• Anonym (rädd)

    Blodpropp i benet - rädd

    ag fick för tre dagar sedan veta att jag har en blodpropp i benet - djup ventrombos (DVT). Det kom som en total överraskning. Jag hade i några veckor varit lite öm i ena vaden och den var lite svullen - det skilde ca i halv cm i omkrets jämfört med den andra. Jag trodde att det kanske var en muskelbristning. Jag var hos läkaren två gånger som skrev ut anti-inflammatoriskt och smärtstillande. När det inte hjälpa skrev han en remiss till en ultraljudsundersökning av vaden - "för säkerhets skull". Och där får jag beskedet, DVT. Och sen skickar de iväg en och säger att man måste ta sig till sjukhuset. 

    Ingen vet varför jag har fått detta. Jag är inte överviktig, jag röker inte, ingen i släkten har haft proppar. Jag är i princip hälsan själv. Och nu detta. Visserligen har jag ätit p-piller i flera år, men de trodde att det var osannolikt att det skulle bero på det.

    Jag har börjat få ta medicin och sprutor, jag har varit på blodprov en gång redan och det är värdet stiger som det ska. Men...så började jag tänka på detta i dag när jag upptäckte att jag verkar ha tappat bort mitt Waran-halsband. Bara en sån sak. Att man nu måste bära något sådant runt halsen. Som pekar ut en som sjuk. Jag är bara 29 år!!! Jag fattar ingenting. 

    Och nu då?  Tänk om någon del av proppen lossnar och vandrar till lungorna?! Tänk om jag dör? Läste en artikel på nätet om en tjej som haft DVT och som sa att hennes vener nu är förstörda för alltid. Är det så? Jag vill bara gråta. Hur hanterar man detta? Mentalt alltså. Att gå från frisk till diffust "sjuk". Jag mår inte dåligt fysiskt. Min vad är knappt svullen, jag har inte ens ont i den. Men ändå är det så allvarligt. Har någon annan varit med om DVT?
    Kan ni berätta lite? 

  • Svar på tråden Blodpropp i benet - rädd
  • Anonym (lungemboli)

    Hej! Jag fick en propp i vaden som vandrade till vänster lunga för en månad sen, det kallas tydligen lungemboli. Jag hade en månad tidigare gjort en åderbrocksoperation vilket läkarna tror kan ha orsakat proppen. Har ätit p-piller i en massa år men inte de senaste 5 åren, däremot hade jag veckan innan proppen försjutit mensen med primolut noor. Vet inte om det kan ha bidragit till proppen, men kanske.

    Jag fick också fragminsprutor i början men har nu bara waran som jag ska äta i 6 månader till att börja med. Eftersom proppen satte sig i lungan får jag inte träna på samma sätt som innan, men tycker att jag får lite olika svar beroende på vem jag frågar. Jag blir lätt flåsig för minsta lilla och jag har några dagar i veckan när jag ska ta fler warantabletter än vanligt vilket gör att det lätt svartnar.

    Jag har bara haft en mens ännu, men den var hemsk! Det bara rann ur mig under 2 dagar och jag bytte plustampong varannan timma. Jag skall inte äta cyklo F under tiden jag tar waran har läkarna sagt, men jag skulle verkligen behöva.

    Jag är också orolig för framtiden och förstår att så länge jag äter waran är jag skyddad, men sen då? Någon skrev om en koagulationsutredning, kan jag begära att en sådan görs eller finns andra utredningar att göra?

  • Anonym (rädd)

    Anonym (lungemboli) - stackare. det låter inte alls trevligt! För mig ska de automatiskt göra en utredning om några veckor. Kanske är det samma för dig?

    Ni övriga - har ni också upplevt så kraftigt ökade menstruationer som anonym ovan, eller varierar det? 

  • Anonym (rädd)

    Just det! En fråga till - vad gör man av använda fragminsprutor? Jag har fått en sån där avknipsare från apoteket, så att man kan knipsa av nålspetsen, men vad gör man med resten? Slänger i soporna? Sopsorterar? Lämnar in någonstans?

  • Anonym

    Till mig sa de att man kan kasta sprutorna i vanliga hushållssoporna efter att man knipsat nålarna.

  • Anonym (sjuksköterska)

    Jag lägger mina avknipsade Enbrel-sprutor i en tom flaska med skruvkork och lämnar sedan flaskan märkt med läkemedlets namn till återvinningsstationen.

    Jag tycker du ska begära koagulationsutredning, Lungemboli, absolut utan tvekan ska du få veta om du har en proppbenägenhet eller inte och huruvida hormonbehandling är riskfyllt eller inte för dig. Fråga din läkare om vad som är tänkt för dig framöver.

    Vi hade också svårt att få barn och för mig var Fragminsprutorna inget som skrämde, däremot att få proppar under graviditeten. Att få barn var viktigast.

  • Anonym (lungemboli)

    Tack för svaren. Jag har inte hört något om någon utredn ing och det har ju ändå gått ca 5 veckor nu sen proppen. Men jag kanske ska fråga om en sådan då för säkerhets skull, himla bra med denna tråden så jag fick höra det. Ska egentligen operera även det andra benet för åderbrock men vågar nog inte göra det. Får fortsätta med alla stödstrumor(:

    Eftersom jag inte äter p-piller har jag någon enstaka gång vid utlandsresa eller så förskjutit mensen med primolut noor, men det vågar man väl knappast längre. Är det något speciellt man behöver tänka på om man ska flyga? Vi har nämligen en inplanerad flygresa i sommar.

    Jag knipsade också spetsarna och slängde i hushållsoporna, men det är säkert bättre med återvinningen.

  • Viggo och pyrets mamma
    Anonym (lungemboli) skrev 2010-06-13 20:28:00 följande:
    Hej! Jag fick en propp i vaden som vandrade till vänster lunga för en månad sen, det kallas tydligen lungemboli. Jag hade en månad tidigare gjort en åderbrocksoperation vilket läkarna tror kan ha orsakat proppen. Har ätit p-piller i en massa år men inte de senaste 5 åren, däremot hade jag veckan innan proppen försjutit mensen med primolut noor. Vet inte om det kan ha bidragit till proppen, men kanske.

    Jag fick också fragminsprutor i början men har nu bara waran som jag ska äta i 6 månader till att börja med. Eftersom proppen satte sig i lungan får jag inte träna på samma sätt som innan, men tycker att jag får lite olika svar beroende på vem jag frågar. Jag blir lätt flåsig för minsta lilla och jag har några dagar i veckan när jag ska ta fler warantabletter än vanligt vilket gör att det lätt svartnar.

    Jag har bara haft en mens ännu, men den var hemsk! Det bara rann ur mig under 2 dagar och jag bytte plustampong varannan timma. Jag skall inte äta cyklo F under tiden jag tar waran har läkarna sagt, men jag skulle verkligen behöva.

    Jag är också orolig för framtiden och förstår att så länge jag äter waran är jag skyddad, men sen då? Någon skrev om en koagulationsutredning, kan jag begära att en sådan görs eller finns andra utredningar att göra?
    Be din läkare om en koagulationsutredning. Då får du reda på om du har ngn förhöjd risk för att få en ny propp. Men det är mycket möjligt att de redan gjort en sån på dig utan att nämna det, man tar en hel bunt med blodprover, om du skulle ha en förhöjd risk så tvivlar jag på att de bara låter dig gå utan behandling. Men det kan va så att det måste gått en stund utan mediciner för att utredningen ska bli rättvisande, det vet jag inget om. Mig gjorde de ingen utredning på förrän jag blev gravid ca 3 år senare. Men jag hade en liten propp så det kanske var därför.
    -Mammas älskling 080425-
  • Anonym (rädd)

    Allt har gått bra hittills, men nyss ute under lunchen kände jag ett lägg hugg när jag andades djupt liksom under vänster bröst. Och de har ju sagt att bara man känner av några som helst bröstsmärtor så ska man höra av sig till sjukhuset. Hur vet jag om det är "sådana" bröstsmärtor? Hur känns dom? Det här känns lite som håll men nu håller jag på att få panik. Har proppen flyttat sig till lungorna?!

  • Anonym (lungemboli)

    Min satte sig ju i lungan, men det fattade ju inte jag. Jag trodde istället att det kanske var hjärtat eftersom det satt på vänster sida. För mig var det svårt att dra långa djupa andetag då gjorde det ont. Det gjorde även ont under bröstet och upp mot axeln på samma sida.
    Jag hade svårt att ligga ner och vila/sova, hittade ingen bra ställning, dessutom fick jag andas "grunt" (korta, grunda andetag).

    Kan du inte ringa sjukvårdsupplysningen? Det var så jag gjorde och de rådde mig att åka in genast, men då hade det gått 2 dagar från att proppen kom till jag ringde, för att jag inte fattade och för att det inte gjorde världsont.

    Hoppas det inte är någon fara, håller tummarna.

  • Anonym (rädd)

    Tack för svar! Mitt hugg i bröstet försvann efter några minuter och har inte återkommit så jag hoppas att det bara var något underligt sorts håll eller något.

Svar på tråden Blodpropp i benet - rädd