• Victoria70

    Downs syndrom - Vi gjorde abort

    Idag är det 11 dagar sedan aborten. Tårarna rinner fortfarande på mig varje dag och jag känner en sån stor sorg och förlust. Visst har det blivit bättre, man jag vill så gärna ha ett till barn, men tiden rinner iväg. Har tidigare haft ett missfall och det har tagit tid att bli gravid igen och så slutar det i en abort.

     Hur lång tid tar det innan mensen är tilbaka igen och vågar jag försöka igen?

    Gjorde aborten efter 17 veckor och det var inte roligt. Orkar jag gå igenom samma sak igen, jag jag tror det, men då vill jag göra moderkaksprov istället för fostervattenprov då man kan göra det betydligt tidigare. Är det någon som har varit i samma situation som jag?

    Sorgsen

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-02-09 11:43
    I början av februari för 1 år sedan var det tänkt att vårt barn skulle ha kommit. Känner att jag vill uppdatera tråden med hur jag mår nu när det har gått en tid för er alla som behöver stöd i ert beslut. Livet går vidare och jag mår bättre.

    Klart att jag tänker på det barn som jag inte fick, men för mig var det ett val som var rätt för mig. Vi som är här och har varit i den här tråden har funnit ett stort stöd genom att känna att man inte är ensam. Här kan man älta, vara ledsen, glad, frusterad, arg eller bara läsa.

    Det finns många som gärna vill påpeka att det val vi gjort inte är rätt. Du som besöker den här tråden och tycker att vi fel som gjort abort pga. DS har rätt att tycka så och jag är medveten om att man kan tycka så, men skriv det inte här.

    Låt tråden vara ett stöd för alla som tagit detta svåra beslut att avstå från ett barn.

    Kramar till er alla superkvinnor!

  • Svar på tråden Downs syndrom - Vi gjorde abort
  • Fenna
    Sinni skrev 2013-07-18 08:20:19 följande:
    Fenna: Beklagar verkligen! Hoppas allt går bra trots omständigheterna.

    Jag råkade avregistrera mig. Har skrivit här tidigare under namnet "Solrosor". Nu fick jag byta namn, det gick inte att få tillbaka sitt gamla...

    Jag är nu gravid i v 13. Gjorde moderkaksprov denna veckan. Så nu väntar vi på svar. Jag hoppas så innerligt att allt är bra denna gången och att barnet är friskt. Känns faktiskt lite svårt fortfarande att på riktigt knyta an till graviditeten. Men jag tror det ändrar sig direkt när/om jag får ett bra provsvar. Om provsvaret är dåligt, då vet jag inte vad jag gör eller hur jag ska gå vidare. Hoppas hoppas hoppas att det är en frisk graviditet.

    Ha en skön sommar alla!
    Tack, det är iallafall mycket bättre än de första dagarna.

    Grattis till graviditeten jag hoppas verkligen att allt gar bra. Vi kommer ocksa att försöka igen. Det värsta är att det inte gar att hemlighalla pa mitt jobb eftersom vi använder en del kemikalier, men det far jag ta det när det kommer. Gick det fort att bli gravid igen?
  • Sinni
    Fenna skrev 2013-07-18 18:22:50 följande:
    Tack, det är iallafall mycket bättre än de första dagarna.

    Grattis till graviditeten jag hoppas verkligen att allt gar bra. Vi kommer ocksa att försöka igen. Det värsta är att det inte gar att hemlighalla pa mitt jobb eftersom vi använder en del kemikalier, men det far jag ta det när det kommer. Gick det fort att bli gravid igen?
    Tack!

    Jo det gick nog ganska fort att bli gravid, men jag/vi har ganska lätt för just den biten. Fast vi försökte inte, utan denna graviditeten är helt oplanerad faktiskt. Men välkommen =). Jag avbröt i januari och blev gravid igen i maj.

    Det tog dock lite tid tyckte jag innan blödningarna upphörde och kroppen började återgå till normalt läge efter avbrytandet. Jag blödde mer eller mindre i fem veckor efter aborten. Det kändes jobbigt.  

    Men försöka igen - det kan man ju göra så fort man känner sig mentalt redo efter aborten. Kroppen blir gravid när den är redo =). Lycka till!

    Och med jobbet - du får vända på steken och tänka att det finns också något positivt med att de vet. När man går igenom så här jobbiga saker så är det också lite skönt att omgivningen vet om det. Jag tyckte det var skönt på nåt sätt. Kände mig lite omhändertagen på ett fint sätt. 
  • Fenna
    Kravmärkt skrev 2013-07-16 23:35:24 följande:

    Hoppas allt gått bra under omständigheterna, tänker på er.
    Tack, vi har fatt tid för abort pa mandag. Hade en lang diskussion med läkaren innan eftersom han först inte ville ge mig ett intyg pa att det fanns medicinska skäl utan en säker diagnos. Efter ytterligare ett ultraljud där det var tydligt att symptomen hade förvärrats ändrade han sig iallafall. Abort utan medicinska skäl är olagligt här och da anti-abortrörelsen har stort inflytande är läkarna försiktiga. Det finns kliniker som utför aborter ända eftersom det inte är straffbart, men jag är glad att vi kunde ga den vanliga vägen.

    Det blir en skrapning. Jag är otroligt tacksam mot alla läkare som vi har träffat under vägen som har tagit sig extra tid att träffa oss, i manga fall med bara nagra timmars varsel och för att vi fick intyget vi behövde utan fler tester. Nu hoppas jag bara att allt gar bra pa mandag sa att vi kan ga vidare.
  • Kravmärkt
    Fenna skrev 2013-07-18 18:37:08 följande:
    Tack, vi har fatt tid för abort pa mandag. Hade en lang diskussion med läkaren innan eftersom han först inte ville ge mig ett intyg pa att det fanns medicinska skäl utan en säker diagnos. Efter ytterligare ett ultraljud där det var tydligt att symptomen hade förvärrats ändrade han sig iallafall. Abort utan medicinska skäl är olagligt här och da anti-abortrörelsen har stort inflytande är läkarna försiktiga. Det finns kliniker som utför aborter ända eftersom det inte är straffbart, men jag är glad att vi kunde ga den vanliga vägen.

    Det blir en skrapning. Jag är otroligt tacksam mot alla läkare som vi har träffat under vägen som har tagit sig extra tid att träffa oss, i manga fall med bara nagra timmars varsel och för att vi fick intyget vi behövde utan fler tester. Nu hoppas jag bara att allt gar bra pa mandag sa att vi kan ga vidare.

    Skönt att läkaren gav med sig. Var bor du? Tänkte på de stränga abortlagarna.
  • Fenna
    Kravmärkt skrev 2013-07-18 19:01:11 följande:

    Skönt att läkaren gav med sig. Var bor du? Tänkte på de stränga abortlagarna.
    I Tyskland, visste inte att det var sa katolskt innan jag hamnade i den här situationen. Pa jobbet har jag sagt att jag fatt missfall eftersom jag är lite osäker pa hur folk skulle reagera. I Sverige hade jag nog inte ens reflekterat över att det kunde ses som nagot negativt.
  • Fenna
    Sinni skrev 2013-07-18 18:31:11 följande:
    Tack!

    Jo det gick nog ganska fort att bli gravid, men jag/vi har ganska lätt för just den biten. Fast vi försökte inte, utan denna graviditeten är helt oplanerad faktiskt. Men välkommen =). Jag avbröt i januari och blev gravid igen i maj.

    Det tog dock lite tid tyckte jag innan blödningarna upphörde och kroppen började återgå till normalt läge efter avbrytandet. Jag blödde mer eller mindre i fem veckor efter aborten. Det kändes jobbigt.  

    Men försöka igen - det kan man ju göra så fort man känner sig mentalt redo efter aborten. Kroppen blir gravid när den är redo =). Lycka till!

    Och med jobbet - du får vända på steken och tänka att det finns också något positivt med att de vet. När man går igenom så här jobbiga saker så är det också lite skönt att omgivningen vet om det. Jag tyckte det var skönt på nåt sätt. Kände mig lite omhändertagen på ett fint sätt. 
    Det lätt ju relativt lätt. Jag har än sa lange ocksa haft lätt för att bli gravid sa jag hoppas att det haller i sig.

    Ja egentligen borde det inte spela nagon roll om folk vet, det är ju inte direkt ovanligt att det inte gar vägen. Samtidigt eftersom inte folk berättar sa tidigt blir det lite ovanligt. Jag far se om jag kan halla det hemligt atminstone de första veckorna.
  • Kravmärkt
    Fenna skrev 2013-07-18 19:28:06 följande:
    I Tyskland, visste inte att det var sa katolskt innan jag hamnade i den här situationen. Pa jobbet har jag sagt att jag fatt missfall eftersom jag är lite osäker pa hur folk skulle reagera. I Sverige hade jag nog inte ens reflekterat över att det kunde ses som nagot negativt.

    Jaha där ser man. Hoppas ni får en lugn helg nu och att allt går bra på måndag. Kommer tänka på er. Kram
  • Lillsudd
    Kinya skrev 2013-07-18 12:01:33 följande:


    Har inte alla med Turners bara en könskromosom (X)? Hur kan det då vara en pojke? Alla med Turners är väl flickor? Jag känner nämligen en Turners syndrom och hon har förklarat det så iaf.


    Förlåt ett inbrott i tråden... Jag fick - och förlorade - ett barn knappt halvvägs 2011 med Turners i mosaikform. En del av barnets celler var xy och en del x0. Man kan väl säga att en del av generna kodade för normal pojke medan en del kodade för flicka med Turners syndrom. Mitt barn hade normal anatomi och hade blivit en pojke med liknande symptom som en flicka med Turners. Med den typen av genuppsättning är det det vanligaste, men en liten del blir flickor och en annan liten del föds med oklart kön. Det finns en liten ökad möjlighet att barnet senare upptäcker att det fysiska könet inte överensstämmer med det mentala (transsexualitet alltså) iom att generna kodar både för man och kvinna. Nu dog mitt barn, vilket är en stor risk (de med Turners som föds är ju bara de "friskaste" av alla foster som haft det sas, precis som med DS), efter att jag fått CMV för första gången under graviditeten och hjärtat inte klarade infektionen. Men - det finns manlig Turners. Fast ovanligt...
  • Kinya
    Lillsudd skrev 2013-07-21 11:08:11 följande:
    Förlåt ett inbrott i tråden... Jag fick - och förlorade - ett barn knappt halvvägs 2011 med Turners i mosaikform. En del av barnets celler var xy och en del x0. Man kan väl säga att en del av generna kodade för normal pojke medan en del kodade för flicka med Turners syndrom. Mitt barn hade normal anatomi och hade blivit en pojke med liknande symptom som en flicka med Turners. Med den typen av genuppsättning är det det vanligaste, men en liten del blir flickor och en annan liten del föds med oklart kön. Det finns en liten ökad möjlighet att barnet senare upptäcker att det fysiska könet inte överensstämmer med det mentala (transsexualitet alltså) iom att generna kodar både för man och kvinna. Nu dog mitt barn, vilket är en stor risk (de med Turners som föds är ju bara de "friskaste" av alla foster som haft det sas, precis som med DS), efter att jag fått CMV för första gången under graviditeten och hjärtat inte klarade infektionen. Men - det finns manlig Turners. Fast ovanligt...

    Tack för infon och beklagar att ni förlorade er pojke!

    Jag har nog inte förstått att Turners kan vara så allvarligt då jag känner en med Turners och hon lever ett helt vanligt liv. Gift, hus, aktiv, akademisk utbildning och ett bra jobb.  
  • Fenna
    Kravmärkt skrev 2013-07-18 23:03:47 följande:

    Jaha där ser man. Hoppas ni får en lugn helg nu och att allt går bra på måndag. Kommer tänka på er. Kram
    Nu är det klart och om inga komplikationer tillkommer gick det bra. Jag var nervös innan, mest för narkosen och för att bli smittad av mitt andra barn hade feber och magsjuka i helgen, men det var inga problem. Somnade och blev väckt av sköterskan efter ingreppet. Jag fick lite extra bedövning da jag hade ont, sa jag hoppas att det inte kommer tillbaka när den släpper.  

    Känner mig saklart sorgsen över att det gick som det gick, men är glad att slippa stressen fran de senaste 11 dagarna da jag gick omkring med att döende barn i en växande mage och oroade mig för att jag inte skulle garanteras abort. Det är en situation jag verkligen inte önskar nagon.

    Har träffat manga läkare under processen och alla har varit fantastiskt stödjande och kompetenta, sen att det tog onödigt lang tid kunde de inte styra över. Nu väntar vi pa svaret fran det genetiska testet. Det kommer att ta nagra veckor eftersom vart fall inte direkt är akut längre, vilket känns helt ok. Hoppas att det verkligen är Turners da det verkar vara mer slumpmässigt och inte nagot annat ärftligt.

    Det har verkligen hjälpt att tala med nagon som varit i en liknande situation.

     
Svar på tråden Downs syndrom - Vi gjorde abort