Victoria70

Äldre 17 Sep 20:38

1484 svar

Downs syndrom - Vi gjorde abort

Idag är det 11 dagar sedan aborten. Tårarna rinner fortfarande på mig varje dag och jag känner en sån stor sorg och förlust. Visst har det blivit bättre, man jag vill så gärna ha ett till barn, men tiden rinner iväg. Har tidigare haft ett missfall och det har tagit tid att bli gravid igen och så slutar det i en abort.

Hur lång tid tar det innan mensen är tilbaka igen och vågar jag försöka igen?

Gjorde aborten efter 17 veckor och det var inte roligt. Orkar jag gå igenom samma sak igen, jag jag tror det, men då vill jag göra moderkaksprov istället för fostervattenprov då man kan göra det betydligt tidigare. Är det någon som har varit i samma situation som jag?

Sorgsen

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-02-09 11:43
I början av februari för 1 år sedan var det tänkt att vårt barn skulle ha kommit. Känner att jag vill uppdatera tråden med hur jag mår nu när det har gått en tid för er alla som behöver stöd i ert beslut. Livet går vidare och jag mår bättre.

Klart att jag tänker på det barn som jag inte fick, men för mig var det ett val som var rätt för mig. Vi som är här och har varit i den här tråden har funnit ett stort stöd genom att känna att man inte är ensam. Här kan man älta, vara ledsen, glad, frusterad, arg eller bara läsa.

Det finns många som gärna vill påpeka att det val vi gjort inte är rätt. Du som besöker den här tråden och tycker att vi fel som gjort abort pga. DS har rätt att tycka så och jag är medveten om att man kan tycka så, men skriv det inte här.

Låt tråden vara ett stöd för alla som tagit detta svåra beslut att avstå från ett barn.

Kramar till er alla superkvinnor!

Fenna

Äldre 14 Jul 07:27

#1111

Kravmärkt skrev 2013-05-23 19:59:32 följande:

Vi gjorde faktiskt kub, fick bra siffror och valde bort mkp/fvp. Men vårt barn hade inte någon utav trisomierna utan Turners syndrom så jag var mer orolig för det, att nästa barn skulle ha samma och jag fick därför ett vul i vecka 10. Vår turnerflicka hade ett stort nackhygrom och vätska runt kroppen och det var det som skrämde mig mest. När vul visade en till synes normalt embryo så kunde jag släppa den grejen. Men sen kom oron att det skulle vara något annat fel, framförallt på hjärta, njurar, lungor och andra inre organ. Just trisomierna är inte de jag varit orolig för.

Det extra jag fick (och bad om) var just det tidiga vulet i v 10. Sen bad jag bm upplysa sköterskan som gjorde ul sen om vad vi gått igenom vilket gjorde att hon var extra noggrann och tydlig när hon visade och berättade.

Jag berättade efter rutinul på jobbet och för bekanta om tillfälle gavs (annars struntade jag i det, i sinom tid får alla veta ändå), mina närmsta vänner fick veta direkt efter plusset.

Vi har precis fatt reda pa att var bebis med största sannolikhet har Turners syndrom, med precis de symptomen du beskriver. Kan även vara nagot annat, men i vilket fall som helst kommer hon (eller möjligtvis han) inte att överleva da det är för mycket vätska runt kroppen och det är tidigt i graviditeten. Läkaren har förslagit fler tester, men vi har bestämt oss för att avböja da det egentligen inte spelar nagon roll vad det är. Vi fick reda pa det i fredags pa en vanlig undersökning och skickades till specialist samma eftermiddag. Det enda jag är glad för är att det fortfarande är sa tidigt (var i v. 10+5) vilket gör aborten lättare. I fredags var jag jätteledsen och grät en massa, nu känns det bättre och jag tänker mer pa det praktiska (bor i Tyskland och enligt lag maste man här ga igenom ett samtal och sen vänta minst 3 dagar innan en abort, vilket i vart fall mest känns som en extra plaga). Jag vet inte hur jag kommer att känna mig efter aborten, men jag antar att det är nagot man alltid bär med sig. Vi har ytterligare ett barn, vilket gör det lite lättare att ga igenom.

Kravmärkt

Äldre 14 Jul 13:06

#1112

Fenna skrev 2013-07-14 07:27:51 följande:

Vi har precis fatt reda pa att var bebis med största sannolikhet har Turners syndrom, med precis de symptomen du beskriver. Kan även vara nagot annat, men i vilket fall som helst kommer hon (eller möjligtvis han) inte att överleva da det är för mycket vätska runt kroppen och det är tidigt i graviditeten. Läkaren har förslagit fler tester, men vi har bestämt oss för att avböja da det egentligen inte spelar nagon roll vad det är. Vi fick reda pa det i fredags pa en vanlig undersökning och skickades till specialist samma eftermiddag. Det enda jag är glad för är att det fortfarande är sa tidigt (var i v. 10+5) vilket gör aborten lättare. I fredags var jag jätteledsen och grät en massa, nu känns det bättre och jag tänker mer pa det praktiska (bor i Tyskland och enligt lag maste man här ga igenom ett samtal och sen vänta minst 3 dagar innan en abort, vilket i vart fall mest känns som en extra plaga). Jag vet inte hur jag kommer att känna mig efter aborten, men jag antar att det är nagot man alltid bär med sig. Vi har ytterligare ett barn, vilket gör det lite lättare att ga igenom.

Tråkigt att bebisen är sjuk

Hoppas ni får den hjälp och stöd ni behöver, det är aldrig kul att behöva uppleva något sånt här. Förstår att det måste kännas "lättare" när du inte är så långt gången men ni förlorar ju ändå drt barn. Kommer ni kunna göra en vanlig abort då, alltså inte behöva föda ut barnet? Krsm

Fenna

Äldre 15 Jul 15:52

#1113

Kravmärkt skrev 2013-07-14 13:06:58 följande:

Tråkigt att bebisen är sjuk

Hoppas ni får den hjälp och stöd ni behöver, det är aldrig kul att behöva uppleva något sånt här. Förstår att det måste kännas "lättare" när du inte är så långt gången men ni förlorar ju ändå drt barn. Kommer ni kunna göra en vanlig abort då, alltså inte behöva föda ut barnet? Krsm

Jag hoppas att det blir en vanlig abort, men har ingen aning om hur fort man kan fa tid. Förhoppningsvis prioriteras man om man haller pa att passera gränsen. Vi har tid hos var vanliga doktor imorgon och hos specialisten pa onsdag. Idag hade vi samtal med en person fran organisationen som maste skicka med ett intyg om att man far genomföra en abort och hon erbjöd oss samtalsterapi om vi skulle behöva det sen. Tydligen behövs inte intyget om det ligger medicinska orsaker bakom, men det känns ända bra att ha.

Ja, det känns otroligt trakigt att förlora ett barn. Även vid det här stadiet sag man sa mycket pa ultraljudet och hon/han var sa aktiv och var inte stilla en minut. Jag försöker att tänka pa andra saker, men gar mest och väntar pa imorgon. Är sjukskriven eftersom läkaren erbjöd det och det är skönt, samtidigt ger det väldigt mycket tid att tänka.

Kravmärkt

Äldre 16 Jul 23:35

#1114

Fenna skrev 2013-07-15 15:52:50 följande:

Jag hoppas att det blir en vanlig abort, men har ingen aning om hur fort man kan fa tid. Förhoppningsvis prioriteras man om man haller pa att passera gränsen. Vi har tid hos var vanliga doktor imorgon och hos specialisten pa onsdag. Idag hade vi samtal med en person fran organisationen som maste skicka med ett intyg om att man far genomföra en abort och hon erbjöd oss samtalsterapi om vi skulle behöva det sen. Tydligen behövs inte intyget om det ligger medicinska orsaker bakom, men det känns ända bra att ha.

Ja, det känns otroligt trakigt att förlora ett barn. Även vid det här stadiet sag man sa mycket pa ultraljudet och hon/han var sa aktiv och var inte stilla en minut. Jag försöker att tänka pa andra saker, men gar mest och väntar pa imorgon. Är sjukskriven eftersom läkaren erbjöd det och det är skönt, samtidigt ger det väldigt mycket tid att tänka.

Hoppas allt gått bra under omständigheterna, tänker på er.

Sinni

Äldre 18 Jul 08:20

#1115

Fenna: Beklagar verkligen! Hoppas allt går bra trots omständigheterna.

Jag råkade avregistrera mig. Har skrivit här tidigare under namnet "Solrosor". Nu fick jag byta namn, det gick inte att få tillbaka sitt gamla...

Jag är nu gravid i v 13. Gjorde moderkaksprov denna veckan. Så nu väntar vi på svar. Jag hoppas så innerligt att allt är bra denna gången och att barnet är friskt. Känns faktiskt lite svårt fortfarande att på riktigt knyta an till graviditeten. Men jag tror det ändrar sig direkt när/om jag får ett bra provsvar. Om provsvaret är dåligt, då vet jag inte vad jag gör eller hur jag ska gå vidare. Hoppas hoppas hoppas att det är en frisk graviditet.

Ha en skön sommar alla!

Kravmärkt

Äldre 18 Jul 10:01

#1116

Sinni skrev 2013-07-18 08:20:19 följande:

Fenna: Beklagar verkligen! Hoppas allt går bra trots omständigheterna.

Jag råkade avregistrera mig. Har skrivit här tidigare under namnet "Solrosor". Nu fick jag byta namn, det gick inte att få tillbaka sitt gamla...

Jag är nu gravid i v 13. Gjorde moderkaksprov denna veckan. Så nu väntar vi på svar. Jag hoppas så innerligt att allt är bra denna gången och att barnet är friskt. Känns faktiskt lite svårt fortfarande att på riktigt knyta an till graviditeten. Men jag tror det ändrar sig direkt när/om jag får ett bra provsvar. Om provsvaret är dåligt, då vet jag inte vad jag gör eller hur jag ska gå vidare. Hoppas hoppas hoppas att det är en frisk graviditet.

Ha en skön sommar alla!

Hej! Såg tidigare att ditt nick var avregistrerat och hoppades att det inte berodde på ännu en sjuk graviditet. Skönt att läsa att så inte är fallet!

Håller tummarna för att resultatet ni får visar att du bär på ett alldeles friskt liten bebis!

Sinni

Äldre 18 Jul 11:51

#1117

Tack Kravmärkt! Jag får nog svar i början av nästa vecka hoppas jag. Familjeliv blev lite för mycket ett tag. Speciellt i kombination med mina egna rädslor. Kunde inte låta bli att läsa om tråkigheter här. Så jag avregistrerade mig. Men jag ångrade mig sen o kom tillbaka =). Det känns ändå skönt att ha lite kontakt med andra som gått igenom samma sak! Ska försöka styra mina orostankar o sorgetankar lite mera. Fokusera på det som är bra istället. Jag berättar sen hur det gick med svaret.

Kinya

Äldre 18 Jul 12:01

#1118

Fenna skrev 2013-07-14 07:27:51 följande:

Vi har precis fatt reda pa att var bebis med största sannolikhet har Turners syndrom, med precis de symptomen du beskriver. Kan även vara nagot annat, men i vilket fall som helst kommer hon (eller möjligtvis han) inte att överleva da det är för mycket vätska runt kroppen och det är tidigt i graviditeten. Läkaren har förslagit fler tester, men vi har bestämt oss för att avböja da det egentligen inte spelar nagon roll vad det är. Vi fick reda pa det i fredags pa en vanlig undersökning och skickades till specialist samma eftermiddag. Det enda jag är glad för är att det fortfarande är sa tidigt (var i v. 10+5) vilket gör aborten lättare. I fredags var jag jätteledsen och grät en massa, nu känns det bättre och jag tänker mer pa det praktiska (bor i Tyskland och enligt lag maste man här ga igenom ett samtal och sen vänta minst 3 dagar innan en abort, vilket i vart fall mest känns som en extra plaga). Jag vet inte hur jag kommer att känna mig efter aborten, men jag antar att det är nagot man alltid bär med sig. Vi har ytterligare ett barn, vilket gör det lite lättare att ga igenom.

Har inte alla med Turners bara en könskromosom (X)? Hur kan det då vara en pojke? Alla med Turners är väl flickor? Jag känner nämligen en Turners syndrom och hon har förklarat det så iaf.

Kattflickan

Äldre 18 Jul 12:30

#1119

Jag har också förstått att bara flickor kan få Turners.

Fenna

Äldre 18 Jul 18:08

#1120

Kinya skrev 2013-07-18 12:01:33 följande:

Har inte alla med Turners bara en könskromosom (X)? Hur kan det då vara en pojke? Alla med Turners är väl flickor? Jag känner nämligen en Turners syndrom och hon har förklarat det så iaf.

Kattflickan skrev 2013-07-18 12:30:16 följande:

Jag har också förstått att bara flickor kan få Turners.

Vi vet inte vad det är eftersom de inte har gjort nagot test, men symptomen tyder pa det. Däremot vet vi att det, om det ens överlever graviditeten, kommer att bli svart handikappat. De kommer att göra ett genetiskt test efter aborten.

Downs syndrom - Vi gjorde abort

INNEHÅLL