Plus igen efter mf/ma

Haha du har inte sett min våg och BM:s bekymrade veck i pannan ....men gott är det. Sen känns illamåendet lite bättre(brukar skylla på det)

Heeeej kära kajsa-lisa!  Jag mår faktiskt lite bättre nu. Tar fortfarande en Lergigane om dagen och massor av mat. Finns hopp om livet igen! Idag har jag to m skrattat. Det är faktiskt väldigt psykiskt tärande att vara så illamående.

Vad roligt att du ska till BM imorgon. Tycker alltid det är lite mysigt och spännande. Går du fortfarande på Barnmorskegruppen. Dom är verkligen superduktiga där. Så himla fräscht och fint också. Deras ultraljudsmaskiner är inte att jämföra med landstingets. Ser framemot att läsa om ditt besök imorgon. Hoppas du mår bra vännen!.

Känner du att du blir hjälp av medicinen? Själv är jag ytterst tveksam. Ibland mår jag to m bättre när jag inte tagit. Kroppen orkar ta hand om illamåendet bättre om man inte är så trött som medicinerna gör en. Men jag vet hur du har det jag har gått omkring i ett illamående töcken i sen vecka6. Ibland har jag mått så illa så jag bara gråter och får rikig panik....

Härligt kajsa! Skönt att allt ser så fint ut. Ja, det är många som äter järntabletter.

Jag har förbuggt mycket med babyspenat som är fullknökat med järn. Det funkar bra. Sen fins det ju blutsaft också om nu magen strejkar. jag blir väldigt hrd i magen av järntabletter. Åt det vid sonens graviditet. Och jag har för mig att BM gav mig det vid 105. Men som sagt kosten kan göra mycket och är mer skonsamt. Sen kan man ta lite linfrön eller köpa lite laktulos på apoteket. Jag har redan börjat ta laktulos för tarmaktiviteten har lagt av trots att jag inte äter järntabletter. Katrinplommon är ju också ok. Mincrolax ska man passa sig för som gravid.

Min mage har nog lagt av pga illamåendet, dpå jag är mycket sängliggandes. Hoppas det går bra med tabletterna. KRAM vännen!

Gossigt Kajsa-lisa! Det är en livlig liten du har Härligt!

Vaknade 4 inatt och fick bara sån vrålpanik....tänk om fostret är dött. Skit läskigt blev inte alls av med känslan. Den blev värre snarare . Nu kan jag inte släppa detta förrän det har blivit kollat.

Ringde BM, hon var jätte söt. Satte upp mig till läkare för VUL på måndag. Gud vad skönt...men helt ärligt så är det några dagar dit. Det närmar sig tiden då förförra fostret dg. Det måste vara det som spökar i hjärnan. Tittar i trosorna efter blod . Lustigt vad djupt sånt här sitter.

Men efter KUB:n och när tiden gått över v.15 har jag lovat mig själv att släppa detta och njuta.

*kramisar*

Jag kände fosterrörelser i vecka 13+0 förra gången. Tidigt men sant! . Vid första graviditeten var jag nog i v. 20 innan jag kände något, men det var nog för man inte visste rikigt hur det skulle kännas Det var nog också för att livmodern drog ihop sig för att avsluta graviditeten och därmed fick fostret mindre plats att röra sig på.

Såg på UL.:t hur den liksom försökte sträcka på sig och slog huvudet i taket för att få bättre plats. Fy vad hemskt att tänka på. Den kunde inte sträcka på sig alls och liksom försökte boxa. Det var på onsdagen på lördagen blev det alldeles stilla. På onsdagen UL: igen och fick då bekräftat det jag redan visste. Det konstiga var ändå att fostret var så stort. 14-15 cm cirkus.

Detta är jobbigt känner jag men  det ska gå denna gången och det betyder mycket att jag kan få skriva och prata om det

Tack Kära du! Det värmer! Ska lyssna på dig och ta det till mig *tårar i ögonen, men ler ändå och kramar om dig*

Det är Born every minute på TV *rusar iväg*

Det är nog en del som tycker att vi kände rörelser tidigt...men så var det absolut! Skönt att få det bekräftat att man måste över den där peaken för jag börjar känna mig helkonstig. Men det är nog så man måste komma förbi det senaste traumat för att kunna komma vidare mentalt också. Jag känner det nu att jag har väldigt svårt (iförhållande till förra) att ta till mig denna graviditeten. Men det kanske blir bättre efter den veckan då det hände. Kände du en lättnad när du passerat? Kände du något annorlunda? jag hoppas att jag "vaknar" upp lite och inser att jag är gravid. Fick du föda fram det eller blev du skrapad? Fick du någon förklaring av läkare?

Kramade min pappa idag som jag inte berättat för att jag är gravid. Han tittade på mig och log . Han misstänkte säkert.