BF November,2010 DEL 2

Ja just det jag är ocksa jättetrött den har graviditeten, fast nu börjar det bli lite bättre är i v14.

Nu är det bara några få timmar kvar av v.14. Imorgon säger nuffrorna 14+0...

Har börjat känna en liten bula på magen!
Lustigt nog så känner jag den bara på morgonen... Jag svullnar fortfarande upp rätt mycket under dagen så innan kvällen är jag så mjuk överallt att min lilla bula liksom blir helt kamoflerad! Haha

jag var supertrött de andra 2 ggr jag var gravid men inte denna, nu e jag hur pigg som helst, men har ofta huvudvärk o det e lite jobbigt. vill ju inte käka alvedon hela tiden heller.

Kul med lite nya här i tråden.

Nu har vi bestämt att vi ska berätta för svärföräldrarna på fredag, dom enda vi inte berättat för än, känner mig redan lite nervös.

Dom har ju inte reagerat så positivt dom andra två ngångerna, eller inte reagerat alls nästan, visst har dom väl vart glada men mer efter det har gått ett tag.

Dom är alltid lite negativa till allt, och finner problem i allt, som denna gången så kommer dom säkert att klaga över att gubben nu inte är hemma under veckorna utan jobbar i norge och huuur ska det gå? 
Och hur ska jag orka att vara själv med tre barn på veckorna, och hur ska vi ha plats för en till i huset?

Känns aldrig något roligt att berätta saker för dom, speciellt som man själv bara går runt och är lycklig.

Visst vet man att det säkert kommer å bli kämpigt emellanåt men det är ju nått som vi är inställda på och vi har ju ändå planerat det här.

Ja ja måste bara få klaga av mig ibland, det blir säkert bra när den lille väl har kommit.

i morgon eller övermorgon är jag i vecka 15+0 visst känns det härligt när man bytar vecka?
alltså jag e snart i vecka 16 och knappt någon vet om min grav ännu. känns lite skumt faktiskt

jag berättade för min svärmor för en vecka sen och hon blev skitsur o sa i princip att vi var dumma i huvudet känns ju kul att berätta nåt då lixom.
men idag träffade min man henne o hon var precis som vanligt. tror att hon har kommit över "chocken" nu.
hon reagerade likadant med våra 2 andra, sen när hon vant sig vid tanken så gick hon o handla jättemycket saker till oss.
men jag skiter i vilket, det e vi som ska ha barn, det e vår familj o vi bestämmer hur många barn vi ska ha, inte hon!!

Hoppar in här... BF i mitten på November...

välkommen

Tackar :)

Ja, det känns på något vis "magiskt" att få byta vecka!

Inte många i min närhet som känner till min lilla groda heller. Inte ens min egen mamma och det börjar faktiskt kännas rätt jobbigt.

Men det blev lite komplicerat... Lagom när jag tänkte berätta min stora nyhet så kom min bror och berättade samma nyhet!
Med den skillnaden att han lever i ett väldigt destruktivt förhållande och under helt galna levnadsförhållanden!
Ingen kan riktigt glädjas åt det barnet, elakt men sant... Alltså... Tror de flesta känner ungefär som jag. Vi är glada för min brors skull men inte över situationen som sådan. Den är inte hållbar och absolut inte lämplig för ett barn!

Den nyheten har liksom blivit släktens stora samtalsämne. Hela tiden ojas det om det och jag bara inte "kan" berätta om min graviditet då.

Är rätt säker på att min graviditet kommer tas emot med leenden men det känns ändå så fel. Känns som att man jämför mig och min bror och han är en av de personer jag älskar allra mest här i världen så den tanken gör väldigt ont!
Hoppas på att "nyhetsvärdet" i min brors kommande barn ska lägga sig snart....