Annizsj skrev 2010-10-07 20:48:43 följande:
Åh vilken dag! Blev väckt redan 5:30, jättekul! Sen gnälldes i skreks det hela morgonen. Stressa iväg med ungarna till dagis. Fick skjuta på klipptiden till SEB em så hade några h att slå ihjäl. Men fick till sist vila på en bänk med mjukosten och brödet i högsta hugg. Blev jag skitsnyggt med håret. Klippte av en 10 cm, tunnade ut massor plus uppklippt! Så gött ! Va ledsen jag kan bli. Mannen är bara så oengagerad i denna graviditet. Frågar ingenting, vill knappt prata om ngt som har med bebis att göra bara nAmn ibland. Våra bArn verkar gladare o mer förväntansfulla än vad han är. Tror ta mig fan det var flera mån sedan han ens rörde magen...

Sista gången han får uppleva detta så lite mer engagemang hade ju gjort mig glad!
Här försökte jag också prata om förlossning och sådant med mannen. Han blev bara som ett stort barn och stönade och suckade. Jag gissade att han inte ville prata om det och sa åt honom att han får väl säga till om det inte är intressant att prata om. Men jag fick ur honom att han inte skulle vara helt ointresserad ända fram till förlossningen.
Nu är han ju på väg hem, kommer i morgon, så han kanske har annat att fundera på. Men jag vill ju så gärna ha hans intresse för nu har jag gått hemma så länge själv och jag vill inte vara ensam om det här.
Kanske bara mina gravidhormoner, men just efter jag pratat med honom så kändes det som om att bryr han sig inte behöver han inte komma hem. Hoppas det känns annorlunda när han kommer hem