Första barnet, i Göteborg?
Åh så skönt Bjornis att allt såg bra ut även för dig! Och va roligt att det verkar som ni ska få en liten prins 
Åh så skönt Bjornis att allt såg bra ut även för dig! Och va roligt att det verkar som ni ska få en liten prins 
Godmorgon på er allihopa!
Hemkommen från RUL och allt såg bra ut. Är så glad och lättad!!! 
Bf blev satt till den 29/12 (ska bara pressa ihop några dagar till). När jag sa att hon gärna fick säga vilket kön hon trodde det var ifall hon såg det, sa hon att det berättade dom minsann inte. Men när hon var klar med resten av ultraljudet tittade hon ändå en extra gång åt mig och konstaterade att hon tyvärr inte kunde se könet eftersom bebben låg med benen i kors. Aja, vi är bara så himla glada att h*n såg frisk och pigg ut. Kanske vi gör ett könsultraljud i vecka 26, vi får se.
Moderkakan låg förresten i framvägg så det är därför jag inte känt några sparkar än. Det kan ta ytterligare några veckor sa BM.
Kort kommer förresten ikväll, sambon skulle skanna in på jobbet.

När jag & min bror var små bodde vi på landet. Vi lekte mest med varandra och hade ett stort rum som vi delade. Leksakerna som var i rummet var bådas. Mest var det nog bilar och lego, och ett och annat pussel. Ja, och så ett "posten" sätt med stämplar och allt möjligt som jag älskade.
I allafall, när jag sen började i skolan och fick tjejkompisar så lekte dom ju med Barbie och My little pony. Och om man inte hade sånna själv så kunde man ju inte vara med och leka. Så därför köpte mina föräldrar det till mig,
Vart vill jag då komma med denna lilla återberättelsen då? Jo, att vi kan nog tänka hur könsneutralt som helst så länge våra barn bara umgås med oss, sina eventuella syskon och andra personer som vi väljer åt dem. Men så fort dom börjar på förskolan så kommer vårt inflyttande på vad dom leker med och tycker om för färger osv vara väldigt begränsat - grupptrycket styr liksom. Sen tror jag att vi alla har som ambition att uppfostra våra barn (oavsett kön) till att bli självständiga individer med bra självkänsla som kan ta egna beslut om vad dom själva tycker om och inte när dom blir lite äldre.
Idag har varit en extremt smärtsam dag! Har ju haft problem med ryggen ett tag nu, men i morse när jag vaknade så hade jag ont på ett helt nytt ställe. På vänster sida lite högre upp än svanken. Det känns som det är en nerv i klämm eller nått liknande - har aldrig varit med om en sånn smärta tidigare. Jag kan inte stå upprätt och det gör ont när jag ligger ner. Enda som funkar är att sitta lätt framåtböjd. Jag håller på att bli galen av det här!
Funderade på att ringa sjukgymnasten, men hon jag brukar gå till är på semester - har en tid hos henne om två veckor. Har försökt leta lite på nätet men inte hittat nått som verkar stämma, om det inte är detta man kallar falsk ischias? Nån som vet eller har känt nått liknande?
Sjukgymnasten jag går till är kopplad till MVC (men som sagt på semester). Ska höra av mig till dem imorron om det inte blivit bättre.
Mina 78: Kort historik: i vecka 9 fick jag foglossningar runt svanskotan. Blev då avrådd att springa, gå (promenader), simma eller andra monotona rörelser av ovan nämnda sjukgymnast. Detta gjorde att besvären lugnade ner sig. I vecka 16-17 försvann de nästan helt, och jag har sen dess kunnat gå långpromenader med min vovve utan några problem.
Strax innan midsommar började problem nummer två (då var jag i vecka 13 typ). Jag fick en jättesmärta strax under vänster skulderblad som strålade ut under vänster revben. Först var det bara när jag suttit en längre stund, och jag fick rekommendationen att sitta, stå, gå & ligga växelvis för att variera belastningen. Men nu känns det som det kommer oavsett vad jag gör. Fick låna hem ett tens av sjukgymnasten som jag får använda upp till 4 ggr/dag och det hjälper litegrann. Enligt henne är även detta problem vanligt bland gravida.
Och så i morse dök den här sista smärtan upp. Och den är utan tvekan den värsta hittills. Hoppas som sagt att det bara är en nerv som blivit klämd för att jag legat konstigt under natten eller nått, och att det släppt tills imorron.
Det låter som jag är något av en hypokondriker, men det är jag faktiskt inte. Enda ryggproblemen jag haft tidigare är den vanliga "musarmen" i höger axel när jag jobbat för längre framför datorn. Inget speciellt alltså. Brukar i vanliga fall träna minst 3 ggr/veckan (framför allt löpning) och klättrar på väggarna av att inte kunna träna som vanligt nu.
På måndag ska jag börja jobba igen efter semestern... undrar hur det kommer att funka.