• Anonym (rädd)

    Blodpropp i benet - rädd

    ag fick för tre dagar sedan veta att jag har en blodpropp i benet - djup ventrombos (DVT). Det kom som en total överraskning. Jag hade i några veckor varit lite öm i ena vaden och den var lite svullen - det skilde ca i halv cm i omkrets jämfört med den andra. Jag trodde att det kanske var en muskelbristning. Jag var hos läkaren två gånger som skrev ut anti-inflammatoriskt och smärtstillande. När det inte hjälpa skrev han en remiss till en ultraljudsundersökning av vaden - "för säkerhets skull". Och där får jag beskedet, DVT. Och sen skickar de iväg en och säger att man måste ta sig till sjukhuset. 

    Ingen vet varför jag har fått detta. Jag är inte överviktig, jag röker inte, ingen i släkten har haft proppar. Jag är i princip hälsan själv. Och nu detta. Visserligen har jag ätit p-piller i flera år, men de trodde att det var osannolikt att det skulle bero på det.

    Jag har börjat få ta medicin och sprutor, jag har varit på blodprov en gång redan och det är värdet stiger som det ska. Men...så började jag tänka på detta i dag när jag upptäckte att jag verkar ha tappat bort mitt Waran-halsband. Bara en sån sak. Att man nu måste bära något sådant runt halsen. Som pekar ut en som sjuk. Jag är bara 29 år!!! Jag fattar ingenting. 

    Och nu då?  Tänk om någon del av proppen lossnar och vandrar till lungorna?! Tänk om jag dör? Läste en artikel på nätet om en tjej som haft DVT och som sa att hennes vener nu är förstörda för alltid. Är det så? Jag vill bara gråta. Hur hanterar man detta? Mentalt alltså. Att gå från frisk till diffust "sjuk". Jag mår inte dåligt fysiskt. Min vad är knappt svullen, jag har inte ens ont i den. Men ändå är det så allvarligt. Har någon annan varit med om DVT?
    Kan ni berätta lite? 

  • Svar på tråden Blodpropp i benet - rädd
  • Anonym (Waran-ssk)
    Anonym (sjuksköterska) skrev 2010-06-13 20:54:53 följande:
    Jag lägger mina avknipsade Enbrel-sprutor i en tom flaska med skruvkork och lämnar sedan flaskan märkt med läkemedlets namn till återvinningsstationen.

    Jag tycker du ska begära koagulationsutredning, Lungemboli, absolut utan tvekan ska du få veta om du har en proppbenägenhet eller inte och huruvida hormonbehandling är riskfyllt eller inte för dig. Fråga din läkare om vad som är tänkt för dig framöver.

    Vi hade också svårt att få barn och för mig var Fragminsprutorna inget som skrämde, däremot att få proppar under graviditeten. Att få barn var viktigast.
    Varför har du ingen stickburk? Finns att hämta gratis på apoteket eller så kan du ta det på ditt jobb...
  • Medusan
    Anonym (jag med) skrev 2010-12-16 05:21:09 följande:
    Jag är 31 år och fick min första propp år 2000. I bäckenet i kärl som går från vänster ben Hade p-piller och man har även konstaterat APC-resistens och MTHFR-mutation. Hade Waran i flera år och sattes sedan över på Trombyl. Fragmin under graviditeterna. För några år sedan valde man ändå att avsluta Trombylbehandlingen också och då fick jag tyvärr en ny propp efter ett år ungefär. I lungan.

    Jag har fortfarande besvär från vänster ben samt nedsatt lungkapacitet. Behandlas nu på livstid. slarvar med stödstrumpan men jag borde skärpa mig.
    Vi är lika gamla du och jag

    Jag har också haft lungemboli (eller har antar jag, för det upptäcktes i mitten på september). Berätta jättegärna om hur du haft det med lungorna i början, mitten och långt efter. Jag har mycket känningar i lungorna och är ofta väldigt orolig för det och det vore därför intressant att höra om andras erfarenheter. Har de kontrollerat din lungkapacitet och konstaterat att den är nedsatt alltså?
    knasigflikka skrev 2010-12-17 13:16:35 följande:
    Hej!
    Jag är en 17 årig tjej som åkt på en större propp i vänsterbenet, en större i magen och sen flera små längsmed samma ben. Jag har bahandlats sedan april 2010 och jag avslutade min behandling igår kväll. Men jag fick bara höra att jag kan avsluta tvärt, åt 4 tabletter och 3 st 3 ggr i veckan.

    Jag är verkligen livrädd för vad som kan hända nu, jag känner massa konstiga saker i benet, det har jag gjort i över en vecka, och det är precis som när jag fick proppen, samma känsla liksom, typ som att man kan känna propparna och att blodet inte kommer förbi.. Och jag har även hemskt tydliga vener på hela baksidan av mitt ben och de syns även nere på magen, ser förjäkligt ut, har ni haft så också och har det kanske försvunnit lite?
    Jag känner verkligen igen mig i det du säger med att det är jobbigt med att man hela tiden känner saker som man direkt får panik över, det är fan inte roligt alltså.. 
    Skönt för dig att du slipper behandling nu men jobbigt att det inte känns så bra i vaden. Det verkar vara vanligt att det känns så så det är säkert inget, men jag förstår absolut att du känner dig jätteorolig (jag nojar redan över att avsluta behandlingen trots att det är flera månader kvar på den för mig). Hur märkte de att du hade propp i magen?
  • Medusan
    Waran-ssk

    Vad roligt att du hittat hit, vi är nog många här som har stort behov av att ställa frågor till någon som har lite mer koll så det vore guld värt om du tog dig tid att stanna kvar i tråden och svara på det du kan

    Du jobbar allts som ssk på waranmottagning då?
  • Anonym (Waran-ssk)
    Medusan skrev 2010-12-17 22:00:29 följande:
    Waran-ssk

    Vad roligt att du hittat hit, vi är nog många här som har stort behov av att ställa frågor till någon som har lite mer koll så det vore guld värt om du tog dig tid att stanna kvar i tråden och svara på det du kan

    Du jobbar allts som ssk på waranmottagning då?
    Jobbar som ssk på en waranmottagning och har gjort det i ca 5 år. Ska svara på de frågor som jag kan svara på.
  • Medusan
    Waran-ssk

    Jag har en fundering, har legat på gränsen till för lågt nästan hela tiden och hamnade under gränsen nu på sista provet men den enda ändring som gjorts i min ordination är att jag skulle ta en tablett mer samma dag som brevet kom och sen bara fortsätta som vanligt. Har legat på 2,0 2,1 2,2 1,8 de sista gångerna och har hela denna period tagit 18 tabletter/vecka.

    Hur resonerar man egentligen, jag känner att jag borde ta fler för att få upp värdet. Har haft massor med känningar i både ben och lungor som gör mig jätteorolig och känner mig ej trygg med dessa låga värden.
  • Anonym (rädd)

    Medusan - Men ett värde runt två borde väl räcka? Tanken är väl att man ska ha mellan 2 och 3. Det är ju så knepigt med Waran att det tar ett tag innan värdet ökar när man börjar ta fler tabletter så om man tar i för mycket så kan man lätt hamna i alldeles för höga värden. För mig tog det väldigt lång tid att komma upp i 2.0 och sen dess pendlade jag en del mellan 3 och 2. Mot slutet sänktes värdet en del trots att jag tog fler tabletter så då låg jag på ca 7 - 8 tabletter dagligen för att behålla ett värde runt två. 

  • Anonym (rädd)

    Nu när vi ändå är några stycken här; var köper ni era stödstrumpor? Vilket märke/kompressionsklass mm? Hur ofta köper ni nya? Jag köper mina på nätet och köper JOBST Ultra Sheer. De går sönder lite då och då så jag har köpt på mig några par som jag växlar mellan. Hur många par har ni andra? 

  • Tezz i
    Anonym (rädd) skrev 2010-12-18 15:28:23 följande:
    Nu när vi ändå är några stycken här; var köper ni era stödstrumpor? Vilket märke/kompressionsklass mm? Hur ofta köper ni nya? Jag köper mina på nätet och köper JOBST Ultra Sheer. De går sönder lite då och då så jag har köpt på mig några par som jag växlar mellan. Hur många par har ni andra? 
    Ett tips för att strumporna ska hålla längre och inte gå sönder när man tar på den är att använda handskar när man drar på dem.
  • Anonym (rädd)

    Tezz i - det kanske man borde testa. Jag viker fotdelen ut och in först, stoppar in foten och drar sen upp resten och det funkar också ganska bra. Men förr eller senare så går det tyvärr en maska. 

    På Jobst-strumporna så står det att man ska tvätta dem efter varje användning så det gör jag. Gör ni så? 

Svar på tråden Blodpropp i benet - rädd