BF september 2011

Jag vet faktiskt inte hur det kommer sig, men kanske är det mer riskfullt med barn man inte är genetiskt släkt med... Men jag pratade med barnmorskan på provtagningen idag, och hon trodde egentligen inte att det skulle vara något annorlunda för mig. Och tyckte inte att det var så häpet att höra av sig till mvc om jag inte ville, utan jag kunde gott avvakta till v7-8 när jag (förhoppningsvis) börjat fatta det bättre.

Nä, du drömde inte. Jag har gjort embryodonation. Jag har fått två embryon som ett annat par bestämt sig för att ge bort efter att de fått det/de barn de ville ha mha IVF. De hade alltså dem kvar nedfrysta och fick frågan om de ville att någon annan skulle få dem eller om de skulle förstöras, och valde att ge bort dem. Vilket jag är så grymt tacksam för såklart. ED är inte tillåtet i Sverige, här får man använda sig av antingen donerade spermier eller donerade ägg - dock inte båda samtidigt. Embryodonation kan alltså inte göras här, även om det skulle finnas par som ville ge bort frysta embryon som de inte ska använda. Sedan är jag singel, så jag har inte behandlats alls härhemma, men det är en annan historia. ED har jag gjort i Polen.

Vad spännande! Tänk vad mycket du kan om sånt där som jag (förhoppningsvis) aldrig kommer kunna!
Tycker det är strongt av dig att kämpa så mycket för din lilla med alla motgångar och allt! Tur det finns fantastiska människor som vill dela med sig!

Det är onekligen väldigt spännande att äntligen få vara just gravid. Overkligt. Fast jag vet inte hur stark jag varit, egentligen. Hade någon gett mig alternativet "Ställ dig där i hörnet och sluta andas" så hade jag kanske tagit det när jag var mitt uppe i det. Men det alternativet fanns inte. Jag hade inget annat val än att fortsätta - med eller utan barn. Att sluta existera var inte möjligt så i brist på alternativ fortsatte jag att försöka hitta nya sätt.

Och de andra föräldrarna är helt klart fantastiska (min första tanke när jag såg plusset var faktiskt: DET skulle de veta om!)

Och kunnande - ni skulle ha sett mitt ynkliga ansikte hos bm imorse. Ehm... Vad gör man nu? Alltså vad gör man när man är gravid? Jag hade inte ens tänkt på det innan. Att man skulle vara gravid också och inte bara bli det.

Nej, jag mår inte heller ila.. Och glad är jag för det! Ont i brösten har jag och dom har nog ökat en storlek, dom va stora redan innan! Tröttare än vanligt är jag också.
Jag går in i vecka 7 idag skönt att veckorna går framåt rätt fort! har mycket på jobbet framöver och då springer tiden iväg! 

Ang män så har jag världens bästa som hjälper mig mycket med ALLT! Och jag hjälper han.   Jag brukar laga middag och han tar disken te.x  

 

Nä, inte än i alla fall. Jag känner mig lite skum ibland, som "lätt i huvudet" vilket får mig att tänka att jag kanske har lite lågt blodtryck. Annars är det bara en helt överväldigande sömninghet som skiljer sig mot normaltillståndet. Och att jag pinkar positivt då. Och det kollar jag fortfarande ett par gånger om dagen

Dior, jag mår inte heller illa än men det kanske kommer. Vilken vecka är du i ? Jag är i v 6

Hihi

Jag tror den där känslan av total okunskap finns oavsett metod du använt för att få det där plusset ;)

Jag är fortfarande inte helt övertygad om att allt inte är en dröm och då är ja ändå i mitten av v 8 nu ju. Har vetat om det i 3 veckor liksom. Tror inte det kommer gå upp för mig förrän vi faktiskt får se den lille på ul.

Och jag tycker du är både cool och stark som gjort detta! Jag hade inte klarat det iaf! Får man fråga hur gammal du är?

Är v 8+4 idag..har nu fått en ljusrosa flytning...kan betyda att ett missfall är på väg...behöver inte betyda något...jag pallar inte få ett missfall till...

Är v 8+4 idag..har nu fått en ljusrosa flytning...kan betyda att ett missfall är på väg...behöver inte betyda något...jag pallar inte få ett missfall till...

Är v 8+4 idag..har nu fått en ljusrosa flytning...kan betyda att ett missfall är på väg...behöver inte betyda något...jag pallar inte få ett missfall till...