Ni bittra kvinnor...

Den texten kan jag lätt översätta till mitt barns nya styvmorsa och barnets pappa. Deras hämndbehov förstör barnets liv mest men även mitt. Och jag undrar varför? Vad är det jag har gjort egentligen? Och vad har barnet gjort för att straffas på detta sättet?

Hela tråden är en enda sorg.
Jag kan mycket väl tänka mig att exets nya fru tänker så här om mig efter alla de lögner han berättat för henne, barnen och vänner om mig.
Vad hände med att det finns TVÅ perspektiv?
Allt är inte svart och vitt - allt är inte ens fel. I de flesta fall är inte ens det mesta det. Det ligger massor bakom såna här konflikter som man inte helt kan förstå ens om man är en av huvudpersonerna i det hela. Bara tragiskt att se så många ösa över all skit åt än det ena eller andra hållet. Jag vet att mitt ex ser på somliga saker på ett helat annat sätt än vad jag gör. Självklart ser jag mitt sätt som det rätta - självklart ser han sitt som det rätta. Det innebär inte att vi medvetet vill köra varandra i botten för det. Sen försöker vi hålla barnen utanför den här skiten.
Jag skulle vilja säga att det finns oerhört många styvisar (kvinnor framförallt men även män) som inte klarar av att inse att deras parten har ett förflutet som kanske inte är fullständigt snövitt. Man får bara höra det han väljer att berätta och gör sina tolkningas av exets handlingar därefter.

Visst har du mycket rätt i det du skriver, men jag har inte bara hört hans veresion utan jag har hört direkt ifrån henne själv plus själv varit vittne i mkt så jag har sett och hört direkt.

och jag det motsvarande i åtta år
Oavsett så tolkar du det hon säger genom det du har hört från honom. Det är helt omöjligt att förstå hela hennes agenda utifrån hans perspektiv.Det bara är så. Allt är inte en persons fel. Det är en omöjlighet!
Jag försöker åtminstone att se det från två håll även om jag inte alltid är överens med exet.

Jag tolkar inte alls efter vad han har sagt utan jag tolkar efter vad jag ser och hör, och jag har hört direkt ifrän henne.
Hon har själv skrivit och sagt saker direkt till mig och det är det jag går efter.
Hon har agerat direkt så att jag varit med och sett och hört så det är det jag går efter.

Men du... du vet inte allt som ligger bakom - eller hur? Du vet bara den historia han har gett dig. Hennes handlingar kan vara logiska utifrån hennes sätt att tänka - det vet du inget om. Man måste försöka tänka från två håll istället för att skylla ALLT på en person. Världen är tyvärr inte så svart och vit.
Klarar man inte det - då blir man bitter. Och då¨sitter det tre  eller fyra bittra människor och glor på varandra - smart? Knappast bättre i alla fall.

Jag vet inte hur de hade det i sitt förhållande, men att älta fel och brister på det fortfarande tror jag inte det är herrans massa år sedan de gick isär.
Min man har inte gett mig någon historia för jag har ögon och öron själv och har varit närvarande när hon sagt och gjort saker och ting,
Hon har även riktat massvis direkt till mig om mig.
Så någon historia handlar inte vårat liv om, jag går efter vad jag hört och sett själv, jag går efter vad jag har blivit utsatt för och resten av min familj.
Jag går efter när hennes handlingar gör så att våran familj blir drabbad på ett eller annat sätt.
Det finns brevbevis och sms till både min mans telefon och min egen telefon.

Så någon historia går jag inte efter, svart eller vitt nej sådan människa är inte jag absolut inte,
varför ska man skylla på fler personer när man vet vem som är boven?

att hålla kvar barnet hos sig fast det är pappans vecka
att komma två timmar försent varje gång man ska lämna barnet
att själv bestämma och planera in semester odyl på pappa veckan utan att först fråga pappan
att skicka brev och sms om att pappan och pappans fru är fullständigt dumma i huvudet och har diagnoser
osv
det anser jag itne är någon annans fel än den som skrivit brevet....

Om det enbart är hennes fel så befinner du dig i en väldigt ovanlig situation - för jag tror inte på att alla "bittra" biomammor bara är egoistiska kärringar.

Du undrade om hur mitt förhållande var med exet... Jag blev misshandlad i mitt äkteskap - jag kan nog tycka att det hade varit tillräcklig grund för att vara bitter ända in i döden. Men jag väljer att se det från två  håll ändå och att försöka gå vidare. Exet och hans fru väljer att tolka mina handlingar som ren och skär ovilja och avundsjuka mot deras liv. Hon har valt att lyssna på honom och tolka utifrån hans/sitt perspektiv. Hon vet inte om allt som hände i äkteskapet och som har hänt under sex år innan hon kom in i bilden. Jag agerar utifrån vad som jag anser är bäst för mig och framförallt barnen.  Det enda jag kan hoppas på är att hon slipper få veta allt, om du förstår vad jag menar, även om det förmodligen skulle ge mig upprättelse i hennes ögon. Sen finns ju alternativet att hon vet vad som hände och på något sätt tycker att det var ok för exet att misshandla mig. Men det vägrar jag att tro - för det är inte friskt.

(Vill göra klart att jag inte påstår att din man är en hustrumisshandlare - men du undrade hur mitt förhållande med exet såg ut - så varsågod... )

Instämmer till fullo

Mycket klokt skrivet.