kajsalisa

Äldre 26 Apr 20:00

30295 svar

Plus igen efter mf/ma

Hej tjejer!
Här kommer en tråd för oss som efter mycket längtan och väntan plussat igen efter ett eller flera ma/mf.
Välkommen att skriva in dig på Bf-listan så följs vi åt.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-06-07 08:32
www.familjeliv.se/Forum-11-235/m52618450.html

Här är länken till ursprungstråden "längtan till plus efter mf/ma"

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-07-05 21:14
Här kommer länken till magbildstråden.

www.familjeliv.se/Forum-2-14/m53353323.html

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-08-24 16:29
Här kommer länken till nästa fortsättningstråd; Äntligen barn!
Där kan dom som är intresserade samlas och fortsätta prata även efter bf.

www.familjeliv.se/Forum-3-28/m54150909.html

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-10-06 07:47
Lägger till en ny tråd med bf-listan, så låter vi listan existera enbart där.

www.familjeliv.se/Forum-2-14/m54893153.html

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-08-23 19:18
Här kommer länken till den slutna medlemsgruppen.

www.familjeliv.se/Medlemsgrupper/antligen-barn-den-slutna-medlemsgruppen-422

färnik

Äldre 16 Aug 14:56

#2011

Det sitter långt ner i livmodern, känns tungt och blodfyllt på ngt sätt... Svårt att beskriva hur det känns...

Längtan efter liten

Äldre 16 Aug 15:02

#2012

färnik skrev 2010-08-16 14:11:28 följande:

Längtan: ja du verkar ha fått en bra och förstående läkare iaf, sådana växer inte på träd direkt...

Jag ska göra VUL i morgon, iom smärtorna jag haft som kommit och gått. Det var likadant förra graviditeten, och då visade det sig vara ett MA, nämligen... Så jag ska dit i morgon, får inte äta innan, för de räknar väl lite med att det kanske behöver göras en ingrepp...

(men, om allt ändå skulle vara bra, får jag ta det här VUL:et istället för det inbokade om 2 veckor, inte också. Snåljåpar!)

eh va?! får du inte båda vulen? vad är det för jävla ställen folk bor på?
elle rär det så att jag lyckats hitta en riktigt bra gyn?
lilla vännen, du anar inte hur mycket jag hoppas att allt kommer se bra ut imorgon..
har du ont på samma sätt som med ditt ma?

Längtan efter liten är stor

Längtan efter liten

Äldre 16 Aug 15:02

#2013

Smålands jänta i storstaden skrev 2010-08-16 10:25:37 följande:

va skönt att de lyssnade på dig! då har du många milstolpar du kan dra dig fram med och så vips så är du där på förlossningen i v 40 och ska föda din lilla bebis! det kommer gå bra ska du se!

ja de små milstolparna får mig iaf att leva lite... vet inte hur jkag hade tagit igenom mig mina dagar om jag inte visste att "snart" får jag veta hur den mår.

Längtan efter liten är stor

färnik

Äldre 16 Aug 15:20

#2014

Längtan efter liten skrev 2010-08-16 15:02:05 följande:

eh va?! får du inte båda vulen? vad är det för jävla ställen folk bor på?
elle rär det så att jag lyckats hitta en riktigt bra gyn?
lilla vännen, du anar inte hur mycket jag hoppas att allt kommer se bra ut imorgon..
har du ont på samma sätt som med ditt ma?

Jag tror du har haft tur... Här vet jag inte vad det är med dem faktiskt.

Nu har jag inte ont. Men det var likadant med MA´t, den här smärtan och så, och sedan, ingenting... Då var det stendött där inne.

Går runt och klämmer mig själv på brösten, tycker jag är avsevärt mindre öm nu. Det har visserligen varierat från dag till dag innan, men just nu känns de som ett tecken på att det inte står bra till...

Dessutom har jag så ont i mitt bäcken, reumatiskt... Äter maxdos av allt som är ofarligt för graviditeten, men har så ont. Går med krycka, men kan ändå bara gå ett 10-tal meter för att jag har så ont, svårt att sätta mig och resa mig, vända mig i sängen. vaknar 10-15ggr/natt och kan sedan inte somna om direkt för att det gör så ont. Illa mår jag också, som tusan, och att bara böja sig över sängkanten och kräkas i en hink gör också skitont. Och så oron ovanpå detta, mitt liv är ett litet helvete just nu.

Inte är jag sjukskrven heller, eftersom jag är arbetslös... ;Men hur kan de tro att jag står till arbetsmarknadens förfogande, när jag knappt kan gå på dass själv, än mindre ta hand om min 4-åriga dotter? Men för att mannen ska kunna vara hemma och ta hand om henne och mig, så måste jag vara sjukskriven...

Längtan efter liten

Äldre 16 Aug 15:42

#2015

färnik skrev 2010-08-16 15:20:26 följande:

Jag tror du har haft tur... Här vet jag inte vad det är med dem faktiskt.

Nu har jag inte ont. Men det var likadant med MA´t, den här smärtan och så, och sedan, ingenting... Då var det stendött där inne.

Går runt och klämmer mig själv på brösten, tycker jag är avsevärt mindre öm nu. Det har visserligen varierat från dag till dag innan, men just nu känns de som ett tecken på att det inte står bra till...

Dessutom har jag så ont i mitt bäcken, reumatiskt... Äter maxdos av allt som är ofarligt för graviditeten, men har så ont. Går med krycka, men kan ändå bara gå ett 10-tal meter för att jag har så ont, svårt att sätta mig och resa mig, vända mig i sängen. vaknar 10-15ggr/natt och kan sedan inte somna om direkt för att det gör så ont. Illa mår jag också, som tusan, och att bara böja sig över sängkanten och kräkas i en hink gör också skitont. Och så oron ovanpå detta, mitt liv är ett litet helvete just nu.

Inte är jag sjukskrven heller, eftersom jag är arbetslös... ;Men hur kan de tro att jag står till arbetsmarknadens förfogande, när jag knappt kan gå på dass själv, än mindre ta hand om min 4-åriga dotter? Men för att mannen ska kunna vara hemma och ta hand om henne och mig, så måste jag vara sjukskriven...

usch och här sitter jag och klagar över lite flytningar..
jag blir så ledsen över att höra hur du mår. måste verkligen vara ett helvete..men något måste de väl ändå kunna göra... något MÅSTE de ju göra!
hmm tror de verkligen att du ska stå till dess förfogande? idioti!!

Längtan efter liten är stor

Mabaja

Äldre 16 Aug 17:59

#2016

Åh jag är sååå ledsen och förbannad..

Har precis varit till bm. Och allt bra suddas ut genom en detalj, min vikt!

I morse ställde jag mig på vågen och visade +5.5 kg... Min bm vet om mina tidigare problem med bulimi och stoppar fingrarna i halsen osv. Så på inskrivningen gick hon på vad jag berättade att min våg visar. Det är ca 3 kg mindre än deras. och på inskrivningen skrev hon in *3 kg, vilket var 7 hg för lite så idag tänkte jag säga att jag gått upp 6 kg, eftersom jag inte vill ställa mig på deras våg men ändå få det att stämma med min riktiga viktuppgång.

Nu fick jag en annan bm då min är på semester. och självklart blir det HEEEEEEELT fel! För det första tvingar hon upp mig på vågen så nu står det att jag gått upp 10 kg i deras journaler.... Inte nog med det... Hon säger vikten högt och tydligt så min man hör det... och det är ännu ett stoooort felsteg för han ska ALDRIG få veta vad jag väger...

Så jag är riktigt arg när jag går därifrån och nu sitter jag och tokgråter..

Annars var det rätt bra.... Fick ta om mitt blodtryck för det var ju självklart för högt...

SF-mått: 31 cm
hjärtslag: 135
Blodsocker: 4.6
HB: 119 och det UTAN järntabletter så nu skiter jag att ta de i fortsättningen...

Och inte nog med det, iom att jag varit väldigt viktfixerad (bulimi) så kommer det ju tillbaka, vad trodde jag liksom! Det enda jag tänker på nu är BANTA och TRÄNA!!!

mabaja.blogspot.com

Odetta

Äldre 16 Aug 18:40

#2017

Mamma till W skrev 2010-08-16 17:59:46 följande:

Åh jag är sååå ledsen och förbannad..

Har precis varit till bm. Och allt bra suddas ut genom en detalj, min vikt!

I morse ställde jag mig på vågen och visade +5.5 kg... Min bm vet om mina tidigare problem med bulimi och stoppar fingrarna i halsen osv. Så på inskrivningen gick hon på vad jag berättade att min våg visar. Det är ca 3 kg mindre än deras. och på inskrivningen skrev hon in *3 kg, vilket var 7 hg för lite så idag tänkte jag säga att jag gått upp 6 kg, eftersom jag inte vill ställa mig på deras våg men ändå få det att stämma med min riktiga viktuppgång.

Nu fick jag en annan bm då min är på semester. och självklart blir det HEEEEEEELT fel! För det första tvingar hon upp mig på vågen så nu står det att jag gått upp 10 kg i deras journaler.... Inte nog med det... Hon säger vikten högt och tydligt så min man hör det... och det är ännu ett stoooort felsteg för han ska ALDRIG få veta vad jag väger...

Så jag är riktigt arg när jag går därifrån och nu sitter jag och tokgråter..

Annars var det rätt bra.... Fick ta om mitt blodtryck för det var ju självklart för högt...

SF-mått: 31 cm
hjärtslag: 135
Blodsocker: 4.6
HB: 119 och det UTAN järntabletter så nu skiter jag att ta de i fortsättningen...

Och inte nog med det, iom att jag varit väldigt viktfixerad (bulimi) så kommer det ju tillbaka, vad trodde jag liksom! Det enda jag tänker på nu är BANTA och TRÄNA!!!

Men gumman då! *kramar om hårt*

Vet du....10 kg är verkligen INTE mycket med tanke på hur gravid du är!!! Och det är som du säger själv, du har inte gjort nummer 2 på länge...det väger också!

Så SKIT i BM våg och fokusera vad din våg hemma sa!!! Dessutom hade det blivit eftermiddag och då går man alltid upp nått kilo plus att kläderna vägen dem också

Sedan tycker jag att du ska prata med din ordinarie BM och berätta om bemötandet du fick idag, så får det inte gå till!!!

När tankarna sedan kommer till vikten....fokusera på lilla bebisen! Du kommer föda fram en liten tjockisbebis med goa runda kinder som man kan pussa på och alldeles underbart knubbiga små armar och ben och världens goaste runda bebisrumpa...det är DET din vikt är!!!

STORA BAMSEKRAMAR TILL DIG VÄNNEN!!!!

♥ Av drömmarna skapas morgondagens verklighet ♥

sofy

Äldre 16 Aug 18:46

#2018

Hej tjejer!!

Jag vågar inte riktigt hoppas än även om något inom mig säger att de ska gå vägen nu.. men jag plussade nyss!!! Jag är i total chock! Skakar o gråter o vet inte va ja ska göra. Totalt oväntat denna månaden då vi hade fått gravförbud o råkade slarva 2ggr, men visst fan tog de sig då. MF utredning pågår o vi ska få provsvar osv nästa torsdag, men näe.. jag blev ju visst gravid! :| Strecket e tokstarkt o kom direkt nu på kvällsurin! Aldrig varit så starkt innan!

Hoppas jag får hänga kvar här hela vägen.. Och hoppas ja klarar mig utan MF nu även om ja inte fått progesteron osv utskrivet! :| Men.. de kanske kan gå vägen ändå?! Pepp eftersökes!!!

BF runt 23 april nästa år...

Mabaja

Äldre 16 Aug 18:48

#2019

Odetta skrev 2010-08-16 18:40:30 följande:

Men gumman då! *kramar om hårt*

Vet du....10 kg är verkligen INTE mycket med tanke på hur gravid du är!!! Och det är som du säger själv, du har inte gjort nummer 2 på länge...det väger också!

Så SKIT i BM våg och fokusera vad din våg hemma sa!!! Dessutom hade det blivit eftermiddag och då går man alltid upp nått kilo plus att kläderna vägen dem också

Sedan tycker jag att du ska prata med din ordinarie BM och berätta om bemötandet du fick idag, så får det inte gå till!!!

När tankarna sedan kommer till vikten....fokusera på lilla bebisen! Du kommer föda fram en liten tjockisbebis med goa runda kinder som man kan pussa på och alldeles underbart knubbiga små armar och ben och världens goaste runda bebisrumpa...det är DET din vikt är!!!

STORA BAMSEKRAMAR TILL DIG VÄNNEN!!!!

Men grejen är ju den att det inte stämmer!

Jag slapp ju ställa mig på vågen vid inskrivningen eftersom jag mår så dåligt över det och då tyckte hon att jag kunde gå på min våg och följa den kurvan. eftersom det är viktökningen det handlar om, inte siffrorna.. Och i morse var det 5.5 kg. och jag tycker att det är stoooor skillnad på 5.5 kg och 10 kg bara för att jag tvingas upp på en våg jag inte använt mig förut som dessutom visar + 3 kg mer än min egen.

Jag ska säga till min bm att ändra siffrorna eftersom det visar väldigt olikt min egen våg.

Jag började "försvara" mig över min vikt när hon högt och tydligt säger hur mycket jag väger... att jag gått upp 5.5 kg, inte som deras våg visar, 10 kg... och hon säger "ja det är bra att du håller vikten nere och att du inte gått upp mer".

Ja jag ska ha en knubbig unge, men en söt sådan! :) och TACK för kramen, den behövs!

mabaja.blogspot.com

färnik

Äldre 16 Aug 19:27

#2020

Mabaja: här är en till med ätstörningar i bagaget. "Provade på" både anorexi, bulimi och ortorexi under 8 års tid, 6 av de åren var jag så underviktig att jag oftast inte hade ngn mens.

Det var skitjobbigt för mig att bli gravid första gången, jag vägde mig 2ggr hemma, och inte alls på MVC, jag vägrade. Jag talade tillslut om ökningen för dem, men inte vikten. Vilket rimligtvis inte heller var nödvändigt, att jag låg inom normala gränser och inte var underviktig eller överviktig kunde vem som helst se. Det var ett jäkla tjafs vill jag minnas, de hade inte alls bra koll på hur man ska bemöta blivande mödrar med ätstörningsproblematik tyvärr.

Svårast för mig var det annars efter förlossningen, då kom mina bulimiska tendenser tillbaka, jag hade nog trött att jag skulle se ut som innan när barnet var fött, men så blev det ju inte. Då, om nånsin, tror jag det är allra viktigast att få hjälp, man är oerhört känslig som nybliven mor!

Numera, drygt 4 år senare, är jag en aning överviktig, (BMI ca 25) och tvingar mig själv att acceptera mig själv så, om inte annat för våran dotters skull. Jag vill inte plantera in min skeva vikt och kroppsuppfattning på henne. Men jag kommer inte väga mig den här graviditeten heller, om jag får fortsätta vara gravid, vill säga.

Vill du prata mer om ämnet, får du gärna höra av dig!

Plus igen efter mf/ma

INNEHÅLL