ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

Mycket intressant. För det är ju så, att när jag är ihop med andra så triggas rutiner igång.
För att ta det här med shopping som exempel igen. Jag går som med skygglappar på mig då, har ingen tanke på annat än just shoppingen. Går jag själv skulle det aldrig falla mig in att ta en paus, fika eller äta något. Jag skulle förmodligen inte ens gå på toaletten. Men går jag med andra, min make te.x eller en väninna som inte lider av samma problem, tvingas jag stanna upp och även om jag vet att det är nödvändigt att äta då och då så kan jag inte låta bli att känna irritation när någon av dom säger: Jag är hungrig, nu äter vi! Jag vill inte gärna avbryta det jag håller på med, gå ifrån mitt i ett "flow". Äta kan jag göra sen när jag är klar, tänker jag.

Jo precis. Man blir mer styrd. Tror det är därför skoltiden var ganska skön på många sett, när man hade ett schema, lunch fanns där, fasta tider, någon sa åt en vad man skulle göra. Det var när det blev mer fritt, gymnasiet som det bara blev kaos för mig.
Men du blir alltså irriterad på när rutiner kommer in? Jag tyckr det är skönt, får mer energi av att jag ätit och slipper stå och kissa på mig i hissen på vägen upp till lägenheten. Fast jag vill inte ha med någon när jag shoppar, då blir det inget till mig själv. Då trallar jag mest efter andra och dagdrömmer.

Jo men så var det ju. Det var när det blev mer "fritt" som jag fick problem. För mig började det väl redan i högstadiet men det blev värre i gymnasiet. Håltimmar och sånt ställde till det ordentligt för mig  
Jag tycker om rutiner egentligen. Jag behöver rutiner. Men det är när jag är inne i mitt, när jag har mitt flow eller hyperfokuserar och blir avbruten i det som jag blir irriterad och t.o.m ilsk. Jag tror att det dels beror på att jag får så svårt att "ta upp tråden" igen efter att ha blivit avbruten som gör mig sån där. När jag har mitt flow är det bara det som gäller. Spelar ingen roll om jag behöver äta, gå på toa eller vad. Jag kan förtränga sådana behov, bara jag får fortsätta och fullfölja det jag håller på med.

Btw

Det här med att skapa en grupp på FB var tydligen lättare sagt än gjort.
Tydligen måste jag lägga till någon innan gruppen kan skapas.
Men hur ska det gå till? Så dumt. Tänk om jag hade velat ha en grupp för mig själv då hade det inte gått alltså?

Ni som har adhd eller add och har barn. Har era barn det med? Jag har adhd medans min sambo inte har det(tack och lov för jag fixar inte andra med adhd) Jag tycker dom är skitjobbiga. Jepp jag sa det. Har inga vänner som har adhd. Medans mina närmaste vänner och kollegor på jobbet vet att jag har det. Men jag har nog väldigt lätt adhd för det är ingen som märkt nåt. Är mest min sambo och familj som kan märka det. Men har världens bästa kille som stöttar mig och tar mej precis för den jag är :) Hoppas ni med har stöttande och förstående partners och familjer. <3

Hihi ja det var ju lite lustigt Började skratta här... ska förresten börja jobba nästa vecka redan!! Shit, hur ska det gå den här gången då. Fast nu vet man ju att man har det här och kan vara mer observant... eller försöka iallafall...Hej! Jag har ADD. Jag trooooor att min äldsta har lite också. Ser ganska mycket som jag reflekterar över. Men jag kommer självklart inte påtala det sålänge barnet mår bra och det går bra allting osv. Börjar det bli jobbigt eller så att barnet inte mår bra så kommer jag stötta och fixa hjälp och så. Vet ju själv hur det är att haft i barndomen och inte fattat vad det är för fel... så kommer inte låta det hända mina barn. Däremot min yngsta är jag ganska säker på att h*n inte har det. De är som natt och dag de små liven

Men som sagt, har ju ingen diagnos eller så utan är bara mina egna reflektioner. Dock tycker jag det känns ganska bra att jag vet om vad det kan vara när det gäller den stora, då kan jag ju OM det kommer ställa till problem i framtiden hjälpa till på ett helt annat sätt än på det sättet att jag själv inte fick någon hjälp alls utan bara blivit anklagad för slarvig, LAT (urk), "du har ju ingen ordning på nåt, knappt dig själv" osv osv... ja du vet...

Hur visar sig din ADHD hemma ? Och hur går det att jobba då utan att det märks på jobbet? Har du knep eller något annat hjälpmedel på jobbet?

Är det nån här som vet hur fan man skapar en grupp på skitfejjan?!

Min lilla syster har ADD.Samma för oss alltså .. skolkade rätt mycket i 9:an framför allt. Så mycket det går när dom ringer mamma så mycket. Men det var rätt ordentligt. Men jag vet inte hur det är med dig men jag brukar ändå fixa allt i slutet, slutspurten i nian så höjde betygen rejält så att jag skulle kunna gå gymnasiet. Jag har bara alltid fått ta en annan väg, stressat, haft ångest, skippat och sen lirkat med lärare, betat av extra arbeten och fått ihop det på slutet. Så vill inte jag leva, jag vill gå raka vägen utan en massa krussidull på sidan.

Jag förstår. Man vill inte bli störd i sitt. Samtidigt behöver man strikt rutin, inte alltid ens egna är så mycket rutin som det borde. Eller egentligen är det det men inte speciellt produktiv rutin, hehe. Jag kan också skuffa undan behov och förstår faktiskt inte alls dom som inte kan det, kan inte ibland låta bli att tycka dom är lite mesiga fast på ett kärleksfullt sätt, hihi.
 

Varför kan aldrig något vara enkelt fööööör

Jag slappnar nog av mer hemma och är mer mej själv. Men det är inte alltid min adhd märks hemma heller. Tror inte min sambo tänker på de.
Jag jobbar inom hemtjänsten så jag vet vad jag ska göra när jag kommer till jobbet och slipper "tänka själv" för det gör mej oftast osäker och stressad. Jag behöver instruktioner. Är inte så självgående precis.