Plus igen efter mf/ma

Ja vi är nära, fast det har känts riktigt jobbigt också.
Vi väntade ju egentligen barn före henne, och sedan så blev det hon som offentligggjorde sin graviditet den helgen då vi hade tänkt berätta om våran (men då hade vi fått missfall veckan innan). Det var förstås väldigt, väldigt svårt att glädjas åt hennes graviditet då. Jag berättade om missfallet och då lev min syster arg på mig för att jag över huvud taget berättat om missfallet för henne, hn tyckte jag förstörde hennes glädje. trots att jag var noga med att hela tiden understyka att jag var glad för hennes skull men mådde dåligt för min egen skull.
När vi träffades och ho nvar medveten om mitt missfall satt hon bara och beklagade sig över ostar hon inte fick äta....jävla lyxproblem, där satt jag och blödde fortfarande efter att ha förlorat mitt barn. Och jag fick inte vara leden i hennes sällskap.

Nej, nu när jag tänker på det här har jag ingen lust att berätta för henne alls faktiskt.

Sugarrush: Usch låter tyvärr som din syster verkar lite självisk. Frågan är om inte hon tycker att du tar udden av hennes ultraljud genom att skicka bild på eran. Hon verkar gilla att allt handlar om henne. Istället för att vara glad för din skull. Trist. Men sådana männsikor finns tyvärr över allt. De som inte har haft missfall tidigare hör man ganska mycket gnälla om hittan och dittan. Håller med dig lyxproblem. Håller tummarna stenhårt för dig, snart är det dags.

Längtan. Du har så rätt!!! Jag ska inte klaga. Jag älskar verkligen min mage över ALLT annat! Jag är glad och stolt över den och tycker att den är bland det vackraste som finns! Speciellt eftersom man vet at det inehåller en liten bebis :D

Nej, jag funderar på att skita i det nu faktiskt. Det har hänt så mycket liknande skit den sista tiden att jag snart storknar... Bortskämdhetsfasoner!

Nu ska jag snart åka!!!!!!

Föresten Längtan, grattis till det lyckade ultraljudet igår! Fina bilder! Stämmer dateringen sedan tidigare ultraljud? jag har ju blivit flyttad några dagar för varje ultraljud...

Tyvärr har jag inga goda nyheter. Mitt embryo var hade tillbakabildats 2 mm, fostersäcken motsvarade 6+6 och det var ingen tvekan om att det var ett MA.
Önskar er andra lycka till i tråden.

Å neeeeeeeeeej, jag vet inte vad jag ska säga Får en klump i halsen.
Är du på jobbet igen? om du är det, åk hem till sambon direkt!

FY FAN!!! Vad säger man? Kramar om dig massor och önskar du stod bredvid mig nu.

Nu fasar jag inför mitt VUL.

NU är fostret 2 mm. Det skulle ha varit typ 25 mm. Någon felräkning är inte möjlig, för vi har inte haft sex sedan jag plussade.

Jag fick välja att vänta 3 veckor eller att få medicin för att få ut det. Ett enkelt val, vi vill ju få ut det så man kan börja om. Gynekologen skickade remiss till sjukhuset men jag orkar inte ens vänta de dagarna det tar att få en tidsbokning där, så jag kommer ringa och tjata mig till en tidigare tid.

Jag har haft ökande symptom och MER symptom än förra gången. Är så jävla besviken, inte minst på min kropp som svikit mig och lurat mig i flera veckors tid.

Ja vi blir säkert gravida igen, men nu vågar inte ens min sambo tro på att det kommer gå bra, han som alltid brukar vara så positiv...

Jag har börjat få sådan huvudvärk nästan varje dag nu, hjälper inte att vila eller att göra något. Knappt att alvedon hjälper! Ska det vara såhär nu i resten av graviditeten eller borde jag kolla mitt blodvärde?

Tvivlar på att det kommer ske. Har ju "bara" haft två MF/MA, och de brukar väl kräva minst 3 för att titta närmare på det. Vetifan om jag har ngn lust att bli gravid igen nu alltså. Känns rätt lönlöst att inbilla sig att det skulle kunna gå bra nästa gång.