• Anonym (Orolig mamma)

    Umgängesrätt,hur funkar det?

    Ja vet att det är barnet som har rätt till umgänge med sin far, men under vilka villkor då?
    Vi lever inte tillsammans å har inte gjort under hela graviditeten eller efter. Jag har aldrig nekat han å komma å träffa sitt barn, det får han när han vill i stort sett. Å vår lilla är bara 2 månader gammal.
    han tjatar redan om att han vill utöva umgänge utan mig, men det går jag inte med på. Tycker vårt barn e alldeles för litet å jag helammar ju dessutom.
    Nu undrar jag rent juridiskt hur det ser ut,från vilken ålder kan han kräva sitt umgänge utan mig?
    Nu söker jag inte svar som moraliska,känslomässiga osv-Utan rent juridiska.
    jag har sökt lite på nätet men hittar inget om ålder på barnet när umgänget ska ske utan mamman?
    har pratat med Fr men får lite luddiga svar, Ngn som vet?

  • Svar på tråden Umgängesrätt,hur funkar det?
  • Kjell2
    Anonym (Orolig mamma) skrev 2010-11-04 15:26:57 följande:
    {#emotions_dlg.flower}
    Det var exakt detta jag var ute efter, nu vet jag . tack så jättemkt :)
    Ovanstånde #76  säger inget absolut om ålder. Din grundfråga var "från vilken ålder kan han kräva sitt umgänge utan mig?"

    /Kjell
  • Anonym (tycker...)
    Kjell2 skrev 2010-11-04 15:22:25 följande:
    De flesta föräldrar i min omgivning har inga som helst problem att lämna små barn, under sex månader, en eller ett par timmar helt ensamma i pappans vårdnad. Så fort amningen är bort ha det utan problem kunnat lämna barnet många timmar och även inna detta genom att pumpa ut.
    Nää de kanske dem inte har...men alla är vi olika och tycker olika i den frågan. Jag anser att en 2 månaders är för liten för att lämna bort längre stunder.. men har själv vänner som lämnar bort barnen i så låg ålder.

    Det handlar inte om att misstro personen då det gäller omvårdnad....men jag skulle inte lämna bort min lilla iallafall
  • Anonym (tycker...)
    Kjell2 skrev 2010-11-04 15:31:21 följande:
    Ovanstånde #76  säger inget absolut om ålder. Din grundfråga var "från vilken ålder kan han kräva sitt umgänge utan mig?"

    /Kjell

    Nej inget om ålder men: För små barn är det särskilt viktigt att träffa den andre föräldern enligt principen "lite och ofta" och under kortare perioder. Barnet kan då bevara minnesbilden av umgängesföräldern och separationen från boföräldern blir mindre påfrestande.


    För små barn :vilket kan vara från nyfödd och uppåt
  • Anonym (Orolig mamma)
    Kjell2 skrev 2010-11-04 15:31:21 följande:
    Ovanstånde #76  säger inget absolut om ålder. Din grundfråga var "från vilken ålder kan han kräva sitt umgänge utan mig?"

    /Kjell
    Sant men jag fick ändå veta vad jag behövde till stor del :)
  • Anonym
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 15:38:14 följande:

    Nej inget om ålder men: För små barn är det särskilt viktigt att träffa den andre föräldern enligt principen "lite och ofta" och under kortare perioder. Barnet kan då bevara minnesbilden av umgängesföräldern och separationen från boföräldern blir mindre påfrestande.


    För små barn :vilket kan vara från nyfödd och uppåt
    Ja, och det kan vara umgänge hemma hos pappan!
  • Anonym (Orolig mamma)
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 15:38:14 följande:

    Nej inget om ålder men: För små barn är det särskilt viktigt att träffa den andre föräldern enligt principen "lite och ofta" och under kortare perioder. Barnet kan då bevara minnesbilden av umgängesföräldern och separationen från boföräldern blir mindre påfrestande.


    För små barn :vilket kan vara från nyfödd och uppåt
  • Kjell2
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 15:36:09 följande:
    Nää de kanske dem inte har...men alla är vi olika och tycker olika i den frågan. Jag anser att en 2 månaders är för liten för att lämna bort längre stunder.. men har själv vänner som lämnar bort barnen i så låg ålder.

    Det handlar inte om att misstro personen då det gäller omvårdnad....men jag skulle inte lämna bort min lilla iallafall
    Jag kan se att man som förälder vill ha 100% koll på sitt barn hela tiden. Däremot har jag väldigt svårt att se det farliga, skadliga eller olämpliga att som mamma lämna över ett barn som känner och är van vid pappan några timmar.

    En del mammor verkar till och med ha motsatta problemet. De vill att pappan ska ta mer ansvar och tid, t ex under nattmatning eller bara så det kan gå ut en kort stund utan barnvagn. 
  • Anonym
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 15:27:27 följande:
    Ja just de, du tyckte att det var jobbigt och det är nog de TS tycker i detta fall. Men skillnaden är att hon vill att pappan ska träffa barnet i hennes hem pga. att hon helammar och att bebisen är så pass liten. Åsikter och åsikter, jag håller men TS pga. att jag hade handlat precis på samma sätt....
    Ja, det var jobbigt. MEN jag gjorde det och fortsatte göra det för att de ska ha en normalrelation.
    Idag är hon 14 månader och vi har henne varannan vecka. För jag anser att det är lika mycket hans barn som det är mitt barn. Att våran relation inte fungerade är inte hennes fel.

    Jag påpekade detta att man får sätta sina egna känslor vid sidan av som förälder och bara se till barnets bästa. Alltså ha en mamma och en pappa på lika vilkor.
  • Anonym (tycker...)
    Anonym skrev 2010-11-04 16:54:35 följande:
    Ja, det var jobbigt. MEN jag gjorde det och fortsatte göra det för att de ska ha en normalrelation.
    Idag är hon 14 månader och vi har henne varannan vecka. För jag anser att det är lika mycket hans barn som det är mitt barn. Att våran relation inte fungerade är inte hennes fel.

    Jag påpekade detta att man får sätta sina egna känslor vid sidan av som förälder och bara se till barnets bästa. Alltså ha en mamma och en pappa på lika vilkor.
    Citat: "Lika mycket hans barn som mitt" ? Ja men det är väl själklart att det är, oavsett om det är i ditt lr TS fall. det handlar inte om rättigheter för er del...vems barn det är... det handlar om skyldigheter. Föräldrarna  är skyldiga att se till att barnet har det bra oavsett var barnet bor.

    Det är ju jätte bra att ni kommit fram till något som passar eran dotter, men nu är det så at TS barn är 2 månader och inte 14 månader. Jag separerade själv när min äldsta var nästan 3 år  år och yngsta  10 månader. Barnes pappa hade 3 åringen varannan helg och vår 10 månaders fick han träffa så mycket han ville...men det var vår syn på saken..att han var för liten..

    Allt är individuellt....alla har olika syn på vad som är bäst för barnen och vad som är ett "spädbarn"

    Visst får man se bortom sina känslor
  • Anonym
    Anonym (tycker...) skrev 2010-11-04 17:18:59 följande:
    Citat: "Lika mycket hans barn som mitt" ? Ja men det är väl själklart att det är, oavsett om det är i ditt lr TS fall. det handlar inte om rättigheter för er del...vems barn det är... det handlar om skyldigheter. Föräldrarna  är skyldiga att se till att barnet har det bra oavsett var barnet bor.

    Det är ju jätte bra att ni kommit fram till något som passar eran dotter, men nu är det så at TS barn är 2 månader och inte 14 månader. Jag separerade själv när min äldsta var nästan 3 år  år och yngsta  10 månader. Barnes pappa hade 3 åringen varannan helg och vår 10 månaders fick han träffa så mycket han ville...men det var vår syn på saken..att han var för liten..

    Allt är individuellt....alla har olika syn på vad som är bäst för barnen och vad som är ett "spädbarn"

    Visst får man se bortom sina känslor
    MIssade du hennes tidigare inkägg, som du besvarade, där hon skrev att pappan hade umgänge på egen hand från 2 månaders ålder?
Svar på tråden Umgängesrätt,hur funkar det?