Hjälper du barnet?

Jag har iof fått på lusen några ggr av föräldrar som ansett att jag la mig i så jag är lite mer tveksam idag. Står gärna och väntar och tittar en stund innan jag går fram men självklart går man inte bara därifrån.

Ja, jag har hjälpt bortkomna barn och skulle såklart göra det igen.

Skulle jag möta ett ensamt gråtande barn skulle jag självklart hjälpa barnet att komma rätt igen, vem skulle inte det?

Ett gråtande ensamt barn hjälper jag utan tvekan. Ett barn som går runt ensamt och lite planlöst brukar jag hålla mig i närheten av en stund för att se om det finns någon förälder eller annan som har ansvar i närheten. Gör det inte det börjar jag prata lite med barnet.

Däremot är det ju lite svårare om jag ser ett ensamt barn som är på väg någon stans. Då antar jag nog oftast att barnet vet var det ska - om det inte ser förvirrat eller upprört ut. Lite beroende på vad jag uppskattar åldern till också förstås.

Jag hjälper självklart barnet. Det har jag redan gjort många gånger. Hoppas att andra skulle göra samma sak om min dotter skulle komma bort och vara ledsen av någon anledning.

Jag skulle garanterat stanna och hjälpa barnet hitta tillbaka till sina föräldrar om ingen annan redan har gjort det. Finns det verkligen folk som bara kan gå förbi ett gråtande barn? Det skulle jag då aldrig klara av.

Jag jobbar ju i en mataffär och hos oss händer det då och då att småbarn tappar bort sina föräldrar. Då brukar vi alltid gå ett varv med barnet i butiken för att se om vi kan hitta föräldrarna igen. Har aldrig varit med om att någon tagit illa upp eller blivit sur för att jag hjälpt deras barn. Jag hade nog snarare blivit förbannad på de människor som står runt omkring och bara tittar på om det var mitt gråtande barn och ingen hjälper det tillrätta.

var finns den andra tråden

Skulle självklart hjälpa barnet, man vet aldrig vad som kan ha hänt.. Önskar att andra vuxna skulle hjälpa min son om han av någon anledning skulle vara i den sitsen i framtiden..

Ja, det är självklart att jag hjälper ett bortsprunget/borttappat barn. Är det gråtande och uppenbart ledset går jag fram direkt, och ser jag ett ensamt barn i låg ålder håller jag uppsikt en stund för att se om det finns en förälder i närheten. Gör det inte det går jag fram då och kollar av läget.
Jga hoppas verkligen att någon finns till hands den dagen min mycket  nyfikna och rymningsbenägna 4:åring lyckas komma bort från oss.