• mallanis

    Vi över 30 som längtar efter första barnet

    Finns det fler som är över 30 som försöker få ert första barn?
    Här kan vi som längtar efter att få pluss på stickan och äntligen få en knodd och titeln förälder prata!

    Kanske har ni precis upptäckt att den berömda klockan gör sig påmind eller så har ni försökt ett tag och vägen dit kanske inte var så spikrak som man hade hoppats på.

    Vill ni göra sällskap? Diskutera smått som stort och peppa varandra tills vi förhoppningsvis sitter där med en liten i famnen!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-01-04 12:31
    Fortsättningstråd för oss 30+ are som plussat, här kan vi fortsätta babbla:

    www.familjeliv.se/Forum-2-14/m56466903.html

  • Svar på tråden Vi över 30 som längtar efter första barnet
  • Saftmedbulle
    Dansarkicki skrev 2013-01-31 10:10:27 följande:
    Var väldigt länge sedan jag skrev här men följer tråden regelbundet. Beklagar till alla er som på olika sätt går igenom tunga tider just nu och gratulerar er som har lyckats. För oss går det trögt. Genomgått 2 IVF och 2 frysförsök. Just nu ruvar jag på vårt andra frysförsök. Men, har inga höga förhoppningar faktiskt.

    Våra ägg verkar inte klara av upptining då vi vid de två IVF försöken fått 5 ägg till frysen och "bara" två har klarat sig. Enligt Sahlgrenska ska 80 procent klara upptining, verkar dock inte gälla oss :(.
    Usch, vad tråkigt. Skickar pepp och styrkekram!
  • Smiley

    Mum: Oj, det kostar så mycket alltså! Får kolla med UAS. Jag hade hoppats på typ gratis :) Eller kostnad för läkarbesök. Sjukt egentligen att jag måste betala för Mina egna embryon.

    Jag tänker på bloggen varje dag och jag önskar att jag hade tiden att få gå och sätta mig vid datorn. Vi har bara en stationär så det blir lite mer meck. När C sover blir det oftast vila eller någon form av städning. Skulle verkligen vara skönt med en lap top. Det är typ prioritet 10 på "behöver-listan"
    Men jag lovar att jag ska berätta lite där snart! I dag har C sovit 30 min på 12 timmar, så ingen fritid idag :)

  • Mumwannabe79
    Smiley skrev 2013-01-31 23:25:08 följande:
    Mum: Oj, det kostar så mycket alltså! Får kolla med UAS. Jag hade hoppats på typ gratis :) Eller kostnad för läkarbesök. Sjukt egentligen att jag måste betala för Mina egna embryon.

    Jag tänker på bloggen varje dag och jag önskar att jag hade tiden att få gå och sätta mig vid datorn. Vi har bara en stationär så det blir lite mer meck. När C sover blir det oftast vila eller någon form av städning. Skulle verkligen vara skönt med en lap top. Det är typ prioritet 10 på "behöver-listan"
    Men jag lovar att jag ska berätta lite där snart! I dag har C sovit 30 min på 12 timmar, så ingen fritid idag :)
    Ja visst är det märkligt när man tänker efter att man måste betala för att få tillbaka ett av sina embryon. Men Landstinget betalar väl inte när man har fått ett barn och klinikerna måste ha pengar för att gå runt.

    Förstår att du inte har tid att blogga, snart har väl inte jag heller nån tid att sitta vid datorn. Skrattande 37 dagar till BF.
  • Smiley

    Mum: nu är det verkligen inte långt kvar. Spännande! Tänk vad IVF är bra! :)

  • Jojjo77

    Anwen - Härligt! Du har mina tummar! EGO - För oss är IVF skit. Vi är utdömda, blir inga fler försök. Få spermier och ngt fel på mina ägg. Så är det. Skönt att det är fel på mig också, på ngt konstigt sätt. Tänk vad konstigt det är när man liksom inte ens kan få hjälp på hjälpstationen... Man känner sig maktlös, tom och värdelös. Vidrig känsla. Men men. Livet fortsätter, på något sätt går det. Vi pratar om äggdonation, men vi är inte där än, vet inte om vi kommer dit, i hjärta och gärna. En dag i taget. Andas. Försök lev. Var finns rättvisan i all j....la skit!?

  • Anwen
    Jojjo77 skrev 2013-02-06 19:56:08 följande:
    Anwen - Härligt! Du har mina tummar! EGO - För oss är IVF skit. Vi är utdömda, blir inga fler försök. Få spermier och ngt fel på mina ägg. Så är det. Skönt att det är fel på mig också, på ngt konstigt sätt. Tänk vad konstigt det är när man liksom inte ens kan få hjälp på hjälpstationen... Man känner sig maktlös, tom och värdelös. Vidrig känsla. Men men. Livet fortsätter, på något sätt går det. Vi pratar om äggdonation, men vi är inte där än, vet inte om vi kommer dit, i hjärta och gärna. En dag i taget. Andas. Försök lev. Var finns rättvisan i all j....la skit!?
    Nej, det finns ingen rättvisa. Förhoppningsvis begåvas ni med tur med något annat i livet som är få förunnat... Eller så händer det omöjliga en vacker dag när man minst anar det.

    Jag har känt en del hugg, drag och kramper i livmodern de senaste dagarna... och spända bröst. Hoppas så innerligt att detta ska gå vägen! Men hopp och tro pendlar från dag till dag, från timme till timme. Har dock känt en jobbig inre stress vid flera tillfällen, vilket var LÄNGE sen jag kände! Skitjobbigt, och har gått hem tidigare från jobbet flera dar i rad nu då jag inte kunnat hantera det... Har pratat med chefen iaf och han är okej med det, behöver inte sjukskriva mig heller när det inte är hela dagar. Nu vill jag att det ska vara den 16e så denna ångest går över :P (men då börjar väl nästa)
  • Smiley

    Usch vad okänslig jag känner att jag var nu när jag skrev att ivf är bra. Tänkte inte på alla dina turer Jojjo och hur det blev i slutändan. Hoppas inte att du tagit illa upp.
    Ivf var bra för mig, och jag vet att det tyvärr inte fungerar för alla.
    Och Jojjo, jag hoppas innerligt att ni får ett litet barn en dag. Varför är livet så himla orättvist?

    Kram!!

  • L Maria

    Stor kram Jojjo! Ta en time out och fundera och prata om vad ni vill, jag tror att ni finner en lösning som fungerar för er, oavsett hur den ser ut!

  • Saftmedbulle
    Jojjo77 skrev 2013-02-06 19:56:08 följande:
    Anwen - Härligt! Du har mina tummar! EGO - För oss är IVF skit. Vi är utdömda, blir inga fler försök. Få spermier och ngt fel på mina ägg. Så är det. Skönt att det är fel på mig också, på ngt konstigt sätt. Tänk vad konstigt det är när man liksom inte ens kan få hjälp på hjälpstationen... Man känner sig maktlös, tom och värdelös. Vidrig känsla. Men men. Livet fortsätter, på något sätt går det. Vi pratar om äggdonation, men vi är inte där än, vet inte om vi kommer dit, i hjärta och gärna. En dag i taget. Andas. Försök lev. Var finns rättvisan i all j....la skit!?
    Ingenstans gumman... Orättvist är livet! Skickar massor av empati, pepp och styrkekramar... inte för att det hjälper, jag vet... Kram! (en kompis till mig, som är singel, fick barn med äggdonation...43 år gammal...vet inte varför jag skriver det...vill väl bara ge lite hopp...)
Svar på tråden Vi över 30 som längtar efter första barnet