Blodpropp i benet - rädd

Var på utredningssamtal igår. Eftersom min waran-behandling fortfarande pågår kunde de inte mäta alla genetiska faktorer mm, men av det de kunde se (2 av 6) så hade jag inte genetiskt högre risker för blodpropp. Jag avslutar min behandling den 9 december och sen ska jag ta ett nytt prov ca fyra veckor senare.

Dock sa läkaren att jag måste ta en fragminspruta när jag ska flyga ca 1 h runt nyår. Och att man måste ta den på planet i samband med att det startar. Det kommer att bli intressant. Ser framför mig flygpersonalens överförtjusta miner när jag tar fram sprutan och börjar injicera medan de visar säkerhetsåtgärderna...

Vad skönt att du fått ett första bra provsvar. Kommer du ta fler prover efter avslutad då? Skumt det där att de inte väljer att göra hela utredningen efter avslutad behandling istället för att dela upp men det.

Ang. att ta sprutan på planet så har de nog sett det förr för det är nog rätt så vanligt men jag förstår hur du tänker och kunde inte låta bli att skratta lite när jag såg bilden för min inre syn

Hur känner du inför att avsluta behandlingen? Hur har du mått på sistone, har det blivit mycket bättre med tiden eller har du fortfarande känningar i benet?

Jag mår bra. Känner mig egentligen helt frisk förutom att jag anar att jag blir lite orolig i magen av waranet. Sen har jag fått något konstigt med naglarna också men det vet jag inte om det har med det att göra. Det enda som stör mig är att min ena vad är minimalt större i omfång än den andra. Några millimeters skillnad. Undrar om det alltid kommer att vara så. På något sätt stör det mig att vaderna inte längre är symmetriska.

Annars känns det väl ganska bra att sluta med waran. Men det är ju svårt att säga nu. Waran stör mig inte lika mycket som stödstrumporna. Och de har jag väl egentligen vant mig vid. Dock vande jag mig aldrig vid waran-brickan så jag slutade använda den efter några veckor. La den i väskan och glömde sen bort den.

Var någonstans i din behandling är du nu? Och jag håller med om att det är konstigt att de tar prover nu.  

Vad skönt att du känner dig så pass frisk nu Ang. din vad så tror jag verkligen inte att det är något någon annan kommer lägga märka till men jobbigt att du själv känner dig störd av det. Mina ben är helt jämntjocka så jag har inte märkt något sådant alls.

Jag började med waran i mitten på september så jag ska ha det till mitten på mars är det tänkt. Jag har inte märkt av några speciella biverkningar av waranet än som tur är.

Ang. brickan så slarvar jag rätt mycket med den jag med dumt nog för om olyckan är framme är det väldigt viktigt för vårdpersonal att veta att man är waranbehandlad.

Sant. Men samtidigt verkar man inte köra med sådana brickor utomlands så jag tänker att det kanske inte är hela världen att inte ha den med sig? 

Hur ligger ditt värde då? Mitt var svårt att få upp i början tills jag började ta 5 tabletter om dagen. Sen låg det stabilt och bra väldigt länge på runt 2.5 för att de senaste veckorna gå ner till 1.6! För ca två veckor sedan började jag ta 7 tabletter om dagen och nu är jag uppe i 2.7. Hur många tabletter tar du? Det är tydligen väldigt individuellt... 

Jo det där med antalet tabletter är extremt individuellt. Den waransköterska jag har kontakt med har berättat för mig att det är vanligt att unga kvinnor som behandlas med waran ofta kräver större doser än andra.

Jag var också svårinställd till en början men har åtminstone hållt mig inom 2-3 sedan en vecka efter jag började ta waran. Har legat på 2,1 och 2,0 varje provtagning nu de sista 6 veckorna vilket är lite i underkant tycker jag men de har inte ändrat doseringen på mig för det. Jag tar 18 tabletter i veckan, alltså 3 varannan dag och 2 varannan dag så att säga.

Jag är sjuksköterska och har jobbat på ålderdomshem och delat många dosetter med waran åt de äldre och de tar extremt mycket mindre doser än oss, skumt det där hur mycket åldern tycks påverka.

Ang. brickan så är ju grejen att om man har den och är med om en olycka där man inte kan tala för sig så kanske de inte inser hur bråttom det är att stoppa eventuella blödningar och det kan säkert vara skillnad mellan liv och död om man är med om en stor blödning (dock så är väl risken liten för det men ändå...). Jag glömmer ofta min därför att jag ofta har lite bråttom och är allmänt snurrig och trött men en liten nyfödd bebis här hemma

Nu ska min medicinering egentligen vara över. Sjuksköterskan rådde mig dock att börja med att halvera dosen i en vecka eller två istället för att sluta tvärt så jag är mitt i detta. Men något händer. Plötsligt känner ena benet "aningen" mer svullet än förut. Att det liksom trycker mot stödstrumpan lite mer än tidigare och jag är så rädd för detta. Varför händer detta? Känner mig lite stel i den vaden då och då och går och inbillar mig att det nu är en ny propp på gång. Är det någon som upplevt detta och kan säga om det är normalt? Mina ursprungliga symptom var lite liknande. Ont i vaden (mkt mer än nu) och något svullet vad. Nu är ju ena vaden lite större i omfång än den andra av sig själv, så det är svårt att avgöra om den är extra svullen eller om jag bara inbillar mig. Hjälp!

Jag känner mig också väldigt orolig inför att sluta med waranet just pga. rädsla för nya proppar. Svårt att säga om detta kan vara något eller inte. Det enda sättet att ta reda på det är ju att söka sig till sjukvården så att de får kolla med ultraljud och/eller röntgen. Om du är jätteorolig tycker jag att du ska söka vård så att du får ett svar.

Tror dock att det är väldigt vanligt när man varit med om sånt här och slutar med den behandling som skyddat en under lång tid att man blir väldigt orolig och omedvetet söker tecken på nya proppar. Känner man bara efter tillräckligt mycket så kan man känna olika former av symtom nästan varsomhelst i kroppen.

Oavsett så tycker jag att du ska ringa 1177 och säga att du är rädd att du fått ny propp, och sedan åkter du in till akuten och kollar upp det.

Jag har oxå råkat ut för blodpropp i benet för några år sedan, och jag har fått besked att använda stödstrumpor livet ut! Snälla ni, använd ALLTID brickan runt halsen, den kan rädda era liv!

Undrar hur det kommer sig att vissa bara ombeds ha stumpor ett år medan andra ska ha den livet ut?  Varför menar de på att du ska ha dem livet ut?

Har du haft besvär med det drabbade benet långt efteråt?

Många frågor blir det, det är alltid guld värt att få svar från någon som varit med om detta för länge sen och gått igenom hela processen så att säga.