jag som skulle gå på knytis i Azaleadalen ikväll, undrar hur det blir med det..?

NN - jag har fortsatt med det jag vanligtvis gör, nämligen cykla ganska långt varje dag. Annars brukar det här ju vara den tiden på året då jag kommer igång med löpning och annat, men det avstår jag från nu. Tror att jag kanske också är överdrivet försiktig. Att Sahlgrenska sade som de gjorde angående dansen handlade nog om att den västafrikanska dansen är väldigt hård träning. Jag hittade en dansk studie där missfallsrisken var fyra gånger högre för kvinnor som tränade hårt i tidig graviditet. De spekulerade i att det kunde handla om att ökat blodflöde till de stora muskelgrupperna i samband med hård träning kunde minska blodflödet till livmodern. Men ett argument för Sahlgrenska var också att om nu något skulle hända så skulle jag sannolikt anklaga mig själv för det ifall jag varit med och dansat, även om det inte alls haft med dansen att göra.