Träffa en amerikan?

Jag trodde också att jag hade rättigheter, men det visade sig att mina rättigheter inte var viktiga i en tvist mot en amerikan. Och jag pratar inte bara om själva vårdnadstvisten.

andra situationer som jag mött:
-Min anmälan om våldtäkt togs inte emot av polisen
-Polisen talade om för mig att mitt ex FICK vara borta med barnen när han kidnappade dem och försvann och jag fick inte ens lämna en missing person report
-Min Order of Protection drogs tillbaks av domaren utan att fått ha blivit hörd (helt emot alla lagar i den delstaten)

Och nej, jag bodde inte i slum eller dylikt. exets mamma var känd av alla genom sitt jobb på skolan, jag var känd av alla pga hur aktiv jag var på barnens skola, exet var i militären och vi bodde fint. Utåt allt som en fin medelklass amerikansk familj. Men när det kom till kritan och kaoset uppdagades...då stod jag där själv och alla andra på hans sida.

Jag hoppas att du slipper att någonsin hamna i en situation där du står inför en domare mot en amerikan. att du bor i en bättre delstat och att du i sådanna fall har en domare som ser till lagen och inte vart de som berörs kommer ifrån. Jag trodde som du att jag hade rättigheter, men jag trodde fel.

Sådan är min man också!  Han jobbar också med många kvinnor och har chefer som är kvinnor. 

Ja, skulle jag skilja mig så skulle det vara en självklarhet att jag bodde kvar här så att barnen kunde träffa båda sina föräldrar regelbundet.

För övrigt tänker jag lämna tråden nu, är inte på humör att försvara min ståndpunkt.

Jag har gjort mina erfarenheter och har mitt bagage och jag får ont i magen när jag hör om människor som blåögd tror att allt är så himla perfekt i USA. USA är ett fantastiskt land och som jag sa, inte alla och långt ifrån alla är sådanna rötägg som mitt ex och jag hoppas att lagen ser annorlunda ut u andra delstater än den jag bodde i, än det County jag bodde i...men man måste enda vara medveten om hur det _kan_ gå.

Jag önskar bara ingen annan mitt helvete. Thats it.

Jag tänker inte argumentera ditt specifika fall Louisa, eftersom jag inte vet alla detaljer. Jag tror inte riktigt det är så svart på vitt som du framställer det som.
Jo, jag har själv gått igenom en skilsmässa här med barn inblandat. Jag valde att göra allt i min makt för att stanna i landet så jag kunde vara med min dotter. Tydligen valde vi inte lika.

Tack. Jag hoppas att din exmake är en bättre pappa än var han var som husband. Det är svårt att ha delad vårdnad när man bor på olika kontinenter. "Vem har rätt till barnen?" Det finns ingen lösning där som gör alla lyckliga, tyvärr.
 
Jag tror som Hannaliten, rättigheter finns men de kommer att skydda sina medborgare. Och vad jag förstått så är man dubbel medborgare (antar att era barn är det) så är man alltid amerikan i första hand när man är i USA. Kanske därför att ett så ungt barn fick bo hos pappa (istället för hos sin mor som det hade varit ifall ni separerade i Sverige.)

Precis!

Barnet fick säkert bo hos den förälder som tänkte stanna kvar i hemlandet.

Jag har en amerikansk pojkvän

Han har vänner som vill träffa svenska tjejer..De är oftast inte som många amerikanska tjejer...gapar efter plånboken..(nej jag skrev inte att ALLA tjejer är så...de är väldigt drivna och har tåga vilket jag beundrar väldigt mkt)

Jag kan dock tycka att kompisarna har höga krav på utseende men att de själva inte är nga Mr Universe..Och att tjejerna gärna ska vara lite yngre (läs 10-20år yngre) Min pojkvän är alltså 51 och jag yngre...

Googla plentyoffishes
Där finns lite amerikaner

Lycka till

Jag hade samma känsla för aussiemen..Men råkade träffa en amerikan istället..Hihi

Vilket inte är samma som att se till barnets bästa.

Jag hade fått hans muntliga tillåtelse att flytta med barnen (det var jag som ville skiljas) så ja, jag ville flytta tillbaks till sverige med dem. Men det gör det inte RÄTT att han fick vårdnaden utan att jag ens fick en chance att argumentera för min sak. Det är _inte_ rättvisa och långt ifrån att se till barnens bästa. Det hela hade kunnat lösas på annat sätt än som det till slut blev och Hannaliten, jag hade faktiskt inget val som du så fint antyder längre upp. En död mamma är ingen bra mamma alls. Så som du skriver själv att du inte tänker argumentera om mitt enskilda fall för att du inte vet alla detaljer, så kanske du inte ska spekulera om sådanna saker heller.

NU går jag.