Första barnet, i Göteborg?

Blir inga problem att känna igen tjejerna, många magar som sagt  Ja det är irriterande minst sagt och det är nog bra att låta det gå in genom ena örat och ut genom andra precis som du säger.

Nej jag tror inte det, de gjorde ju om efter Bologna projektet för 3 år sedan så nu läser vi 5 år för en master.
Efter 1 och ett halvt  år kan man välja kurser och jag har också valt bort de kurser som är platsgaranti på inom molekylär biologi. Istället så läser jag nu avancerad immunologi och ska läsa mikrobiologi.
Tyvärr är många kurser låsta för läkare och biomedicinska analytiker så man måste nog  ta sig till lund för att ha mer val. Mitt kandidatarbete blir inom immunologi och master har jag inte bestämt mig för än.
Det blir i alla fall immunologi eller mikrobiologi.

Jag kan inte heller på måndag flickor. Vi firar 2-årig bröllopsdag så ska passa på att äta lite middag och faktiskt umgås lite. Ska ju till bm på morgonen och lyssna på hjärtljud å så. Känns som en bra start på dagen!

Heini: Jag var också lite "rädd" att inte känna igen folk sist men nä, det var omöjligt. En hel hög med gravida kvinnor var ändå tvunget att va de jag skulle ansluta mig till!

Ang svärmödrar så ska vi fika hos min svärmor i helgen. Inget jag ser fram emot men jag har puttat det på framtiden så länge nu att vi måste. Min svärmor är lite som Tardas, lite rädd för mig tror jag. Tror hon känner sig underlägsen mig på nåt sätt, det är den känslan jag får. Riktigt obehagligt emellanåt, hon bara snackar ner sig själv och försvarar sig trots att jag inte ens anklagar henne för nåt. Så numera är jag nog tystare än för nåt år sen. Orkar inte ta att hon ska gå i försvarsställning för varje uttalande jag gör.
Annars är hon en sån som gärna lägger sig i och tycker till fast hon vet iofs att det kvittar. Vi gör som vi vill ändå!
Varför hängde inte denna mannen ihop med exets mamma? Hon var fantastisk, eller då var både svärmor och svärfar underbara men mannen sisådär. Iofs en petitess, det är ju ändå min nuvarande MAN jag ska dela livet med och inte hans föräldrar. Hehe.

Oj vad mycket roliga inlägg...

Vad gäller svärmödrar, tror det kan vara en bra idé att inte dryfta babynamn med dem om man känner att de har svårt att inte lägga sig i. Min svärmor är jättefin och älskvärd, men hon har en del åsikter och dem delar hon gärna med sig av. Hon har bland annat åsikter om att släktnamn ska gå vidare, men jag och Carl har helt bestämt oss för andranamnen för bebisen och det blir då inga släktnamn. Det blir Carl om det blri en pojke (i andra namn alltså) och Anna-Lisa (efter Carls farmor som jag precis inte hann träffa då hon gick bort) om det blir en flicka.

MHEK, det är fantastistk hur folk ska tycka till när man är gravid. Plötsligt blir man allmän egendom och åsikter och oombedda kommentarer haglar. Dessutom ska folk gärna ta på magen och det är okej om det är vänner, familj eller om man frågar, men när arbetskamrater kommer och ska lägga handen på magen, då känns det inte bra. Fråga först liksom! Jag går inte omkring och tafsar på folks diverse kroppsdelar bara för att de är fina. (den meningen kan ju misstolkas något, he he he)

Bjornis, ha ett undebart firande av er 2 åriga bröllopsdag. Kan vi inte redan nu sätta ett nytt datum här i tråden för nästa fika? Fika varannan vecka tycker jag låter jättebra.

Heini och MorMaria, tack för era fina ord om när ni kände bebben spara. Jag går in i vecka 19 idag och längtar efter TYDLIGA buffar och sparkar. Tycker mig känna lite fladder men absolut inget jag kan svära på är bebis. Men det är inte många veckor kvar innan jag bör känna lite mer, så jag får ju ge mig till tåls.

Började känna av bebisen för 2-3 veckor sedan (är i vecka 20) och mycket tydligt nu, dock mest på sidorna eftersom min livmoder ligger i framkant. Men man känner att det bubblar vid sidan av magen och två ggr har det känts som att något fastnat under revbenskanten, typ en fot eller nåt. Grymt obehagligt :o) händer speciellt när man sitter och kör bil, antar att man är lite ihopklämd då eller nåt...
Verkar oxå kunna bero på hur gott om plats det är för bebben, för oss påpekade de flera ggr är det är VÄLDIGT GOTT OM PLATS (antagligen eftersom jag bara ökat i storlek på magen) för den att röra sig och det gör den ju tydligen så det räcker och blir över.

Cotton: ha ett superkul RUL, vi var så koncentrerade på allt möjligt som de pekade ut att ignen av oss ens tänkte på att kika eller fråga efter könet... Vi ska i och för sig inte kolla innan men ändå... lite nyfiken är man allt... eller ja, mest jag då.

Ja man är absolut public property numera - har dock inget emot det personligen, utan visar upp min mage ordentligt. Sa det redan innan gravididteten, att när det väl är dags ska jag gå i tajta och uppvisande kläder och inget som döljer alls - och det är ett löfte jag hållt ganska bra hittills :o)

Englastar, skratt, jag kan förstå att något så "obetydligt" som könet kan glömmas bort. Men vi tänker fråga i alla fall då vi gärna vill veta.

Jag har inget emot att visa upp magen, jag är stolt över min lilla mage som bara växer och växer. Men jag tycker inte om när folk jag inte känner ska fram och KLÄMMA och klappa och tafsa. Fråga åtminstone först om man nu så absolut vill ta någon annan främmande människa på magen... *morr*

Jag tycker också det känns lite jobbigt när folk bara springer fram och tar på magen. Man kan ju fråga först då känns det helt ok. Jag är ju väldigt stolt över min mage men vill inte att alla ska ta på den ändå. Blir automatiskt att man backar ett steg när någon fullkomligt springer fram med händerna i högsta hugg och skriker "ååhhhh lilla magen"..

Cotton: Hoppas att de säger könet på RUL:et för det verkar vara lite olika det där. Första gången vi var på UL så sa läkaren klart och tydligt att "ni öppnar väl inte julklapparna innan julafton". Hon var väldigt väldigt bestämd!! Blev lite rädd faktiskt!
 2:a gången var det inga problem, då sa den nya läkaren vad hon såg men då var det lite otydligt..

Här får jag kommentarer mest varje dag nu tycker jag, om hur stor magen blivit.... Jo, det har den, men just nu är jag lite känslig över det, eftersom jag känner mig tjock, så då är inte kommentarerna alltid så välkomna... Inte nån annan än mamma som tar mig på magen som tur är, & det får hon.

Cotton; jag kände ju Knoddens första rörelser med säkerhet när jag var i vecka 22. Så var du inte orolig. Det kommer. Innan dess kände jag nåt litet, litet fladder nån gång, som lika gärna kunde varit nåt annat. Men NU känner jag nåt varje dag. Det är urmysigt. Just nu när jag skriver så¨har jag en liten fot (eller kan det vara en liten hand) som buffar på övre yttersidan av magen. Försöker känna utanpå också, men det är svårt.

Namn ja... vi har bestämt. Helt spikat om Knodden är en tjej. 4-5 förslag om det är en kille. Men vi säger inte till nån innan.

Gärna fler fikadatum, jag kan inte heller på måndag....

Är det många som inte kan på måndag? Kanske vi ska byta dag eller hur ser det ut??

Hoppas bara den ligger lite still då så de kan se, på vår hade det nog varit en omöjlighet med alla de kullerbyttorna. Daniel (min man) har fått för sig att det är en kille just på grund av all aktivitet, vad han nu grundar det på vet jag inte?