ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

Jag förstår. Jag kommer garanterat outa mig när jag fått diagnos. OM jag får en vill säga. Känner mig inte heller riktigt redo och det är inte för att skäms på något sätt, men jag har många bekanta här på FL som jag inte riktigt känner behöver få veta. Inte än.

Ja jag läste en artikel om det för ett tag sen, man kan ta koppar, magnesium samt omega tre. Var det Järn man kunde ta också? Hmm... Ska se om jag hittar artikeln nu igen. Annars kanske Takex har någon bra källa angående det? Aahhh kommer inte ihåg vad han hette som hade skrivit artikeln... men iallafall, jag tyckte att det hjälpte lite lite. Dock ska man ju komma ihåg att ta allt också.

Eller du kanske bara frågade rent allmänt nu? .

Själv har jag aldrig testat några droger förutom att röka cigaretter plus alkohol då.  Kaffe dricker jag i mängder! Och choklad också. Det är säkerligen dopaminet som behövs. Dock märker jag ingen effekt av dessa två förutom att det är satans gott!

Märker du någon skillnad?

Jag skrev nyss i den "gamla" tråden om de storartade idéerna som jag kan få men som det sedan inte blir något av. Undrar om jag uppfattas som en hurtig människa? För det är jag inte.

Däremot blir jag orolig och ångestfylld av just hurtiga människor, sånna som vill eller måste vara i ständig rörelse och dra med sig andra ut på "äventyr". Jag har en bekant som är precis sådan och jag har blivit rädd för att nämna saker för henne, alltså säga något i stil med: "Jag skulle verkligen behöva träna" för då säger hon att jag ska följa med henne att träna, vill bestämma tid för det osv. Men bara för att jag säger så där betyder det inte att det är något jag kommer att göra. Mina vänner och min make VET ju det, men bekanta som inte känner mig sådär jättebra köper ju allt jag säger och tolkar det som att jag vill. Men det jag vill idag vill jag kanske inte imorgon. Jag är ju (tyvärr) extremt humörstyrd, vad jag gör eller inte hänger mycket på dagsformen. Spelar ingen roll vad jag sagt eller lovat dagen innan. Känner jag inte för det dagen efter kan jag inte förmå mig göra det. Känns lite jobbigt eftersom den här personen är någon jag tycker om, vill inte "skrämma bort" henne

Jag frågade nog bara av nyfikenhet. Jag åkte nästan dit på alkoholen nämligen. Då trodde jag och alla runtomkring mig att jag drack för att dämpa ångesten men idag funderar jag i banor kring hur ADHD-relaterat mitt supande var. I lagom mängd har ju alkohol en lugnande effekt och jag tror det var den jag ville uppnå. Alkohol fick/får min hjärna att slå ner på takten och jag känner mig mer samlad. Tyvärr tenderar jag dricka för mycket så att jag tillslut mår dåligt men det är en härlig känsla så länge det varar  Jag dricker ytterst sällan idag vill jag bara poängtera. 1-2 ggr i månaden. Men förr om åren blev det 3- ggr/veckan. 

Jag både röker och dricker kaffe och även här har jag svårt att göra det i lagom dos, så att säga. Kaffe är lite som en drog. Jag kan inte vakna utan att ha fått i mig minst 2-3 koppar kaffe. Jag går som i ett töcken med bakfyllekeps innan jag fått kaffe i mig. Och jag dricker också mängder. MINST 10 koppar/dag men egentligen konstant under hela dagen. Choklad har jag också begär efter, det har en lugnande effekt på mig upplever jag själv. Cigg har en lugnande effekt men där är det nog bara inbillning för egentligen är det nog tvärtom. 

Amfetamin har jag aldrig provat. Jag har haft chansen men aldrig vågat ta steget. Jag testade däremot att röka när jag yngre men det var inget för mig. Jag fick dödsångest, kräktes etc och det var nog "bra" för detta skrämde upp mig så pass att jag inte ville se åt fler droger sen.    

Hej vänner!
Nu har jag massa jag vill svara på, men innan jag har hunnit skriva denna första mening har jag garanterat glömt det mesta.

Ang. självmedicinering - jag dricker mycket kaffe, smygsnusar och äter omega3. Alkohol är lugnande på mig och naturligtvis frestande att ta till, men jag avhåller mig så mycket jag kan för jag mår desto sämre dagen efter och jag är småbarnsförälder.

Det där med att vara humörsstyrd, åh vad jag känner igen mig.
Jag kan sms:a en kompis för att jag har en bra dag, får ett ryck och vill träffa denne. Personen ifråga kanske svarar "jag jobbar idag, men jag ses jättegärna imorrn". Då får jag problem med ens. Jag svarar "ja, absolut - kul", men jag vet att sannolikheten är stor att jag avbokar, jag vill ju träffas NU och inte imorrn. Ofta är mitt humör helt annorlunda dagen efter, jag kan liksom inte suga på karamellen och se fram emot att träffas imorrn - det måste ske på mina villkor.
Vilken HEMSK vän jag låter som när jag skriver detta, därför vill jag bara poängtera att jag är extremt lojal och hjälpsam mot mina vänner, så jag tror att det är därför de har överseende med min asociala sida.

Kaffe och energidryck är mina bästa kompisar, båda kan få mig lugnare eller tom. somna, så jag använder dem i lugnande syfte. Vad det gäller "organisationen" så är det inget jag lagt märke till, antagligen är effekten ingen eller tämligen liten.

Det är lugnt vännen, jag tror dig  Jag är exakt likadan. Och jag tror som du att mina vänner också har överseende med detta för att jag, när det väl gäller eller då en vän är i nöd, aldrig är sen med att ställa upp.

Hej tråden!

Nu vet jag säkert att mina biverkningar dragit igång från medicineringen, nu börjar det hända saker. Jag har ätit varje dag i en vecka precis (det började igår). Det är lite kämpigt!

Vi pratade lite snabbt om det innan va? Det var nog mest placebo du kände! Det är bara att fortsätta och låta kroppen synca ihop sig med medicinen.

Vad är det för biverkningar du har fått? Hjärtklappning?

Ja fast jag tänkte att det skulle hjälpa direkt då läkaren sa det... hmm blir förvirrad för jag tänkte att medicinen verkar endast för stunden, typ som alvedon hjälper två timmar exempelvis... medans tex SSRI hjälper hela tiden om man säger så... men när började du känna att din medicin hjälpte? Var det inte ganska snabbt? Och en fråga till, hur många äter du per dag? Äter du var fjärde timme eller hur gör du?

Det var i början som jag hade lite hjärtklappningar och bröst spänningar. Nu förstår jag mer vad andra pratat om. Jätteseg i huvudet, som de dagar när ADDn är som värst och vad ska man säga som panikångest. Känns som att jag ska gå ut på scen eller något? Nervositet ungefär, skakar. Men jag mår inte dåligt känslomässigt, det är bara kroppsligt.

Min medicin har inte hjälpt precis, jag känner en liten effekt av den men dosen är alldeles för låg. Det var efter cirka 3 dagar som jag tyckte jag kunde urskilja "en effekt". De första dagarna höll jag en liten dagbok och låg lite lågt med att känna efter.
Min medicin är inte som Concerta dock, den är som Ritalin. Jag har alltid tagit det som att Ritalin fungerar snabbt men kort och Concerta tar längre tid men håller sen i sig längre?
Jag har precis börjat så jag tar invänjningsdos precis som du, min är på 25 mg. Jag tog en och en halv i två dagar men efter det har jag bara tagit 25 mg igen (jag har fått recept för två veckor sen ska jag tillbaka till läkaren). Vi får nog vara tålmodiga nu när det är i början, kroppen måste få vänja sig och så, sen ska man få in rätt dosering också.

Jag har försökt att stämma av så gott det går på den låga dosen, får ungefär 5 timmar av en omgång. Så jag kommer att ta två omgångar om dagen, andra dosen efter 4.5 timmar och se hur det fungerar. Får prova mig fram.