• kajsalisa

    Plus igen efter mf/ma

    Hej tjejer!
    Här kommer en tråd för oss som efter mycket längtan och väntan plussat igen efter ett eller flera ma/mf.
    Välkommen att skriva in dig på Bf-listan så följs vi åt.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-06-07 08:32
    www.familjeliv.se/Forum-11-235/m52618450.html

    Här är länken till ursprungstråden "längtan till plus efter mf/ma"

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-07-05 21:14
    Här kommer länken till magbildstråden.

    www.familjeliv.se/Forum-2-14/m53353323.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-08-24 16:29
    Här kommer länken till nästa fortsättningstråd; Äntligen barn!
    Där kan dom som är intresserade samlas och fortsätta prata även efter bf.

    www.familjeliv.se/Forum-3-28/m54150909.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-10-06 07:47
    Lägger till en ny tråd med bf-listan, så låter vi listan existera enbart där.

    www.familjeliv.se/Forum-2-14/m54893153.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-08-23 19:18
    Här kommer länken till den slutna medlemsgruppen.

    www.familjeliv.se/Medlemsgrupper/antligen-barn-den-slutna-medlemsgruppen-422

  • Svar på tråden Plus igen efter mf/ma
  • Mabaja
    MelikaH skrev 2011-03-23 14:08:50 följande:
    Att gå med det i flera veckor, vilken känsla :(
    För mig var det nog två veckor men det kändes sååå tufft även om jag var beredd på det värsta på VUL.

    Men nu har du ju en jätte söt liten flicka :) 
    Jag mådde väldigt dåligt för vi blev gravida en vecka efter min mammas begravning och det fick mig att känna att jag orkade gå vidare och inte må alltför dåligt. Sen när ma blev ett faktum så bröt jag ihop totalt!

    Men idag är jag så glad över min tjej, hon är så fin och så duktig! Ja mammahjärtat smälter! =)
    Flicka 101010, mabaja.blogspot.com
  • Sir Bubbalots mamma
    sugarrush skrev 2011-03-23 17:36:51 följande:
    Håller med dig MCT. Jag håller det inte hemligt alls längre, jag heller.
    Just när vi var mitt i det höll jag det hemligt för de flesta för jag orkade inte... ibland ville jag bara umgås med folk utan att få frågor om missfallen. Men nu när jag berättar om att jag är gravid är det jätteviktigt för mig att även berätta om missfallen, för de är en så stor del i hur vi kom hit. Missfallen är en del av den jag är idag, och hur jag känner i graviditeten. Min enorma tacksamhet för att vara gravid grundar sig delvis i att vi fick kämpa oss hit. Och jag vill gärna vara den som kan hjälpa och stötta när andra går igenom samma sak.

    Vad tråkigt att din gamla klasskompis blev ledsen.. men det är ju inte något att göra något åt. Hon kommer kanske tillbaks så småningom. Jag tycker du gjorde rätt i att vara ärlig.

    Efter mitt första missfall blev jag väldigt dåligt bemött av min egen syster. Hon hade precis blivit gravid, och jag berättade att jag fått missfall, för jag orkade inte hålla tyst, jag ville att hon skulle veta. Veckan därpå träffades vi, när jag fortfarande blödde ut mitt missfall. Då satt hon och beklagade sig på hur SYND det var om henne för att hon inte fick äta getost och dricka vin. Ja, hemskt synd om henne... Jag kunde inte hålla tyst utan muttrade "i-landsproblem". Då blev hon skitsur och gick hem. Dagen därpå sade hon att jag tagit hela hennes glädje för hennes egen graviditet ifrån henne för att jag berättat om missfallen.... Kan väl säga att vår relation har varit rätt frostig efter det...
    Nej sådan vill jag ALDRIG vara! Därför kommer jag aldrig att beklaga mig över några graviditetskrämpor, för som du säger så vet man inte vad folk omkring en varit med om.

    Och hallå, den där frågan är ju en riktig höjdare.. "är du sugen på att skaffa barn?" Jaså, är det bara att skaffa, det har jag missat! Var skaffar man det då, på postorder eller?
    Eller en ännu bättre fråga:  "är du gravid?" bara för att man råkar dricka alkoholfritt någon kväll. Man KAN faktiskt dricka alkoholfritt av andra orsakare, ex. att man äter antibiotika eftersom man fått en allvarlig infektion i sin livmoder efter sitt andra missfall på tre månader!

    Nu ska jag åka och klippa mig på första gången sedan jul. Ser ut som en luffare i håret. Ska bli intressant att se om man det där mytomspunna tjocka snygga gravidhåret.. hade varit najs!

    usch va taskig din syster va.. visst är det en jobbig situation för båda men man kan ju va lite mer finkännslig..

    de e sjukt jobbigt när man försöker å har misslyckande i bagaget att höra om andra som är gravida. min svägerska e med gravid och hon ringde å berätta för mig dagen innan de som skulle varit min bf om jag inte fått ett ma.. jag grät hela kvällen.. visst va jag glad för deras skull men de kändes såå orättvist..

    själv har jag försökt vara så försiktig när jag berättat för folk. min för min moster är det ett väldigt känsligt ämne så jag försöker vara så förstående jag kan vara fast jag måste ju få prata om de med. gäller ju bara att formulera sig rätt å inte gnugga hennes näsan i de..

  • MelikaH
    sugarrush skrev 2011-03-23 16:39:52 följande:
    Tack Melika!

    Det kommer gå fint för dig också den här gången. Känns det bra så tror jag att det är bra också.
    Har du fått några symptom förresten?
     Vecka sju mådde jag lite illa men det var allt, annars har jag ömma bröst, trött, springer på toa på nätterna, starkare luktsinne och svullen (hård) mage. Mer känner jag inte. Tröttheten är nog det värsta för mig.
  • MelikaH
    Sir Bubbalots mamma skrev 2011-03-23 17:04:47 följande:
    Fy vilken dålig fru jag e.. jag orkar inget å maken får sköta nästan allt här hemma. å nu kom han hem å skulle pussa mig hej å vad gör ja? jo jag spyr på han.....Gråter känner mig hur hemsk som helst
    Men du är väl ingen dålig fru för det, kommer det så kommer det. Inte för att jag vet hur det känns men det kan väl gå fort. Han förstår dig nog, han blev nog bara lite chockad. Ge honom en stooor puss när han kommer tillbaka ;)
  • MelikaH
    Mamma till W skrev 2011-03-23 17:55:50 följande:
    Jag mådde väldigt dåligt för vi blev gravida en vecka efter min mammas begravning och det fick mig att känna att jag orkade gå vidare och inte må alltför dåligt. Sen när ma blev ett faktum så bröt jag ihop totalt!

    Men idag är jag så glad över min tjej, hon är så fin och så duktig! Ja mammahjärtat smälter! =)
    Vilken tuff tid det måste ha varit för dig, kan inte ens tänka mig den sorgen, beklagar :(

    Jag kikade in på din blogg innan, söt hon är :)

     
  • sugarrush

    Kjaam: jag förstår hur du kände. Klart man blev glad för deras skull, men samtidigt blev man så påmind om sin egen stora sorg. Kändes så himla orättvist när det borde ha varit en själv som ringde runt och berättade.

    Tufft läge med din moster! Men tur att du kände till situationen så du kunde gå försiktigt fram. Hon uppskattar säkerligen din omtanke, även om hon kanske är alltför ledsen för att visa det just då.

    Jag är själv väldigt rädd att såra folk, och jag är beredd på blandade reaktioner när jag blir offentlig nästa vecka. Man kan liksom inte ta för givet att folk enbart blir glada för ens graviditet nu när man fått upp ögonen för hur vanligt och jobbigt det är med fertilitetsproblem... Men ja, med ödmjukhet och lite förståelse så kommer man långt!

    Kram!

  • PåvägMotSyskon
    Muffe skrev 2011-03-23 13:46:04 följande:
    på väg mot syskon- cool bild hehe.

    Du har ingen efterbild på din mage? din mage  var ju så cool och bara bebismage så jag är nyfiken på hur denna mage ser ut idag
    Tack så mycket

    Hrmf.. min mage är nog inge o se, =( men ja kan ju fota o lägga in om du vill se på en mindre smickrande mage..
  • PåvägMotSyskon
    telgebo skrev 2011-03-23 15:05:09 följande:
    3 program har visats.

    Söta barn du har.
    jaha det kanske det är, man glömmer räkningen när de gått några avsnitt.

    Tack så mycket.

    Längtan efter liten - Tack =)
Svar på tråden Plus igen efter mf/ma