• Anonym (Orolig mamma)

    Umgängesrätt,hur funkar det?

    Ja vet att det är barnet som har rätt till umgänge med sin far, men under vilka villkor då?
    Vi lever inte tillsammans å har inte gjort under hela graviditeten eller efter. Jag har aldrig nekat han å komma å träffa sitt barn, det får han när han vill i stort sett. Å vår lilla är bara 2 månader gammal.
    han tjatar redan om att han vill utöva umgänge utan mig, men det går jag inte med på. Tycker vårt barn e alldeles för litet å jag helammar ju dessutom.
    Nu undrar jag rent juridiskt hur det ser ut,från vilken ålder kan han kräva sitt umgänge utan mig?
    Nu söker jag inte svar som moraliska,känslomässiga osv-Utan rent juridiska.
    jag har sökt lite på nätet men hittar inget om ålder på barnet när umgänget ska ske utan mamman?
    har pratat med Fr men får lite luddiga svar, Ngn som vet?

  • Svar på tråden Umgängesrätt,hur funkar det?
  • Anonym (Orolig mamma)
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 14:30:56 följande:
    Nu var det inte frågan om att gå ut och roa sig. lever man tillsammans och har gemensamt boende så är det en sak, men att lämna bebisen till ett annat hem utan sin trygghet är helt fel enligt mig...
    Instämmer helt, tack så mkt{#emotions_dlg.flower}
  • Anonym (Orolig mamma)
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 14:54:33 följande:
    Nu var det inte känslomässiga och moraliska svar hon ville ha, så kanske lika bra att leta juridiska svar isåfall...?
    Exakt å det stämmer, jag helammar min lille:)
  • Anonym
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 14:30:56 följande:
    Nu var det inte frågan om att gå ut och roa sig. lever man tillsammans och har gemensamt boende så är det en sak, men att lämna bebisen till ett annat hem utan sin trygghet är helt fel enligt mig...
    Stämmer inte alls. En bebis är inte i behov av att bostaden är densamma. Det är tryggheten i föräldrarna som är det viktiga!
  • Anonym
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 14:50:41 följande:
    Absolut! Men att lämna barmnet vid 2 månad är inte att råda. Eller hade du lämnat din 2 månaders ålder?
    Jag tycker absolut att pappan ska vara närvarande och ha barnet korta stunder , MEN inte under många timmar. Det är annat när barnet är den åldern då den äter vanlig mat och känner sig trygg i båda föräldrarna. Det går inte att undgå att mamma är viktigast OM det finns en helammning med i bilden, som TS skriver om att hon gör.
    Jag lämnade min tvåmånaders själv med pappan. Vi var inte tillsammans när dottern föddes.
    Men han var med på förlossningen, var och träffade henne ca. 4 timmar om dagen de första 2 veckorna sen blev det väl ca. 2-3 gånger i veckan fast i 6 timmar.
    Hade inga problem att lämna henne med honom i de tre timmarna jag var borta. Hade pumpat ur och han gav henne flaska när hon var hungrig.
    Den som tyckte det var jobbigaste av jag coh dottern var nog jag. Kunde knappt koncentra mig på tentan för jag saknade henne så. :)
  • Kjell2
    Anonym (Orolig mamma) skrev 2010-11-04 15:07:45 följande:
    Ok, för det första så tycker mitt x att jag e en jättebra mamma för det säjer han å han vill inte ha ensam vårdnad eller att barnet ska bo hos honom detta har han även sagt på FR.
    Återigen kommer jag här med en varning. Har tyvär sett fall som börjat som ditt, pappan vill inte ha boende eller ensam vårdnad. Sen, när inte umgänget bli som pappan vill, eller något annat inträffar som gör pappan arg på mamman, drar plötsligt pappan igång en stor process kring vårdnad, umgänge och boendet. I huvudsak för att hämnas på mamman.

    Även om inte pappan får rätt i domstolen är det en otroligt slitsam, lång,  enegikrävande och dyr process för mamman. I vissa fall kan även domar falla till fördel för pappan.

    Tyävr är detta beteendet vanligare, men inte unikt,  bland både pappor, eller mammor,  som inte har det helt stabilt i livet.
  • Anonym (tycker...)
    Hittade detta på en sida...

    Umgängesrätt:

    Utgångspunkten för umgängesrätten är att barnet ska ha rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos. Det finns inga lagregler som säger hur och i vilken omfattning umgänge bör förekomma mellan barn och föräldrar. Hänsyn skall tas till barnets ålder och mognad.

    För små barn är det särskilt viktigt att träffa den andre föräldern enligt principen "lite och ofta" och under kortare perioder. Barnet kan då bevara minnesbilden av umgängesföräldern och separationen från boföräldern blir mindre påfrestande.


    Befarar boendeförälder att barnet kan komma att ta någon form av fysisk eller psykisk skada bör umgänget förhindras. Barnet ska till exempel inte behöva umgås med en förälder i en miljö där det missbrukas alkohol eller narkotika.


    Hänsyn ska tas till barnets egen inställning. Här betonas att boföräldern har ett ansvar att uppmuntra barnet att besöka umgängesföräldern och att inte motverka ett umgänge genom att underblåsa en mer eller mindre tillfällig viljeyttring från barnets sida. Boföräldern har ansvar för att barnets behov av att umgås med umgängesföräldern tillgodoses så långt det är möjligt. I takt med barnets mognad bör dock allt större hänsyn tas till dess egen inställning i umgängesfrågan.


    En viktig faktor är också föräldrarnas förhållande till varandra. Om umgänget skapar alltför stora konflikter mellan föräldrarna kan barnet ta skada. Föräldern måste då väga barnets behov och intresse av umgänge mot dess behov av trygga uppväxtförhållanden.

  • Kjell2
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 14:50:41 följande:
    Absolut! Men att lämna barmnet vid 2 månad är inte att råda. Eller hade du lämnat din 2 månaders ålder?
    Jag tycker absolut att pappan ska vara närvarande och ha barnet korta stunder , MEN inte under många timmar. Det är annat när barnet är den åldern då den äter vanlig mat och känner sig trygg i båda föräldrarna. Det går inte att undgå att mamma är viktigast OM det finns en helammning med i bilden, som TS skriver om att hon gör.
    De flesta föräldrar i min omgivning har inga som helst problem att lämna små barn, under sex månader, en eller ett par timmar helt ensamma i pappans vårdnad. Så fort amningen är bort ha det utan problem kunnat lämna barnet många timmar och även inna detta genom att pumpa ut.
  • Anonym (Orolig mamma)
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 15:21:27 följande:
    Hittade detta på en sida...

    Umgängesrätt:

    Utgångspunkten för umgängesrätten är att barnet ska ha rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos. Det finns inga lagregler som säger hur och i vilken omfattning umgänge bör förekomma mellan barn och föräldrar. Hänsyn skall tas till barnets ålder och mognad.

    För små barn är det särskilt viktigt att träffa den andre föräldern enligt principen "lite och ofta" och under kortare perioder. Barnet kan då bevara minnesbilden av umgängesföräldern och separationen från boföräldern blir mindre påfrestande.


    Befarar boendeförälder att barnet kan komma att ta någon form av fysisk eller psykisk skada bör umgänget förhindras. Barnet ska till exempel inte behöva umgås med en förälder i en miljö där det missbrukas alkohol eller narkotika.


    Hänsyn ska tas till barnets egen inställning. Här betonas att boföräldern har ett ansvar att uppmuntra barnet att besöka umgängesföräldern och att inte motverka ett umgänge genom att underblåsa en mer eller mindre tillfällig viljeyttring från barnets sida. Boföräldern har ansvar för att barnets behov av att umgås med umgängesföräldern tillgodoses så långt det är möjligt. I takt med barnets mognad bör dock allt större hänsyn tas till dess egen inställning i umgängesfrågan.


    En viktig faktor är också föräldrarnas förhållande till varandra. Om umgänget skapar alltför stora konflikter mellan föräldrarna kan barnet ta skada. Föräldern måste då väga barnets behov och intresse av umgänge mot dess behov av trygga uppväxtförhållanden.


    {#emotions_dlg.flower}
    Det var exakt detta jag var ute efter, nu vet jag . tack så jättemkt :)
  • Anonym (tycker...)
    Anonym skrev 2010-11-04 15:17:57 följande:
    Jag lämnade min tvåmånaders själv med pappan. Vi var inte tillsammans när dottern föddes.
    Men han var med på förlossningen, var och träffade henne ca. 4 timmar om dagen de första 2 veckorna sen blev det väl ca. 2-3 gånger i veckan fast i 6 timmar.
    Hade inga problem att lämna henne med honom i de tre timmarna jag var borta. Hade pumpat ur och han gav henne flaska när hon var hungrig.
    Den som tyckte det var jobbigaste av jag coh dottern var nog jag. Kunde knappt koncentra mig på tentan för jag saknade henne så. :)
    Ja just de, du tyckte att det var jobbigt och det är nog de TS tycker i detta fall. Men skillnaden är att hon vill att pappan ska träffa barnet i hennes hem pga. att hon helammar och att bebisen är så pass liten. Åsikter och åsikter, jag håller men TS pga. att jag hade handlat precis på samma sätt....
  • Anonym
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 15:27:27 följande:
    Ja just de, du tyckte att det var jobbigt och det är nog de TS tycker i detta fall. Men skillnaden är att hon vill att pappan ska träffa barnet i hennes hem pga. att hon helammar och att bebisen är så pass liten. Åsikter och åsikter, jag håller men TS pga. att jag hade handlat precis på samma sätt....
    Men bebisen sitter ju inte fast i bröstet dygnet runt. Det går att amma bebisen och sen låta pappan gå iväg någon timme...
Svar på tråden Umgängesrätt,hur funkar det?