Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

KNUTS - GRATTISSSSSS!!! Åh vad kul, såå härligt med lite positiva nyheter i tråden!!

Tejj, tack för gravbacillerna, de behövs!! Hur mår du annars vännen??

Jo tack jag mår bra..... var på tidigt VUL igår o blev "dessvärre" tillbakaflyttad dryga veckan.... så är bara 6+4 idag.... ca.. men såg det lilla pickande hjärtat, så är glad ändå =) Mår lätt illa om dagarna, ingen energi på jobbet o somnar i soffan varje efm/kv... men annars helt ok =)

Ge inte upp vänner... känner på mig att det kommer bli några härliga julklappar eller nyårsklappar för många av er här inne snart...... bara o kämpa o mysa på ;)

Härligt Tejj, vad gör några dagar när du fick se hjärtat??  Myyyys! Så glad för er skull!

Tack för att du tror på oss, i af för mig gör det skillnad, då jag är så dålig på att själv tro på att vi (jag o sambon!) någonsin kommer bli föräldar.. Det där plusset känns otroligt avlägset, och en bebis finns liksom knappt på kartan... Men jag hoppas att du har rätt!! Vill hemskt gärna få ett fint plus i början av nästa år! (BIM 1/1)

Kram från mig

Vet hur det känns... vi har kämpat i över 1.5 år för att få vårat + så vi hoppas verkligen att denna lilla krabat stannar hos oss nu...... men allt har väl sin tid antar jag... hur tråkigt det än är o få höra det... men är grymt säker på att ni kommer att bli föräldrar snarare än vad ni tror =)

Nu väntar sängen för min del, heeeeeeeeeeelt slut....

Men som sagt, kämpa på vänner... ge inte upp.. snart har ni erat stora feta + o mår illa, är trötta, ömma bröst, halsbränna, kissnödig o allt sånt där "skit" som man ska gå igenom... :P

Gonatt o Kram kram

Fan. Idag kom den föräldralediga kollegan på överraskningsvisit med sin bebis. VARFÖR kan de inte förvarna att de ska komma? Då hade jag iaf varit beredd...och kunnat stålsatt mig.
Känner mig så ledsen nu, vill mest hem och gråta....

Men du, vi ska ju plussa nästa vecka, du och jag??

Alicia

Jo, jag vet.. Men det känns så sjukt avlägset med ett plus nu plötsligt. Hopplöst.

Åh, vad jobbigt!! Vet kollegan om din bakgrund? Vet precis hur det känns, det är supertungt och väldigt svårt att låtsas. Nästa gång är det du som kommer på besök med bebis och så är det nån annan kollega som sitter och är ledsen inombords och då kommer du vara världens mest stöttande och förstående! Kram på dig!

Och nu, nu, kom en annan kollega fram och frågade om jag var gravid! Jag kontrade med "nej, jag har just haft missfall!" Då bad han förstås om ursäkt och kände sig dum.
Kändes faktiskt lite gött att säga som det var, för jag vet att han menar väl egentligen. Genom att säga det kommer han dessutom inte att fråga mig igen - skönt!

Men fan alltså, hur sjutton tänker folk som slänger ur sig sådant?

Pancakes: ja, hon vet om de två första missfallen. Så jag tror hon fattade varför jag bara sade kort hej och sedan avlägsnade mig....