Muffe: Vad SÖT du är som fortfarande kommer ihåg mig, känns som det var evigheter sedan vi hade kontakt nu, saknar dig verkligen tjejen! Imorgon söndag är det en vecka sedan min ÄL skedde, så i början på veckan kommer jag säkert tjuvtesta om jag känner mig själv rätt.
Skruttis: Åh, jag förstår hur du känner, vet precis hur det är. Det känns så hopplöst liksom, att ha hoppats och försökt och så, och så kanske det blir skit-mens igen i slutet av cykeln! Men du vet, chansen är dock INTE borta för att du kommer plussa. Vem vet, om en vecka sitter du kanske där med ÄNNU större rattar och ett bebisfrö i magen...!
Tror att fasen mellan ÄL och BIM brukar vara ungefär samma från månad till månad, precis som du säger, men däremot kan det ju ta olika lång tid för ägget att fästa i olika graviditeter. Och det är ju det som avgör när det börjar synas på ett test. Så tänk att det kan ta 10 dagar tills ägget fäster, eller t.o.m. ännu längre. Och det är först några dagar efter detta som det kan börja synas på testet, alltså när det utsöndrats hormon i sådan mängd att det syns på stickan. Så
Förrsten: Jag tejpade över skavsåren och det gick rätt bra ändå att åka, vi hade också värsta modden, som att åka i smör typ.. Synd att vi inte bor närmare varann, isåfall hade vi kunnat ta en tur ihop!
Ego: Jag känner mig lite splittrad inför det här graviditet vs tjejvasan. Nu har jag ju börjat skidträningen och det är SÅ KUL och det går bra tycker jag.. idag tog jag 4 km på 30 minuter (jag körde längre men det var detta varv som jag kämpade på lite extra). Det är så skönt för självkänslan (som varit i botten efter alla missfall) att känna att jag förbättrar mig, och att jag nog kan klara av den här utmaningen. När jag är ute och svischar runt i spåret känner jag mig så stark och glad, och det var länge sedan jag kände så.
Så även om jag mest av allt vill bli gravid så VILL jag ju åka tjejvasan nu, för jag behöver känna att det finns åtminstone något som jag klarar av. Men blir jag gravid kommer jag ju inte att åka. Alltså, förstå mig rätt, klart jag hellre vill bli gravid, men samtidigt så tror jag att det hade varit väldigt nyttigt för min självkänsla att genomföra det här.
Jaja, ödet får väl bestämma om det blir någon tjejvasa eller inte.