• Anonym (***)

    Pojke i klänning?!

    Jag följde med min väninna i dag när hon skulle lämna sin son på dagis. Strax efter oss kommer det en mamma med sin dotter ( tror jag ) . Jag är helt säker på att det är en flicka tills en i personalen hälsar på pojken som heter Linus?! Linus har till min förvåning vita strumpbyxor och en röd klänning på sig ?! 
    Jag frågar mamman lite försynt varför sonen har klänning. Döm om min förvåning när mamman fräser åt mig att hennes barn är ett barn och inget kön!! Men får inget svar på varför grabben har klänning innan hon vänder på klacken och går! 

    Personligen tycker jag att det är lite kränkande för pojken att ha på sig klänning!

    Vad tycker ni??  Är det normalt att klä sin son i klänning eller tycker ni att det är kränkande?

    ( Linus heter igentligen något annat ) 

  • Svar på tråden Pojke i klänning?!
  • morotsland
    fönster mot vägen skrev 2011-02-27 10:11:12 följande:
    JAG tycker inte det är okej. Men alla gör som de vill med sina barn. Dottern klär sig enbart i klänning och kjol. Hon är inte alls förtjust i byxor. Har försökt ibland att köpa till henne men hon vill ej ha dem på sig. Så nu får hon själv välja vad som ska köpas. Hon är en riktig tjej tjej..med mycket rosa och lila. 

    Själv går jag sällan i byxor. Tycker leggings och klänning är skönare. Tror att det är likadant med dottern då hon är så liten så har det alltid varit svårt att hitta byxor som sitter bra på henne. Så vi är 2 leggings användare. 
    Men om du hade en son som också tyckte att klänning var skönare så skulle han ändå tvingas sätta på sig byxor?
  • Veladis
    fönster mot vägen skrev 2011-02-27 10:11:12 följande:
    JAG tycker inte det är okej. Men alla gör som de vill med sina barn. Dottern klär sig enbart i klänning och kjol. Hon är inte alls förtjust i byxor. Har försökt ibland att köpa till henne men hon vill ej ha dem på sig. Så nu får hon själv välja vad som ska köpas. Hon är en riktig tjej tjej..med mycket rosa och lila. 

    Själv går jag sällan i byxor. Tycker leggings och klänning är skönare. Tror att det är likadant med dottern då hon är så liten så har det alltid varit svårt att hitta byxor som sitter bra på henne. Så vi är 2 leggings användare. 
    Det här med leggings...
    Hur kommer det sig att det finns hårda smala stuprörsjeans på killavd, men inte jeansleggings?

    Är det ordet det hänger på? Leggings=tjejplagg, jeans=unisex? Eller materialet? Mjukt för små mjuka, försiktiga flickor och hårt för tuffa pojkar som sliter på kläderna när de leker kill-lekar? För det ser ju i stort sett likadana ut...
  • Dorian Ertymexx
    DenNamnbitne skrev 2011-02-26 16:43:18 följande:
    Man påverkas omedvetet av sin uppväxt. Om ni aldrig äter pölsa hemma lär sig dina barn att pölsa är något konstigt. Äter ni raggmunkar på fredagarna får de positiva vibbar av det. Och även om du inte har samma musiksmak som dina föräldrar tror jag säkert att du påverkats av dem.
    Nope. För om vi äter raggmunkar, och jag hatar raggmunkar, så kommer jag tvärtom bli än mer hatisk mot raggmunkar om jag tvingas i skiten konstant. Vad jag gillar är inte beroende av vad vi åt hemma, eller vad mina föräldrar gillar. Det finns mycket de kan påverka, såsom till viss del livssyn, syn på social rättvisa och liknande, men smak påverkar de mycket litet. De älskar tex sushi och fisk, jag avskyr fisk.

    Vad gäller musiksmak är det faktiskt snarare jag som påverkat min mors musiksmak än tvärtom. Sedan har vi gått olika vägar, men det var jag som hittade ny musik hos mina vänner som påverkade hennes musiksmak när jag var fjortis.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    DenNamnbitne skrev 2011-02-26 16:54:02 följande:
    Många unga flickor kan visserligen säkert sminka sig för att inte synas. Är de alltid sminkade annars /umgås med sminkat folk så sticker de nog ut mycket om de inte gör det.

    Jag utgår ifrån att det naturella är att man inte sminkar sig. I det läget sminkar man ju sig för att synas lite extra (och kanske dölja vissa saker). Kamouflerar sig gör man för att inte synas alls.
    Ahem. Smink används oftare för att INTE synas bland unga kvinnor. De döljer sig helt bakom smink. De kunde lika gärna använt en mask eller vackert broderad burka liksom. Det är få som använder smink för att effektivt framhäva sina drag, snarare än dölja dem.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • uniMog
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-27 14:50:57 följande:
    Nope. För om vi äter raggmunkar, och jag hatar raggmunkar, så kommer jag tvärtom bli än mer hatisk mot raggmunkar om jag tvingas i skiten konstant. Vad jag gillar är inte beroende av vad vi åt hemma, eller vad mina föräldrar gillar. Det finns mycket de kan påverka, såsom till viss del livssyn, syn på social rättvisa och liknande, men smak påverkar de mycket litet. De älskar tex sushi och fisk, jag avskyr fisk.

    Vad gäller musiksmak är det faktiskt snarare jag som påverkat min mors musiksmak än tvärtom. Sedan har vi gått olika vägar, men det var jag som hittade ny musik hos mina vänner som påverkade hennes musiksmak när jag var fjortis.
    Fast får de aldrig smaka raggmunk så är chansen mindre att de är positivt inställda till raggmunk. Har föräldrarna dessutom hela uppväxten talar om hur äckligt och vidrigt raggmunk är och att det bara är <insert valfritt nedvärderande här> som äter det så är risken väldigt stor att dessa åsikter gnuggar av sig på barnen.
    Forgive me, shiny special one, I beg of you to rip out my inadequate tongue
  • Dorian Ertymexx
    DenNamnbitne skrev 2011-02-26 17:01:51 följande:
    Nej, mods och hippies är ju idealet! Leve 60-talet.
    Och ni som gillar korthårigt tycker, vad, att 50-talet var bättre? Yay för segregation, ryss-skräck och ärkekonservatism och hyckleri?
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    KlasKristian skrev 2011-02-26 21:38:44 följande:
    De som lär sina barn att det inte är skillnad på tjejer och killar.
    Vet du, den här och liknande trådar tycker jag visar med all önskvärd tydlighet att skillnaden är individuell snarare än könsmässig.

    För om män var från mars och kvinnor från venus (eller annat liknande exempel), så skulle ju alla på ena sidan barrikaderna vara män, och alla på andra sidan vara kvinnor, eller hur? Om de mentala och sociala skillnaderna nu var könsmässiga och genetiska, snarare än individuella och inlärda. Men nu är det inte så. Det finns kvinnor på båda sidor och det finns män på båda sidor. Så hur exakt menar du att skillnaden är så stor mellan könen, att det märks, säg, i den här tråden?
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    DenNamnbitne skrev 2011-02-26 23:55:43 följande:
    Man kanske inte ÄR ett kön men man upprätthåller en viss idé om vad ett kön DEFINIERAS SOM.
    ...om man vill. Eller ska vi alla TVINGAS att representera den där pyttelilla saken på våra kroppar? Ska vi, som sagt, låta 1% av vår kroppsmassa definiera 100% av vilka vi är?

    Och idén om kön förändras konstant. Det var inte samma för femtio år sedan, inte samma för hundra år sedan och definitivt inte samma för tusen år sedan. Så att hysteriskt hålla fast vid extremt amorfa ideal som just nu råkar se ut på ett visst sätt i vissa kulturkretsar i vissa länder är, ja, rätt fånigt faktiskt.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    Lingonflickan skrev 2011-02-27 09:24:56 följande:
    Detta är bara så löjligt!! Varför måste man nödvändigtvis sudda ut alla gränser vad gäller tjejer/killar för att vara framåtsträvande, med i tiden eller intelligent? Har ni inget bättre att komma med än att klanka ner på era meningsmotståndare?
    Varför måste man nödvändigtvis bevara artificiella och meningslösa gränser vad gäller killar och tjejer för att vara konservativ? Har ni inget bättre för er än att tvinga in folk i två olika mallar?
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    Machapuchare skrev 2011-02-27 10:03:05 följande:
    Jag förstår inte varför alla som tror/ tycker/ vet att det är sådana enorma skillnader på pojkar och flickor samtidigt verkar vara rädda för att dessa skillnader skall försvinna om barnen får samma möjligheter att klä sig i de kläder de vill/ leka med det de känner för.. osv.
    Just därför. De är så osäkra i sin säkra inställning att de är livrädda för att de ska bevisas ha fel.

    Eller så är de kanske rädda för att de ska behöva inse alla de saker de tvingats välja bort när de tvingades in i mans- eller kvinnorollen. Det är jobbigt att inse vad man gått miste om i livet, bara för att man varit blind för alternativen, tro mig, been there done that. :/
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
Svar på tråden Pojke i klänning?!